Väsentlig anknytning
(Dnr 105-24/D)Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Aktiebolags andel av delägarbeskattat subjekts kapitalvinster har ansetts kunna kvittas mot aktiebolagets egna kapitalförluster i den s.k. fållan i 48 kap. 26 § IL.
X andel av Y:s kapitalvinster på andelar som inte skulle ha varit näringsbetingade hos X får kvittas mot X eller, om förutsättningarna för det är uppfyllda, Z AB:s (Z) kapitalförluster på andelar som inte är näringsbetingade.
X ingår i [en koncern] och är delägare i Y, som är (…) bildat enligt lagstiftningen i [ett annat land] och med ett (…) bolag [från det landet] som ”general partner”. Övriga delägare är personer med (…) medborgarskap [i det aktuella landet] som är anställda inom koncernen.
Y, som enligt förutsättningarna är en i utlandet delägarbeskattad juridisk person enligt 5 kap. 2 a § inkomstskattelagen (1999:1229), har som främsta ändamål att investera i onoterade andelar i [utländska] företag men investerar också i marknadsnoterade andelar.
I fråga om delägarskap i Y och dess innehav av andelar gäller skattemässigt bl.a. följande.
En obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldig för personens inkomster, 5 kap. 2 a §. Varje sådan delägare ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej, 5 kap. 3 §.
En andel kan enligt 24 kap. 14 § vara näringsbetingad förutsatt att andelen är en kapitaltillgång och inte är marknadsnoterad eller, om andelen är marknadsnoterad, uppfyller vissa förutsättningar. Som ytterligare villkor gäller att andelen ska ägas av ett subjekt av sådant slag som räknas upp i 24 kap. 13 §. Dit hör bl.a. ett svenskt aktiebolag men däremot inte en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
Om en näringsbetingad andel avyttras ska en kapitalvinst enligt huvudregeln i 25 a kap. 5 § inte tas upp. Uppkommer kapitalförlust får den inte dras av om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp.
I 25 a kap. 23 § finns särskilda bestämmelser om vad som gäller när, som i detta fall, ett svenskt aktiebolag är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst. I sådant fall ska den del av vinsten som belöper på delägarens andel inte tas upp av denne, om vinsten hade varit skattefri för det fall att delägaren själv hade avyttrat tillgången, dvs. om andelen hade varit näringsbetingad i delägarens hand.
Har avyttringen i stället gett en kapitalförlust gäller enligt 25 a kap. 23 a § att den del av förlusten som belöper på delägarens andel inte får dras av, förutsatt att en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången.
Vidare finns i 48 kap. vissa särskilda bestämmelser om avyttring av delägarrätter. I kapitlets 26 § finns den s.k. fållan som innebär att juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Det finns dock möjlighet till sådant avdrag mot annan juridisk persons kapitalvinster på delägarrätter förutsatt att var och en av de juridiska personerna begär detta och kan lämna koncernbidrag till varandra.
X frågar om dess del av kapitalvinster på andelar som inte skulle ha varit näringsbetingade hos X och som uppkommit i Y, kan kvittas mot X egna kapitalförluster på inte näringsbetingade andelar eller mot kapitalförluster hos Z som är ett annat bolag inom [koncernen].
X uppfattning är att systematiken i inkomstskattelagen talar för att kapitalvinster på andelar, som uppkommit i handelsbolag och i delägarbeskattade juridiska personer som beskattas i utlandet, behåller sin karaktär vid beskattningen hos delägaren oavsett om de hänför sig till näringsbetingade andelar eller inte. Frågan ska alltså besvaras jakande.
Skatteverket anser däremot att frågan bör besvaras nekande. Detta eftersom det inte finns någon lagreglering om kvittning av kapitalvinster på delägarrätter hos ett delägarbeskattat subjekt mot sådana kapitalförluster hos delägaren, vilket finns för det fall att det delägarbeskattade subjektet har kapitalförluster.
Som redogjorts för kan kapitalförluster på delägarrätter endast dras av genom kvittning mot kapitalvinster i den s.k. fållan i 48 kap. 26 §. I förevarande fall är det fråga om kvittning av kapitalvinster på innehav av delägarrätter genom ett delägarbeskattat subjekt mot egna kapitalförluster på delägarrätter.
Någon reglering finns inte för den situationen att det delägarbeskattade subjektet har kapitalvinster, vilket däremot är fallet enligt 48 kap. 27 § när detta har kapitalförluster. Att principiellt göra en skillnad mellan de två situationerna är enligt Skatterättsnämndens mening svårt att motivera. Även vid kapitalvinster i det delägarbeskattade subjektet gäller det att identifiera dessa hos delägaren för att avgöra hur de ska behandlas hos denne. Så som bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ är utformade finns dock inget hinder mot att sådana kapitalvinster får kvittas mot delägarens kapitalförluster.
Sammanfattningsvis är det Skatterättsnämndens uppfattning att X andel av Y:s kapitalvinster på andelar som inte skulle ha varit näringsbetingade hos X får kvittas mot X eller, om förutsättningarna härför är uppfyllda, Z:s kapitalförluster på andelar som inte är näringsbetingade. Frågan ska alltså besvaras jakande.
Beslutande: Gäverth, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Jönsson, Lundström, Påhlsson, Werkell
Föredragande och sekreterare: Palmstierna
Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Förvärv av en fastighet som på sikt, efter rivning och nybyggnation av byggnad, är tänkt att användas som permanentbostad har i sig inte ansetts medföra väsentlig anknytning.
Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett förvärv av aktier utan ersättning ska inkomstbeskattas eller anses utgöra en skattefri gåva
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.