Fråga om återföring av uppskovsbelopp på aktier.
Fråga 1 a
A ska inte ta upp uppskovsbeloppet som intäkt.
Ansökan avvisas såvitt avser den del av fråga 1 a som gäller om A ska anses bosatt här samt frågorna 2 a och b.
A äger aktier i X som han fick i utbyte mot aktier i Y (...). Med anledning av den kapitalvinst som uppkom fördelades ett uppskovsbelopp (...) på de mottagna aktierna.
Uppskov med beskattning vid andelsbyten
A medgavs uppskovet med stöd av lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (UBA). Som villkor gällde enligt 5 § 1 att säljaren, om denne var en fysisk person, skulle ha sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande vistas här. Om detta villkor inte längre uppfylldes skulle enligt 23 § uppskovsbeloppet tas upp till beskattning.
Vid införandet av inkomstskattelagen (1999:1229), IL, år 1999 upphävdes UBA och bestämmelserna togs in i 49 kap. med de aktuella bestämmelserna i 8 och 26 §§. Villkoret i 8 § uttrycktes så att säljaren, om denne är en fysisk person, ska vara obegränsat skattskyldig på annan grund än sådan väsentlig anknytning som avses i 3 kap. 3 § första stycket 3 IL. Det omformulerades senare så att säljaren ska vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här (SFS 2000:1341).
År 2002 genomfördes omfattande förändringar i uppskovssystemet (SFS 2002:1143). Enligt punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna till de nya reglerna gäller i fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före ikraftträdandet den 1 januari 2003 att äldre bestämmelser alltjämt ska tillämpas (med vissa undantag som inte aktualiseras här).
Omständigheterna i ärendet
A är gift med B. De har [gemensamma barn]. Familjen är bosatt i [en permanentbostad i Sverige] och innehar en fritidsfastighet i [Sverige].
B har [för avsikt] att bosätta sig och arbeta [utomlands]. Hon avser därför att tillsammans med barnen flytta [dit. Barnen] kommer att gå i skola [där]. B:s och barnens vistelser i Sverige kommer därefter att inskränka sig till delar av den svenska sommarperioden samt vissa jul- och påskhelger.
A (...) avser att under återkommande, längre perioder vistas hos familjen i [utlandet]. Han kan därvid komma att vistas i [utlandet] i sådan utsträckning att han, enligt [landets interna] rätt, anses ha hemvist där. Han kommer dock enligt lämnade förutsättningar att tillbringa sammanlagt minst sex månader per år i Sverige.
(...).Varje enstaka vistelse här kommer att uppgå till minst två veckor.
Frågorna och parternas inställning
A vill veta om han fortsatt ska anses bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige på sådant sätt att uppskovsbeloppet inte ska tas upp till beskattning (fråga1 a ). Om svaret på den frågan är nekande önskar han besked om svaret ändras om vistelsetiden i Sverige uppgår till minst sju månader per år (fråga 1 b). Vid nekande svar även på den frågan vill han veta om bedömningen påverkas av om han inte anses ha hemvist i [utlandet] (fråga 1 c).
Slutligen vill B och (...) barnen få bekräftat att ett förvärv av A:s aktier i X genom arv alternativt gåva inte medför att de ska ta upp de på aktierna belöpande uppskovsbeloppen till beskattning (frågorna 2 a och b). Som förutsättning ges att de vid sådant förvärv endast är begränsat skattskyldiga i Sverige.
Skatteverket anser att frågan huruvida stadigvarande vistelse föreligger inte bör besvaras inom ramen för ett förhandsbesked eftersom det på förhand är svårt att veta exakt hur vistelserna (...) kan komma att se ut. I sakfrågan anser verket, i likhet med sökanden, att A får anses vistas stadigvarande i Sverige. Parterna är också eniga om att en benefik överlåtelse av aktierna i X inte medför att mottagaren ska ta upp uppskovsbeloppet till beskattning.
Fråga 1 a
Enligt 49 kap. 26 § IL i dess lydelse intill den 1 januari 2003 ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Frågan i ärendet är om A:s vistelser utomlands, främst hos familjen i [utlandet], innebär att han inte längre uppfyller detta villkor.
Begreppet stadigvarande vistas i Sverige definieras inte i IL (jfr 3 kap. 3 § första stycket 2). Enligt praxis (se RÅ 2008 ref. 16 och 56) räknas dock som stadigvarande vistelse i Sverige i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige. Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse. En person kan vidare anses stadigvarande vistas i Sverige även om vistelsetiden understiger sex månader, såvida omständigheter som vistelsens omfattning och regelbundenhet talar för att vistelsen är av den karaktären.
Mot denna bakgrund och under de i ansökan lämnade förutsättningarna finner Skatterättsnämnden att A får anses stadigvarande vistas i Sverige. Det innebär att frågan ska besvaras med att det uppskovsbelopp som belöper på hans aktier i X inte ska tas upp som intäkt.
Frågorna 1 b och c
Med hänsyn till svaret på fråga 1 a förfaller frågorna 1 b och c.
Beslutet
För att kunna besvara den del av fråga 1 a som gäller om A fortsatt ska anses bosatt i Sverige (jfr 3 kap. 3 § första stycket 1 IL) krävs närmare uppgifter inte blott om hans egna förhållanden i Sverige och övriga familjens vistelser här utan även om A:s "vistelser utomlands (...)".
Genom praxis på området, RÅ 2003 ref. 50, får det anses klarlagt efter vilka principer som frågorna 2 a och b ska bedömas. Det kan därför inte anses vara av vikt att dessa frågor besvaras genom ett förhandsbesked.
Av det anförda följer att ansökan ska avvisas i nämnda delar.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om ett förfarande med utfärdande av personaloptioner - där förvärvet av aktier sker med hjälp av teckningsoptioner - uppfyller kravet att personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i företaget.
Fråga om en persons vistelser utanför verksamhetslandet utgör sådana kortare avbrott i utlandsvistelsen som ska räknas in i den tid för vistelse som avses i ettårsregeln.
Fråga om förmånstagarna i en liechtensteinsk stiftelse ska beskattas vid utdelning av stiftelsens tillgångar. Också fråga om de ska beskattas för den löpande avkastningen på tillgångarna i stiftelsen.
Fråga om överlåtelser av alla aktier i ett företag till styvbror respektive styvson utgör skattefria gåvor eller ska beskattas som inkomst av tjänst hos honom.
Fråga om en person som flyttat från Sverige under 2015 får väsentlig anknytning hit då han efter en omstrukturering i en koncern - där han sedan tidigare indirekt ägt andelar i ett utländskt bolag - kommer att få ett väsentligt inflytande i ett svenskt bolag.
Fråga om aktier i ett belgiskt bolag ska anses avyttrade i och med att bolaget konverteras till ett nederländskt bolag. Också fråga om omkostnadsbelopp och sparat utdelningsutrymme påverkas av bolagets konvertering samt om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten är tillämpliga vid en efterföljande omvänd fusion.
Fråga om underprisöverlåtelse av handelsbolagsandelar som är lagertillgångar uppfyller villkoren i 23 kap. 16 och 17 §§ inkomstskattelagen.
Vid prövning av om röstvillkoret är uppfyllt i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten har endast direkta innehav av aktier beaktats.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
