Innehav av hyresfastighet har ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige.
A ska anses vara obegränsat skattskyldig på grund av väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).
A, som kommer från [ett annat land än Sverige], där hans familj fortfarande är bosatt, flyttade år (...) in i en hyresfastighet i [viss svensk stad]. [Några] år senare blev han svensk medborgare.
Fastigheten, som han ägde sedan tidigare, inrymmer ca (...) lägenheter och (...) lokaler. Ekonomisk och teknisk förvaltning sköts externt medan han själv ägnar ca tio timmar om året åt att ta del av bokföringsrapporter o.d.
A har inte någon ytterligare anknytning till Sverige.
Under vart och ett av de senaste tre åren har han tillbringat endast ett fåtal dagar i Sverige. Nu avser han att flytta [utomlands]. Den lägenhet han bor i ska hyras ut på villkor motsvarande dem som gäller för övriga hyresgäster i fastigheten. [Utomlands] ska han hyra en lägenhet och leva "pensionärsliv". Förutom inkomsten av fastigheten som fortsatt ska förvaltas externt kommer han att få pensionsinkomster.
A vill veta om han efter utflyttningen får väsentlig anknytning till Sverige.
Skatteverket, som anser att A efter utflyttningen får väsentlig anknytning hit, har obestritt uppgett att fastighetens taxeringsvärde uppgår till [i storleksordningen 40] miljoner kr och att omsättningen för taxeringsåret 2012 uppgick till [mellan 3 och 4] miljoner kr.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. För att avgöra om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas ett antal anknytningsfaktorer bl.a. om personen bedriver näringsverksamhet här och om han har en fastighet här.
I detta fall utgör innehavet av hyresfastigheten en stark anknytningsfaktor till Sverige. Mot den bakgrunden finner Skatterättsnämnden vid en samlad bedömning att A efter utflyttningen (...) får väsentlig anknytning till Sverige (jfr bl.a. RÅ 1989 ref. 18 och RÅ 2001 not. 114).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare och föredragande: Palmstierna
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
