För att den s.k. utomståenderegeln i 57 kap 5 § inkomstskattelagen ska vara tillämplig krävs att det utomstående ägandet föreligger vid beskattningstidpunkten.
Frågorna 1 och 2
Regeln i 57 kap. 5 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL är inte tillämplig.
Fråga 3 avvisas.
A är en av ca 160 personer som är aktieägare i fåmansföretaget X AB. Han är verksam i betydande omfattning men eftersom utomstående ägare under de fem beskattningsår som föregått år 2009 ägt minst 30 procent av aktierna i bolaget har A:s andelar inte bedömts vara kvalificerade. Från och med den 1 januari 2009 har det utomstående ägandet minskat till under 30 procent.
A vill få prövat hur man ska bedöma situationen dels där det utomstående ägandet bestått under en hel femårsperiod men inte under själva beskattningsåret (fråga 1), dels där det utomstående ägandet fortsättningsvis under beskattningsåren 2009-2013 understiger 30 procent (fråga 2).
Skatteverket anser att den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § första stycket IL inte är tillämplig på aktierna i X AB eftersom den förutsätter att det utomstående ägandet består vid beskattningstidpunkten.
Förhandsbeskedet
Enligt utomståenderegeln ska, om utomstående direkt eller indirekt i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåret beaktas.
För att regeln överhuvudtaget ska vara tillämplig krävs alltså att det utomstående ägandet föreligger vid den aktuella beskattningstidpunkten (jfr Regeringsrättens dom den 19 januari 2010 i mål nr 6022-09). Så är inte fallet här. Utomståenderegeln är alltså inte tillämplig i de situationer som anges i frågorna.
Beslutet
A vill även få prövat vad som ska gälla om det utomstående ägandet under år 2009 återigen skulle uppgå till minst 30 procent (fråga 3). Han har emellertid inte uppgett att någon sådan ägarförändring faktiskt har skett under året. Med hänsyn härtill bör något förhandsbesked inte meddelas i den frågan.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
