Ett dödsbo har inte ansetts skattskyldigt för vinst vid försäljning av aktier som ägs av annan men som före försäljningen inte formellt omregistreras på den personen.
Vinsten från en försäljning av de aktier som enligt förlikningsavtalet ägs av C ska inte beskattas hos dödsboet efter A.
B [ägde] tillsammans med [A] aktier i [utländska] bolag.
Vid B:s död övergick B:s rättigheter avseende aktierna till A (...).
A avled [år]. I bouppteckningen efter A togs aktierna inte upp på grund av [en] tvist om äganderätten (...).
(...).
I [ett förlikningsavtal] enades parterna om att C före A:s bortgång hade en rättmätig fordran på [en viss procentuell andel] av aktierna i fråga (...).
(...).
I tilläggsbouppteckningen [efter A] upptogs [resterande procentuella andel] av aktierna i vart och ett av de bolag som omfattades av förlikningsavtalet och som innehafts på A:s dödsdag. Beslut om arvsskatt på grundval av tilläggsbouppteckningen meddelades av Skatteverket [år].
Dödsboet är registrerat som ägare av aktierna i [det aktuella utlandet].
Inför en förestående försäljning av de aktier som enligt förlikningsavtalet ägs av C frågar dödsboet om vinsten från försäljningen av aktierna ska beskattas hos dödsboet såvida inte aktierna före försäljningen formellt omregistreras på C.
Skatteverket anser — till skillnad från dödsboet — att försäljningen av aktierna ska beskattas hos dödsboet.
Vid B:s död ifrågasatte C A:s ägande av de nu aktuella aktierna. Förlikningsavtalet mellan C och (...) dödsbodelägare i dödsboet efter A, innebär att tvisten om äganderätten till aktierna nu har lösts.
Av avtalet framgår att C rätteligen ska anses som ägare till [en viss procentuell andel] av aktierna i vart och ett av de aktuella bolagen. Härav följer att dessa aktier inte ingår i kvarlåtenskapen efter A.
Med hänsyn härtill ska vinsten från en försäljning av C:s aktier inte beskattas hos dödsboet efter A, även om dödsboet är registrerat som ägare av aktierna i [utlandet].
Beslutande: André, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Gäverth, Jönsson, Lundström, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Opander
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
