Väsentlig anknytning
(Dnr 105-24/D)Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Svenskt medborgarskap och innehav av fritidsfastighet har inte ansetts innebära väsentlig anknytning. Att den skattskyldige under viss tid varit folkbokförd på fastigheten har inte medfört att den ska ses som annat än en fritidsfastighet.
Frågorna 1 och 2
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning.
A avser att varaktigt bosätta sig i [utlandet] där han har köpt en lägenhet för permanent boende. Utflyttningen från Sverige kommer att ske tidigast den (…) och senast (…). I [utlandet] kommer han, utöver att förvalta sin förmögenhet via ett bolag som är registrerat [i utlandet], att ägna sig åt (…).
I samband med utflyttningen kommer A att avveckla de flesta anknytningsfaktorerna till Sverige. Den enda anknytningen som kommer att finnas kvar, utöver svenskt medborgarskap, är en fritidsfastighet.
Fastigheten är belägen i (…) kommun och på den finns idag en stuga på ca 40 kvm. Stugan är av enkel karaktär och är inte avsedd att användas för boende under vintertid.
I samband med sin äktenskapsskillnad har emellertid A, under perioden 1992–1994, varit folkbokförd på fritidsfastigheten. Den har därefter bara använts för fritidsändamål och den kommer bara att användas i sådant syfte efter utflyttningen.
A vill veta om ett fortsatt innehav av fritidsfastigheten innebär att han efter bosättningen i [utlandet] bedöms ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är att anses som obegränsat skattskyldig här (fråga 1).
Han vill vidare veta om svaret förändras om han efter bosättningen i [utlandet] låter riva stugan och ersätter denna med en ny större bostadsbyggnad med nybyggnadsstandard (fråga 2).
Parterna är ense om att A inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
Om bostaden före utflyttningen varit den skattskyldiges permanentbostad har den i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 83, HFD 2012 not. 21 och även HFD 2012 not. 51).
I de fall då bostaden fyllt funktion som fritidsfastighet har enbart denna omständighet inte medfört att väsentlig anknytning ansetts föreligga och det oavsett standard och läge (jfr RÅ 1992 not. 367).
Mot bakgrund av att det är mer än tjugo år sedan A har använt den aktuella fastigheten som permanentbostad och då han endast under en relativt kort period varit folkbokförd där saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att se fastigheten som något annat än en fritidsfastighet.
Ett fortsatt innehav av fastigheten även efter utflyttningen från Sverige, tillsammans med det svenska medborgarskapet, innebär inte att A anses ha väsentlig anknytning hit (fråga 1).
Bedömningen förändras inte enligt Skatterättsnämndens uppfattning om den i dag befintliga byggnaden rivs efter utflyttningen till [utlandet] och ersätts med en ny betydligt större byggnad eftersom förutsättningen också då är att fastigheten endast ska användas som fritidsbostad (fråga 2).
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Håkan Gustavsson deltagit.
Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Förvärv av en fastighet som på sikt, efter rivning och nybyggnation av byggnad, är tänkt att användas som permanentbostad har i sig inte ansetts medföra väsentlig anknytning.
Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett förvärv av aktier utan ersättning ska inkomstbeskattas eller anses utgöra en skattefri gåva
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.