Svensk medborgare som varit bosatt utomlands i mer än tio år, har inte ansetts få väsentlig anknytning hit genom förvärv av aktierna i ett svenskt aktiebolag.
Fråga 1
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
A flyttade från Sverige till (….) [år] 2000 för att arbeta där, sedan 2003 i ett eget (…) företag. Han hade efter flytten ingen annan anknytningsfaktor till Sverige än sitt svenska medborgarskap. Först 2002, när han hade bestämt sig för att stanna i [det andra landet], anmälde han utflyttningen och avregistrerades från folkbokföringen.
År 2008 flyttade han till [ett annat land än Sverige] tillsammans med sin hustru och deras gemensamma barn. Varken hustrun eller barnen har varit bosatta i Sverige. I [detta andra land] bor också ett barn som A har från ett tidigare förhållande.
A är vd för [bolaget X] som driver verksamhet i [A:s bosättningsland] samt i [ytterligare två länder av vilket inget av dem är Sverige].
Vidare äger och driver han ett fastighetsbolag [i det land där han är bosatt med investeringar där].
För att möjliggöra investeringar i svenska fastighetsbolag bildade han 2011 Y AB. Bolaget förvärvade under 2011 och 2012 samtliga aktier i Z AB och Å AB samt (…) procent av andelarna i [ett kommanditbolag].
Y AB förvärvade Z AB och nämnda andel i kommanditbolaget av [en anhörig till A]. Z AB äger [fastigheter och] resterande (…) procent av andelarna i kommanditbolaget. Z AB är komplementär och Y AB är kommanditdelägare. Kommanditbolaget [och Å AB äger fastigheter].
A ingår inte i de svenska fastighetsbolagens styrelser. Han följer bolagens verksamhet genom att ta del av månadsrapporter (…) m.m. Budget och strategi stäms av årsvis. Han ser till fastigheterna en till två gånger per år i samband med att han besöker sina föräldrar eller vänner. Vidare informeras han om det uppstår behov av större investeringar eller om bolagen ställs inför andra omfattande ekonomiska frågor.
Allt arbete med bolagens löpande verksamhet, som strategiskt arbete, budget och daglig drift utförs av två heltidsanställda personer varav den ene är [en anhörig till A].
Sedan A flyttade från Sverige har han vistats här i genomsnitt en till två veckor per år. Han räknar med att det kommer att vara fallet även i fortsättningen.
A vill ha besked om han anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av att han har väsentlig anknytning hit (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är jakande vill han veta om svaret ändras om han i stället äger Y AB indirekt genom ett utländskt bolag med hemvist inom EU (fråga 2).
Han framhåller att investeringarna i fastighetsbolagen har skett i kapitalplaceringssyfte. Med hänsyn härtill och då han varit utflyttad från Sverige sedan länge är hans uppfattning att han inte ska anses ha väsentlig anknytning hit. Han bör i vart fall inte anses ha det vid en prövning av fråga 2.
Skatteverket anser att A:s aktieinnehav i fastighetsbolagen är en stark anknytningsfaktor till Sverige. Verket pekar på att värdet på bolagens fastigheter är stort (taxeringsvärdena uppgår till sammanlagt drygt 70 miljoner kr) och att det är en omständighet som i praxis, bl.a. RÅ 2001 not. 114, medfört att väsentlig anknytning ansetts föreligga trots att den skattskyldige inte tagit aktiv del av förvaltningen av fastigheterna. Skatteverket kommer därför vid en samlad bedömning fram till att A får väsentlig anknytning till Sverige. Slutligen anser verket att det inte har någon betydelse för bedömningen om förutsättningarna för bedömningen ändras i enlighet med fråga 2.
Fråga 1
Enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
I 3 kap. 7 § första stycket räknas upp en rad omständigheter som ska beaktas för att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit. En av dessa är om denne är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.
I denna del har lagtexten, bortsett från redaktionella justeringar, samma lydelse som när den infördes år 1985.
Regeln har utformats som en presumtionsregel. Den har till syfte att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. I det enskilda fallet ska göras en samlad bedömning av samtliga omständigheter (prop. 1984/85:175 s. 12−14).
I praxis har anknytningsfaktorn ”väsentligt inflytande i näringsverksamhet här” i enlighet med förarbetena inte ansetts föreligga t.ex. i fråga om innehav av börsnoterade aktier till ett avsevärt ekonomiskt värde genom eget bolag när posterna framstått som kapitalplaceringar (jfr RÅ 1992 not. 367, RÅ 2001 not. 41 och a. prop. s. 14 och 28).
På motsvarande sätt har beträffande de närliggande anknytningsfaktorerna ”bedriver näringsverksamhet här” och ”har en fastighet här”, t.ex. i fråga om innehav av hyresfastigheter och jordbruksfastigheter, åtskillnad gjorts mellan innehav som utgör passiv kapitalplacering, och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt (jfr a. prop. s. 115 och 122, RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 samt RÅ 2003 not. 210, där den skattskyldige hade varit utflyttad sedan lång tid). I det av Skatteverket åberopade rättsfallet RÅ 2001 not. 114 skulle det aktuella bolaget utöver fastighetsförvaltning även bedriva förvaltning av aktier i oklar omfattning.
A har uppgett att investeringarna i de svenska fastighetsbolagen gjorts i kapitalplaceringssyfte och att han inte tar aktiv del i bolagens löpande drift. Det talar för att hans ekonomiska engagemang inte innebär att han ska anses ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten i bestämmelsens mening.
Vid en samlad bedömning ska emellertid alla övriga omständigheter beaktas däribland att investeringens storlek, och därmed även verksamhetens omfattning, är betydande.
I A:s fall tillkommer att han, som är född (…), ända sedan början på 2000-talet, dvs. under större delen av sitt vuxna liv, har varit bosatt och verksam utomlands. Fram till att de aktuella investeringarna gjordes 2011 och 2012 hade han ingen annan anknytning till Sverige av betydelse för bedömningen än sitt svenska medborgarskap.
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr RÅ 2009 not. 82).
Fråga 2 förfaller.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Charlotta Wesslau.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
