Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Svenskt medborgarskap och innehav av fritidsfastighet har inte ansetts innebära väsentlig anknytning. Att den skattskyldige under viss tid varit folkbokförd på fastigheten har inte medfört att den ska ses som annat än en fritidsfastighet.
Frågorna 1 och 2
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning.
A avser att varaktigt bosätta sig i [utlandet] där han har köpt en lägenhet för permanent boende. Utflyttningen från Sverige kommer att ske tidigast den (…) och senast (…). I [utlandet] kommer han, utöver att förvalta sin förmögenhet via ett bolag som är registrerat [i utlandet], att ägna sig åt (…).
I samband med utflyttningen kommer A att avveckla de flesta anknytningsfaktorerna till Sverige. Den enda anknytningen som kommer att finnas kvar, utöver svenskt medborgarskap, är en fritidsfastighet.
Fastigheten är belägen i (…) kommun och på den finns idag en stuga på ca 40 kvm. Stugan är av enkel karaktär och är inte avsedd att användas för boende under vintertid.
I samband med sin äktenskapsskillnad har emellertid A, under perioden 1992–1994, varit folkbokförd på fritidsfastigheten. Den har därefter bara använts för fritidsändamål och den kommer bara att användas i sådant syfte efter utflyttningen.
A vill veta om ett fortsatt innehav av fritidsfastigheten innebär att han efter bosättningen i [utlandet] bedöms ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är att anses som obegränsat skattskyldig här (fråga 1).
Han vill vidare veta om svaret förändras om han efter bosättningen i [utlandet] låter riva stugan och ersätter denna med en ny större bostadsbyggnad med nybyggnadsstandard (fråga 2).
Parterna är ense om att A inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
Om bostaden före utflyttningen varit den skattskyldiges permanentbostad har den i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 83, HFD 2012 not. 21 och även HFD 2012 not. 51).
I de fall då bostaden fyllt funktion som fritidsfastighet har enbart denna omständighet inte medfört att väsentlig anknytning ansetts föreligga och det oavsett standard och läge (jfr RÅ 1992 not. 367).
Mot bakgrund av att det är mer än tjugo år sedan A har använt den aktuella fastigheten som permanentbostad och då han endast under en relativt kort period varit folkbokförd där saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att se fastigheten som något annat än en fritidsfastighet.
Ett fortsatt innehav av fastigheten även efter utflyttningen från Sverige, tillsammans med det svenska medborgarskapet, innebär inte att A anses ha väsentlig anknytning hit (fråga 1).
Bedömningen förändras inte enligt Skatterättsnämndens uppfattning om den i dag befintliga byggnaden rivs efter utflyttningen till [utlandet] och ersätts med en ny betydligt större byggnad eftersom förutsättningen också då är att fastigheten endast ska användas som fritidsbostad (fråga 2).
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Håkan Gustavsson deltagit.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst