En gåva i form av aktier i ett aktiebolag till barndomsvän som är anställd i bolaget har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som ett skattefritt förvärv.
Aktiegåvan medför inte någon inkomstbeskattning för A.
B är en av grundarna av X AB. Han har sedan (…) varit bolagets VD och är VD också i Y AB, ett bolag som äger samtliga aktier i X AB. B:s ägarandel i Y AB är för närvarande [omkring 10] procent. I Y AB finns bara ett aktieslag.
A har sedan [några år] varit anställd inom X AB med olika [ledande] befattningar (…) i såväl X AB som i Y AB. Hans lön bestäms av styrelsen och uppgår från (…) till 500 000 kr i månaden.
A äger inga aktier i Y AB men har efter beslut av styrelsen fått möjlighet att investera i tre olika optionsprogram. Optionsprogrammen är samma sorts program som generellt gäller för anställda inom X AB och som vid nyttjande leder till utspädning för aktieägarna i Y AB.
A och B är sedan barndomen mycket nära vänner. Med anledning av vänskapen dem emellan har B uttryckt en vilja att ge A en gåva i form av [n] aktier i Y AB motsvarande ett värde [väsentligen överstigande 50] miljoner kr. Enligt ett utkast till gåvobrev är gåvan inte förenad med några villkor.
B:s aktier i Y AB omfattas av två olika aktieägaravtal som båda innehåller bestämmelser om inskränkningar vad avser möjligheten att överlåta aktier. En förutsättning för aktiegåvan till A är att nödvändiga tillstånd ges av aktieägare och att berörda parter avstår från sin förköpsrätt.
A vill veta om gåvan kan föranleda inkomstbeskattning för honom.
A:s uppfattning är att någon beskattning inte kan bli aktuell eftersom gåvan inte har sin grund i anställningen utan i den nära personliga relationen som finns mellan honom och B. Vidare är gåvans värde en stark indikation på överlåtelsens benefika karaktär och han har under hela sin anställningstid haft en lön som minst motsvarar marknadsmässig ersättning för utförda arbetsprestationer. Därutöver måste beaktas att gåvan inte ges av företaget (…) utan av B som privatperson.
Skatteverket anser att överlåtelsen av aktier till A ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Verket anför bl.a. följande. Syftet med gåvan är enligt ansökan inte att genomföra ett generationsskifte utan den har sin grund i vänskapsrelationen. Med beaktande av att gåvan ges till en anställd i givarens bolag och med hänsyn tagen till den praxis som finns på området ska gåvan inkomstbeskattas. Det förhållandet att gåvan ges av VD tillika ägaren personligen föranleder ingen annan bedömning.
Frågan i ärendet är om överlåtelsen av aktierna till A är skattefri.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är förvärv genom gåva skattefria.
Av praxis framgår emellertid att inkomstbeskattning ofta ska ske när gåvotagaren är anställd av givaren (RÅ 1974 A 1277) eller det annars kan antas att gåvan har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ83 1:73 och RÅ 1997 ref. 1).
I de fall det funnits grund för att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en arbetsprestation har inkomstbeskattning däremot underlåtits (se t.ex. RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10).
En förutsättning för att en förmån som en anställd erhåller från någon annan än arbetsgivaren ska anses härröra från anställningen är vidare att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan arbetsgivaren och den som lämnat förmånen eller att det föreligger något annat samband mellan dem som gör att förmånen kan härledas från arbetsgivaren (se RÅ 1997 ref. 1 och där angivna rättsfall).
B är en av grundarna av X AB och äger [omkring 10] procent av aktierna i Y AB. Han är därutöver VD i båda bolagen. För att aktiegåvan ska kunna genomföras krävs att tillstånd ges av aktieägare och att vissa berörda parter avstår från sin förköpsrätt. Vid sådana förhållanden får ett samband mellan arbetsgivaren och gåvogivaren anses vara förhanden (jfr RÅ 1997 ref. 1 där ett samband ansågs föreligga vid gåva till en anställd från en f.d. majoritetsägare av den koncern där gåvomottagaren var anställd).
Till stöd för att den planerade aktiegåvan ska vara skattefri har anförts att det mellan A och B råder ett djupt vänskapsförhållande sedan lång tid tillbaka och att det är denna personliga relation som utgör grunden till gåvan. Det hör också till bilden att A, efter beslut av bolagets styrelse, har investerat i tre olika optionsprogram av samma sort som generellt gäller för anställda inom X AB.
Mot den bakgrunden och med beaktande av lämnade uppgifter i övrigt finner Skatterättsnämnden att överlåtelsen av aktierna i Y AB i allt väsentligt får anses ha sin grund i den personliga relationen mellan gåvogivaren och gåvotagaren. Överlåtelsen är med hänsyn härtill av benefik karaktär och någon inkomstbeskattning ska därför inte ske.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Richard Hellenius, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
