Tillämpning av beloppspärren vid ägarförändring.
X AB (X) ska till följd av [de utländska bolagen] Z:s och Y:s förvärv av aktierna i X omfattas av beloppsspärren i 40 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Z och Y ägs i sin helhet av var sin fysisk person. Ägarna är inte närstående. Bolagen, [som båda är hemmahörande utomlands], äger tillsammans samtliga andelar i det likaledes [utomlands hemmahörande bolaget] Å. Detta bolag äger samtliga aktier i X. Andelarna i aktuella bolag har samma röstvärde.
Avsikten är att avveckla Å genom en likvidation enligt [utländska] regler. Efter likvidationen kommer X — ett sådant underskottsföretag som avses i 40 kap. 4 § IL — att direktägas med hälften var av Z och Y.
Frågan är om förändringen i ägandet av X som bara innebär att ett ägarled i strukturen faller bort utlöser beloppsspärren i 40 kap. 12 §.
X menar att även om likvidationen kan anses innebära en ägarförändring enligt ordalydelsen i 40 kap. 12 §, tyder förarbetsuttalanden och praxis på att en situation som den aktuella inte ska träffas av beloppsspärren.
Skatteverkets uppfattning är att det är fråga om en sådan ägarförändring som avses i 40 kap. 12 §.
Av lämnade förutsättningar följer att Z och Y uppfyller villkoren för att vara företag enligt 40 kap. 3 §.
Enligt kapitlets 12 § första stycket första meningen gäller att i andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av fem beskattningsår för ett underskottsföretag, sådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har förvärvat andelar med minst fem procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget.
I andra stycket 1 sägs att som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket räknas också förvärv som gjorts av ett företag i vilket personen — direkt eller genom förmedling av en annan juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som personen har ett bestämmande inflytande över — innehar andelar med minst fem procent av röstetalet.
I kretsen av förvärvare som anges i 11 § ingår fysiska personer.
Den ägarförändring som aktualiseras till följd av en likvidation av Å är en sådan som avses i 40 kap. 12 §. Någon möjlighet att i ett fall som detta frångå bestämmelsens ordalydelse finns enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte (jfr exempelvis RÅ 2008 not. 84).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Palmstierna
Föredragande: Lilja
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
