Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Fråga om återföring av uppskovsbelopp på aktier.
Fråga 1 a
A ska inte ta upp uppskovsbeloppet som intäkt.
Ansökan avvisas såvitt avser den del av fråga 1 a som gäller om A ska anses bosatt här samt frågorna 2 a och b.
A äger aktier i X som han fick i utbyte mot aktier i Y (...). Med anledning av den kapitalvinst som uppkom fördelades ett uppskovsbelopp (...) på de mottagna aktierna.
Uppskov med beskattning vid andelsbyten
A medgavs uppskovet med stöd av lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (UBA). Som villkor gällde enligt 5 § 1 att säljaren, om denne var en fysisk person, skulle ha sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande vistas här. Om detta villkor inte längre uppfylldes skulle enligt 23 § uppskovsbeloppet tas upp till beskattning.
Vid införandet av inkomstskattelagen (1999:1229), IL, år 1999 upphävdes UBA och bestämmelserna togs in i 49 kap. med de aktuella bestämmelserna i 8 och 26 §§. Villkoret i 8 § uttrycktes så att säljaren, om denne är en fysisk person, ska vara obegränsat skattskyldig på annan grund än sådan väsentlig anknytning som avses i 3 kap. 3 § första stycket 3 IL. Det omformulerades senare så att säljaren ska vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här (SFS 2000:1341).
År 2002 genomfördes omfattande förändringar i uppskovssystemet (SFS 2002:1143). Enligt punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna till de nya reglerna gäller i fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före ikraftträdandet den 1 januari 2003 att äldre bestämmelser alltjämt ska tillämpas (med vissa undantag som inte aktualiseras här).
Omständigheterna i ärendet
A är gift med B. De har [gemensamma barn]. Familjen är bosatt i [en permanentbostad i Sverige] och innehar en fritidsfastighet i [Sverige].
B har [för avsikt] att bosätta sig och arbeta [utomlands]. Hon avser därför att tillsammans med barnen flytta [dit. Barnen] kommer att gå i skola [där]. B:s och barnens vistelser i Sverige kommer därefter att inskränka sig till delar av den svenska sommarperioden samt vissa jul- och påskhelger.
A (...) avser att under återkommande, längre perioder vistas hos familjen i [utlandet]. Han kan därvid komma att vistas i [utlandet] i sådan utsträckning att han, enligt [landets interna] rätt, anses ha hemvist där. Han kommer dock enligt lämnade förutsättningar att tillbringa sammanlagt minst sex månader per år i Sverige.
(...).Varje enstaka vistelse här kommer att uppgå till minst två veckor.
Frågorna och parternas inställning
A vill veta om han fortsatt ska anses bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige på sådant sätt att uppskovsbeloppet inte ska tas upp till beskattning (fråga1 a ). Om svaret på den frågan är nekande önskar han besked om svaret ändras om vistelsetiden i Sverige uppgår till minst sju månader per år (fråga 1 b). Vid nekande svar även på den frågan vill han veta om bedömningen påverkas av om han inte anses ha hemvist i [utlandet] (fråga 1 c).
Slutligen vill B och (...) barnen få bekräftat att ett förvärv av A:s aktier i X genom arv alternativt gåva inte medför att de ska ta upp de på aktierna belöpande uppskovsbeloppen till beskattning (frågorna 2 a och b). Som förutsättning ges att de vid sådant förvärv endast är begränsat skattskyldiga i Sverige.
Skatteverket anser att frågan huruvida stadigvarande vistelse föreligger inte bör besvaras inom ramen för ett förhandsbesked eftersom det på förhand är svårt att veta exakt hur vistelserna (...) kan komma att se ut. I sakfrågan anser verket, i likhet med sökanden, att A får anses vistas stadigvarande i Sverige. Parterna är också eniga om att en benefik överlåtelse av aktierna i X inte medför att mottagaren ska ta upp uppskovsbeloppet till beskattning.
Fråga 1 a
Enligt 49 kap. 26 § IL i dess lydelse intill den 1 januari 2003 ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Frågan i ärendet är om A:s vistelser utomlands, främst hos familjen i [utlandet], innebär att han inte längre uppfyller detta villkor.
Begreppet stadigvarande vistas i Sverige definieras inte i IL (jfr 3 kap. 3 § första stycket 2). Enligt praxis (se RÅ 2008 ref. 16 och 56) räknas dock som stadigvarande vistelse i Sverige i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige. Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse. En person kan vidare anses stadigvarande vistas i Sverige även om vistelsetiden understiger sex månader, såvida omständigheter som vistelsens omfattning och regelbundenhet talar för att vistelsen är av den karaktären.
Mot denna bakgrund och under de i ansökan lämnade förutsättningarna finner Skatterättsnämnden att A får anses stadigvarande vistas i Sverige. Det innebär att frågan ska besvaras med att det uppskovsbelopp som belöper på hans aktier i X inte ska tas upp som intäkt.
Frågorna 1 b och c
Med hänsyn till svaret på fråga 1 a förfaller frågorna 1 b och c.
Beslutet
För att kunna besvara den del av fråga 1 a som gäller om A fortsatt ska anses bosatt i Sverige (jfr 3 kap. 3 § första stycket 1 IL) krävs närmare uppgifter inte blott om hans egna förhållanden i Sverige och övriga familjens vistelser här utan även om A:s "vistelser utomlands (...)".
Genom praxis på området, RÅ 2003 ref. 50, får det anses klarlagt efter vilka principer som frågorna 2 a och b ska bedömas. Det kan därför inte anses vara av vikt att dessa frågor besvaras genom ett förhandsbesked.
Av det anförda följer att ansökan ska avvisas i nämnda delar.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.