Föräldrars överlåtelse av aktier till barn som är VD i bolaget har ansetts utgöra gåva.
Aktiegåvan medför inte någon inkomstbeskattning av A.
B och C äger tillsammans ca 85 procent av X AB. I bolaget är sonen A VD med en månadslön om (…) kr.
A:s föräldrar avser att genom gåva överlåta 10 procent av andelarna i X AB till honom. De ska samtidigt genom gåvor överlåta ytterligare 15 procent av andelarna i bolaget med lika delar till A och hans två syskon. Syskonen är till viss del verksamma i företaget. Bolaget beräknas vid gåvotillfället ha ett värde om ca l00 miljoner kr.
Överlåtelsen till barnen är enligt ansökan en del i ett planerat generationsskifte som syftar till att successivt överföra ägandet av företaget från föräldrarna till den yngre generationen. Hur den slutliga fördelningen av barnens ägande kommer att se ut är ännu inte bestämt.
Att A får en extra gåva är enligt ansökan en del i det planerade generationsskiftet och inte en kompensation för hans arbete i företaget. Det är naturligt att generationsskiftet inleds med att han i ett första steg får en större andel av aktierna än syskonen eftersom han i nuläget är den som är mest insatt i verksamheten. A:s syskon kan komma att kompenseras senare genom ytterligare gåvor eller senast genom arv och eventuellt testamente.
A vill veta om överlåtelsen av den aktiepost om 10 procent som han är ensam om att få ska behandlas som en gåva eller som en skattepliktig ersättning för arbete.
A anser att transaktionen är av benefik karaktär med hänsyn till att hans föräldrar är givare och att gåvan sker som ett led i ett generationsskifte i syfte att säkerställa att företaget kan utvecklas och drivas vidare i familjens anda. Han får redan en väl tilltagen marknadsmässig ersättning för sitt arbete. Även gåvans värde talar emot att det är fråga om en ersättning för en arbetsprestation.
Skatteverket anser att överlåtelsen av aktier inte är en skattefri gåva och att A därför ska beskattas i inkomstslaget tjänst för marknadsvärdet på det han mottar. Verket anför bl.a. följande. Överlåtelsen utgör inte ett led i ett generationsskifte eftersom givarna har för avsikt att behålla en stor del av aktierna. Differensen mellan aktieöverlåtelserna, där A såsom anställd VD får en större andel aktier än övriga syskon, talar vidare för att det är anställningen som är avgörande och att överlåtelsen har sitt ursprung i denna.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är ett förvärv genom bl.a. gåva skattefritt. Av praxis följer emellertid att inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst ofta ska ske när förvärvet kan antas ha sitt ursprung i en arbetsprestation som förvärvaren utför (jfr RÅ 1997 ref. 1).
Även i fall då en anställd fått en gåva har inkomstbeskattning underlåtits om det funnits grund för att anta att syftet varit ett annat än att belöna en anställd för en arbetsprestation (jfr RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10).
Mot bakgrund av lämnade uppgifter finner Skatterättsnämnden att överlåtelsen av aktierna i X AB till A i allt väsentligt får antas ha ett annat syfte än att belöna honom för hans arbetsprestationer. Någon inkomstbeskattning ska därför inte ske.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson, Ulla Werkell och Åsa Ärlebrant.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
