Frågorna 1, 2, 4 och 5
Omständigheterna i ärendet
X AB är moderbolag i en koncern som bedriver (konsult)verksamhet i dotterbolaget Y AB. X AB är ett fåmansföretag enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Aktierna ägdes vid tidpunkten för ansökan av (ett antal konsulter), antingen direkt eller indirekt genom egna bolag.
Därutöver finns (ett antal konsulter som inte är aktieägare och som är verksamma i Y AB som anställda...), däribland A och B.
Inom X AB har diskuterats olika former för att (vissa anställda) ska kunna ta del av den ekonomiska utvecklingen i Y AB på sätt som motsvarar aktieägarnas situation. Den modell man vill införa är att (vissa anställda) ges rätt att årligen teckna av X AB emitterade vinstandelslån på i huvudsak följande villkor:
- lånebeloppet är (...) svenska kronor (per person),
- löptiden på lånet är c:a ett år (eventuell nyemission beslutas av varje ordinarie bolagsstämma),
- X AB har rätt till "tvångsinlösen" om anställningen upphör i förtid,
- långivaren har rätt till förtida inlösen utan vinstandelsränta och
- vinstandelsräntan är ett belopp som motsvarar en på förhand bestämd procentsats av X AB:s vinst (beräknad på visst sätt).
Härigenom ska (vissa anställda) få del i X AB:s vinst på samma villkor som om de vore aktieägare. Den risk de tar är att vinsten uteblir och att de inte får tillbaka utlånade belopp.
Som förutsättningar gäller vidare
att A och B bildar varsitt aktiebolag, A AB och B AB, som kommer att teckna vinstandelslånen avseende sina respektive ägare,
att aktierna i A AB och B AB är kvalificerade enligt 57 kap. IL, eftersom A och B är verksamma i Y AB i betydande omfattning och vinstandelsbevis jämställs med aktier enligt 57 kap. 2 § andra stycket IL
samt att aktieägarna i X AB och (vissa anställda) inte är släkt med varandra.
Sökandena har även uppgett att villkoren vid tecknande av vinstandelslånen kommer att vara desamma för samtliga (vissa anställda). Räntan ska beräknas efter enhetliga grunder utan individuella justeringar baserade på (vissa anställdas) erfarenhet eller kompetens.
Frågorna och parternas inställning
Fråga är om den vinstandelsränta som X AB kommer att utge är avdragsgill (frågorna 1 och 2), om A och B ska beskattas i inkomstslaget kapital eller, till viss del eller i sin helhet, i inkomstslaget tjänst för den vinstandelsränta som tillfaller A AB respektive B AB (frågorna 4 och 5) och om en tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) kan föranleda att X AB inte får avdrag för utgiven vinstandelsränta (fråga 3) eller att A och B ska beskattas för räntan i inkomstslaget tjänst (fråga 6). Det frågas slutligen om A AB och B AB ska beskattas för mottagen vinstandelsränta för det fall A och B ska beskattas i inkomstslaget tjänst enligt frågorna 4 och 5 alternativt fråga 6 (tilläggsfråga).
X AB anser att det har rätt till avdrag för utbetalad vinstandelsränta eftersom räntan uppfyller definitionen i 24 kap. 5 § andra stycket IL och undantagsbestämmelserna i 7 och 10 §§ inte är tillämpliga. A:s och B:s uppfattning är att de inte ska beskattas för utbetalad vinstandelsränta eftersom deras respektive aktiebolag (A AB och B AB) är rätt skattesubjekt och att dessa bolag inte ska beskattas för det fall de ska beskattas personligen.
Skatteverket anser att vinstandelsräntan ska behandlas som lön, dvs. avdrag för X AB och beskattning av A och B.
Rättsligt
Ansökan gäller tillämpning av 24 kap. 5 § IL. Enligt paragrafens första stycke får ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tagit upp ett vinstandelslån dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6—10 §§ i samma kapitel. Med vinstandelsränta avses i 5 § andra stycket ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.
I 24 kap. 7 § IL regleras vad som gäller om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet. Enligt bestämmelsen ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som 1. är andelsägare i det låntagande företaget, 2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §, 3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag, eller 4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det är ett fåmansföretag.
Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får enligt 24 kap. 10 § IL vinstandelsräntan inte dras av - även om förutsättningarna för avdrag enligt 7, 8 eller 9 §§ är uppfyllda - till den del den betalas till vissa uppräknade låntagare (jfr kategorierna som begränsar tillämpningen av 7 §). Kapitlets 6, 8 eller 9 §§ är inte aktuella i ärendet.
Skatterättsnämndens bedömning
X AB planerar att årligen emittera lån om (...) kr avseende de av Y AB:s anställda som är (vissa anställda). Lånen ska tecknas av aktiebolag som respektive (viss anställd) bildar. På lånen ska ränta betalas som i sin helhet är beroende av X AB:s vinst. Det ekonomiska utfallet avses motsvara det som gäller för aktieägare. Ränta betalas årligen i samband med att lånen löper ut.
Definitionen av vinstandelslån, och vinstandelsränta, som finns i 24 kap. 5 § IL, infördes år 1977 efter förebild av definitionen av vinstandelslån i 1975 års aktiebolagslag. Kapitalandelslån behandlas hos utfärdande aktiebolag — såvitt avser lånebeloppet — på samma sätt som av aktiebolag utfärdade egna aktier eller derivat därav (se 48 kap. 6 b och 28 §§ IL).
När det aktiebolagsrättsliga förbudet mot kapitalandelslån upphörde infördes en gemensam definition för dessa lån och vinstandelslån i 11 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Med vinstandelslån och kapitalandelslån avsågs "lån där räntan eller det belopp med vilket återbetalning ska ske helt eller delvis är beroende av utdelningen till aktieägarna, kursutvecklingen på bolagets aktier, bolagets resultat eller bolagets finansiella ställning".
Dessa definitioner togs bort när paragrafen ändrades år 2007. Numera reglerar bestämmelsen vilka beslut om lån som måste godkännas av bolagsstämman. Det kan uppfattas som att vinstandelslån och kapitalandelslån avgränsats snävare än vad som tidigare var fallet (se Andersson m.fl., Aktiebolagslagen, januari 2011, Zeteo, kommentaren till 11 kap. 11 § under 2. Definitionen).
Den tidigare regleringen av vinstandelslån och kapitalandelslån i aktiebolagslagen tyder på att det inte behöver vara någon skillnad mellan lånen när det gäller det ekonomiska utfallet. Även olika sorters derivatinstrument avseende aktier kan i detta hänseende förete stora likheter med vinstandels- och kapitalandelslån.
I det aktuella fallet har emellertid lånen utformats på ett sådant sätt att de uppfyller förutsättningarna för att vara vinstsandelslån och räntan vinstandelsränta enligt 24 kap. 5 § IL.
Enligt Skatterättsnämndens mening hindrar inte de omständigheterna att lånebeloppen kan visa sig små i förhållande till den avkastning som kan komma att utgå eller att ränta betalas först när lånen upphör att de ska anses vara vinstandelslån enligt 24 kap. 5 § IL.
Det finns med den bedömningen inte något stöd för att, som Skatteverket anser, behandla vinstandelsräntan som lön för de arbetsinsatser som A och B utför.
Med hänsyn härtill och då de begränsningar i avdragsrätten som anges i 24 kap. 7 och 10 §§ IL inte föreligger ska X AB dra av sina utgifter för vinstandelsräntan.
Frågorna ska därför besvaras så att X AB ska dra av de vinstandelsräntor som bolaget betalar till de bolag som A och B bildar för ändamålet. A och B ska inte ta upp räntorna.
Frågorna 3 och 6