Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Vid beräkning av gränsbelopp har lönebaserat utrymme avseende dotterbolag som inte utgjort ett fåmansföretag beaktats.
Frågorna 1 och 2
Vid beräkning av löneunderlaget avseende A:s andelar i X AB ska ingå sådan ersättning till arbetstagare i X AB:s dotterföretag Y AB som avses i 57 kap. 17 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, i den omfattning som framgår av andra stycket.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig.
A äger samtliga aktier i X AB som är moderbolag i X-koncernen. Den av X AB bedrivna verksamheten är inriktad på (...).
X AB har sedan länge varit aktieägare i Y AB. Aktieinnehavet har successivt ökat och uppgår sedan [viss tidpunkt] 2010 till nästan 65 procent, varigenom Y AB blev ett dotterbolag till X AB. Aktierna i Y AB var vid den tidpunkten föremål för notering på aktielistan NASDAQ OMX, Small Cap. [Senare] samma år flyttades noteringen av aktierna till marknadsplatsen First North som, till skillnad från NASDAQ OMX, Small Cap, inte anses vara en reglerad marknad.
A är verksam i betydande omfattning i bolag inom koncernen och hans aktier i X AB är därför kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § IL.
A avser att lyfta utdelning från X AB och vill veta om han vid beräkning enligt reglerna i 57 kap. IL av gränsbelopp avseende sina andelar i X AB för beskattningsår 2011 (fråga 1) och för beskattningsåren 2012 och 2013 (fråga 2) får i det lönebaserade utrymmet beakta även kontant ersättning som lämnats till arbetstagare i Y AB, till den del ersättningen motsvarar X AB:s andel och innehavstid i Y AB. Vid jakande svar på dessa frågor vill han veta om bedömningen ändras vid en prövning mot skatteflyktslagen (fråga 3).
Parterna är överens om att i löneunderlaget enligt 57 kap. 17 § IL får räknas med ersättningar som utbetalas till arbetstagare i Y AB utan hinder av den marknadsnotering aktierna i bolaget är föremål för och att skatteflyktslagen inte är tillämplig.
Vid tillämpning av de särskilda reglerna i 57 kap. IL för utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag anses ett aktiebolag inte vara ett fåmansföretag om aktierna är upptagna till handel på en reglerad marknad (jfr 3 § första stycket med 56 kap. 3 §).
För aktier i fåmansföretag som är kvalificerade andelar beräknas enligt 57 kap. 10 § IL ett gränsbelopp som utgörs av summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme, uppräknat på visst sätt. Årets gränsbelopp får enligt 11 § första stycket 2 beräknas för andelar i ett fåmansföretag med beaktande av ett lönebaserat utrymme enligt 16-19 §§.
Det löneunderlag som grundar det lönebaserade utrymmet beräknas enligt 57 kap. 17 § första stycket IL på grundval av viss kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt eller som ägts under del av det år som löneunderlaget avser ska ersättningen begränsas enligt andra stycket.
Frågorna 1 och 2
X AB är ett fåmansföretag som ägs av A. Hans aktier i bolaget är kvalificerade andelar. X AB äger i sin tur 65 procent av aktierna i dotterbolaget Y AB.
Frågan i ärendet är huruvida den omständigheten att aktierna i Y AB är marknadsnoterade innebär att löner som utbetalas till arbetstagarna i bolaget inte får beaktas vid beräkningen av löneunderlaget avseende aktierna i X AB.
Det gäller närmare bestämt hur uttrycket "arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag" i 57 kap. 17 § första stycket IL ska tolkas. Uttrycket har, bortsett från en redaktionell justering, haft samma utformning sedan bestämmelsen tillkom år 1994 (SFS 1994:778).
Klart är att ordet företag i detta fall syftar på det aktuella fåmansföretaget, dvs. X AB. Om uttrycket skulle innefatta ett krav på att även dotterföretaget är ett fåmansföretag skulle Y AB inte uppfylla denna förutsättning så länge bolagets aktier var upptagna till handel på NASDAQ OMX, Small Cap, som till skillnad från First North är en reglerad marknad i den mening som avses i 56 kap. 3 § IL.
Något sådant krav kan emellertid inte utläsas av bestämmelsen och har inte heller kommit till uttryck i förarbetena (prop. 1993/94:234).
Skatterättsnämnden finner mot bakgrund av det anförda att det inte är något hinder för att beakta utbetalda ersättningar till arbetstagarna i ett dotterbolag att aktierna i bolaget är marknadsnoterade. Frågorna ska därför besvaras jakande.
Fråga 3
Något skäl att göra en annan bedömning med stöd av skatteflyktslagen föreligger inte.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Grotander
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst