Omständigheterna

Under perioden [år] var A och (...) andra (...) verksamma i [ett bolag, Bolaget]. De ägde Bolaget gemensamt genom egna aktiebolag, A genom [X AB].
A:s verksamhet i Bolaget var huvudsakligen inriktad på [uppdragsverksamhet] En väsentlig del av uppdragen kom från [vissa uppdragsgivare].

Den (...) 2001 upphörde Bolaget med sin [uppdragsverksamhet] och (...) likviderades. I samband med detta inträdde A som delägare i Y, [ett utländskt företag] vars verksamhet i huvudsak är inriktad på [uppdragsverksamhet]. Han förvärvade senare även (...) procent av aktierna i fåmansföretaget Z AB. Z AB ägs av (...), och till en mindre del av Y.

De uppdrag A arbetade med hos Bolaget fördes i huvudsak över till den nya verksamheten. Dessa uppdrag avslutades före år 2007. Han har dock fortfarande kontakt med, och får i begränsad omfattning uppdrag från, två tidigare [uppdragsgivare] hos Bolaget. Hans huvudsakliga verksamhet inom Y har avsett [uppdragsverksamhet].

Sökandens delägarskap i Y upphörde vid årsskiftet 2010/2011. Han avser, (...), att utträda som delägare i Z AB vid årsskiftet (...) för att därefter flytta från Sverige och bosätta sig i [land].

Av ansökan framgår vidare att X AB sedan utgången av år 2001 inte bedrivit någon annan verksamhet än att förvalta sina tillgångar bestående av aktier, fondandelar och kontanter. Bolaget har sedan dess varje år genomfört endast enstaka transaktioner.

A vill veta om hans aktier i X AB utgör kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, under beskattningsåret 2012 (fråga 1). Han frågar vidare om aktieinnehavet kan anses ge honom väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 7 § (fråga 2). Som förutsättning lämnas att han, efter utflyttningen till [land], inte kommer att ha någon annan anknytningsfaktor till Sverige av betydelse undantaget hans svenska medborgarskap.

Enligt hans bedömning är aktierna i X AB inte kvalificerade och kan inte heller anses ge honom en väsentlig anknytning till Sverige då innehavet avser ett kapitalförvaltande bolag.

Skatteverket anser att aktierna är kvalificerade då X AB och Z AB får anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Verket anser vidare att A är ekonomiskt engagerad genom sitt aktieinnehav som ger honom väsentligt inflytande i den näringsverksamhet som bedrivs av bolaget. Hänvisning görs till RÅ 2006 ref. 58 där, mot bakgrund av att juridiska personer bara har ett inkomstslag, ett nybildat "vilande" aktiebolag ansågs bedriva näringsverksamhet. Ett annat synsätt skulle enligt Skatteverkets mening innebära att regelverket enkelt skulle kunna kringgås genom att man först avyttrar inkråmet i sitt bolag för att därefter utflytta från Sverige.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Av 57 kap. 4 § första stycket 1 framgår — såvitt nu är ifråga - att en aktie är kvalificerad om andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

Enligt lämnade förutsättningar har A inte varit verksam i betydande omfattning i X AB under denna tidsperiod. Det återstår därmed att pröva om han är, eller har varit, verksam i ett annat fåmansföretag som kan anses bedriva samma eller likartad verksamhet som X AB. Av förutsättningarna framgår vidare att A varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretagen Y och Z AB.

Den [uppdragsverksamhet] som A tidigare bedrev i X AB var enligt Skatterättsnämndens mening knuten till honom personligen genom hans kunskaper och affärskontakter. Denna verksamhet får anses överförd till Z AB när han började arbeta där.

Genom att förvalta det i den tidigare bedrivna [uppdragsverksamheten] upparbetade kapitalet får X AB anses ha behållit en del av sin verksamhet. Samtidigt fortsatte verksamheten i Z AB, enligt ansökan fram till utgången av år 2011. Därmed får de båda bolagen anses bedriva samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1 (jfr RÅ 2010 ref 11 III). Härav följer att A:s aktier i X AB utgör kvalificerade andelar.

Fråga 2

I 3 kap. 7 § första stycket anges en rad omständigheter som ska beaktas för att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit. En av dessa är om denne är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. I denna del har lagtexten, bortsett från redaktionella justeringar, samma lydelse som när den infördes år 1985.

Regeln har utformats som en presumtionsregel. Den har till syfte att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. I det enskilda fallet ska göras en samlad bedömning av samtliga omständigheter (prop. 1984/85:175 s. 12-14).

I praxis har anknytningsfaktorn "väsentligt inflytande i näringsverksamhet här" i enlighet med förarbetena ansetts inte föreligga i fråga om innehav av börsnoterade aktier genom eget bolag till ett avsevärt ekonomiskt värde när posterna framstått som kapitalplaceringar (jfr RÅ 1992 not. 367, RÅ 2001 not. 41 och a. prop. s. 14 och 28).

Ett annat exempel är RÅ 2002 not. 150, ett överklagat förhandsbesked. Frågan var, liksom i det nu aktuella ärendet, om sökanden efter utflyttning från Sverige skulle få väsentlig anknytning hit på grund av värdepapper till ett betydande värde som han ägde direkt och indirekt genom sitt helägda bolag. Aktierna i detta bolag var kvalificerade andelar men vid den aktuella tidpunkten bedrev bolaget endast förvaltning av värdepapper.

Innehavet ansågs inte ge sökanden ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Regeringsrätten instämde även i Skatterättsnämndens bedömning att förhandsbeskedet, som i första hand prövades mot kommunalskattelagens (1928:370) lydelse, inte ändrades av att inkomstskattelagen skulle vara tillämplig vid 2002 års taxering.

Liknande bedömningar har gjorts beträffande de närliggande anknytningsfaktorerna "bedriver näringsverksamhet här" och "har en fastighet här". I fråga om innehav av hyresfastigheter har åtskillnad gjorts mellan innehav som utgör passiv kapitalplacering och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt även om verksamhetens omfattning i sig synes ha betydelse (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 103 och SOU 1997:75 s. 58).

Det anförda talar alltså klart för att A inte ska anses ha väsentlig anknytning på grund av sitt aktieinnehav i X AB.

Skatteverket tar i sitt yttrande upp en annan aspekt. Enligt verket bör det förhållandet att det i praxis numera klarlagts att uttrycket näringsverksamhet omfattar ett aktiebolags kapitalförvaltning leda till en annan bedömning av uttrycket väsentligt inflytande i näringsverksamhet här än vad redovisad praxis ger vid handen. Utöver RÅ 2006 ref. 58, som Skatteverket åberopar, bör även RÅ 2009 ref. 91 nämnas.

Uttrycket väsentligt inflytande i näringsverksamhet här infördes alltså år 1985. Det utformades i enlighet med ett förslag från Lagrådet med den skillnaden att ordet rörelse som varande "en mer teknisk term" byttes ut mot näringsverksamhet (jfr a. prop. s. 115 och s. 122).

Efter 1990 års skattereform hänförs juridiska personers samtliga skattepliktiga intäkter till inkomst av näringsverksamhet. En definition av näringsverksamhet, motsvarande den som nu finns i 13 kap. 1 § IL infördes också. Nämnda förändringar innebar att uttrycket näringsverksamhet kom att innefatta inte bara förvärvsverksamhet som rörelse utan även bl.a. kapitalförvaltning. Det sagda talar för att avsikten med denna lagändring var att uttrycket näringsverksamhet skulle få en enhetlig innebörd i inkomstskattelagstiftningen (jfr RÅ 2009 ref. 91).

Mot det ska ställas vad som redovisats om övervägandena vid den aktuella bestämmelsens tillkomst och om dess tillämpning. Härav framgår att ordet rörelse, som Lagrådet förordade, byttes ut mot näringsverksamhet av språkliga hänsyn utan avsikt att innebörden skulle ändras samt att ordet näringsverksamhet tillagts en sådan begränsad betydelse i praxis.

Med hänsyn härtill anser Skatterättsnämnden att uttrycket väsentligt inflytande i näringsverksamhet inte omfattar sådan kapitalförvaltning som avses i det aktuella fallet.

Skatterättsnämnden finner mot den bakgrunden, och med beaktande av de förutsättningar som A lämnat beträffande sina omständigheter i övrigt av betydelse för den aktuella prövningen, att han vid en samlad bedömning inte kan anses få väsentlig anknytning till Sverige.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth, Hellenius, Jönsson, Lohela
Sekreterare tillika föredragande: Alfreds