Skattefri personalrabatt har inte ansetts föreligga i ett fall då rabatten avsett en av arbetsgivaren tillverkad vara som den anställde erbjuds köpa genom extern återförsäljare.
Den rabatt som A får från X AB (X) vid köp av [en viss vara] är inte en skattefri förmån enligt 11 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
A är anställd hos X som tillverkar [vissa varor]. Försäljning av [varorna] sker uteslutande via externa återförsäljare.
X överväger att erbjuda sina anställda att via bolagets återförsäljare köpa [varan] med rabatt. Erbjudandet är tänkt att utformas enligt följande.
En anställd vänder sig till en återförsäljare och köper [varan] i X ordinarie utbud, (...).
För att få rabatt måste den anställde lämna vissa uppgifter om inköpet till X. Därefter betalar bolaget rabatten till den anställde.
A önskar svar på huruvida det förhållandet att hon köper [varan] av en återförsäljare medan rabatten lämnas av X medför att rabatten är skattefri enligt 11 kap. 13 §. Skatterättsnämnden kan utgå från att paragrafens övriga rekvisit för skattefrihet är uppfyllda.
A anser att rabatten är skattefri. Lagtextens ordalydelse kan förvisso ge uppfattningen att det för skattefrihet krävs att köpet sker direkt från arbetsgivaren eller ett koncernföretag. Det kan emellertid inte ha varit lagstiftarens syfte i ett fall av aktuellt slag.
Skatteverket anser att rabatten är skattepliktig. Återförsäljarna ingår inte i samma koncern som arbetsgivaren och samtliga krav för att rabatten ska vara skattefri är därför inte uppfyllda.
Enligt 11 kap. 13 § gäller som huvudregel att personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern inte ska tas upp om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Det gäller dock inte om någon av fyra — inte nu aktuella — angivna situationer föreligger.
Ett grundläggande krav för att en personalrabatt ska vara skattefri är således att köpet sker från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte är tillämplig när inköpet sker hos ett företag som är fristående från koncernen även om rabatten betalas av arbetsgivaren eller ett koncernföretag (prop. 1994/95:182 s. 45).
I det aktuella fallet är inköpet tänkt att ske från en återförsäljare som
inte ingår i samma koncern som X medan det är X som står för rabatten. Vid sådant förhållande är rabatten inte skattefri enligt 11 kap. 13 §.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Palmstierna
Föredragande: Lilja
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
