Moderbolaget i en koncern som till huvudsaklig del bedriver viss typ av fondförvaltning har ansetts ha ett rimligt intresse av forskning inom matematik.
X AB (X) har rätt till avdrag för de medel som lämnas till Y-högskolan (Y).
X är moderbolag i en koncern som till huvudsaklig del bedriver [viss typ av fond-förvaltning] direkt och indirekt genom hel- och delägda fondbolag.
En betydelsefull del av förvaltningsverksamheten inom koncernen bygger på tillämp-ning av avancerade matematiska modeller där matematisk specialistkompetens krävs. Inom koncernen arbetar över (…) personer som har utbildning i matematik på universitetsnivå. Ett [antal] av dessa har också disputerat i matematik.
X har beslutat att utöka sitt matematikengagemang genom att finansiellt stödja inrättandet av ett forskningslabb på Y. I ett dokument undertecknat i [månad, år] förbinder sig X att i forskningsbidrag överlåta totalt (…) kr till Y under perioden (…).
Enligt villkoren för forskningsbidraget ska bidraget användas för att inrätta en forskargrupp som fokuserar på [ett matematiskt område] med placering vid institutionen för matematik (forskningslabbet). Val av ämne är Y:s beslut och kan inkludera grundläggande matematikforskning, tillämpad matematik och beräknings-matematik. I villkoren anges också att föreståndaren för forskningslabbet ska arbeta minst (…) procent med labbets verksamhet och därutöver bidra till utvecklingen av avdelningens utbildning motsvarande minst (…) procent. Y ska finansiera de kostnader för föreståndaren och forskningsgruppen som inte täcks av X:s åtagande.
Som förutsättning lämnas att medlen som X ställer till Y:s förfogande enbart får och kommer att användas för forskningsändamål.
X har gett in ett intyg från Y där det anges att forskningsbidraget enbart ska täcka föreståndarens forskningsinsatser inom forskningslabbet och att bidraget således kommer att uteslutande användas till forskning inom det avsedda området. Vidare har rektorn för Y på dokumentet i vilket X förbinder sig att lämna forskningsbidraget intygat att bidraget enbart kommer att användas för forskningsändamål och att det även gäller den del som går till finansieringen av föreståndarens verksamhet.
X vill veta om de medel som bolaget avser att lämna till Y är avdragsgilla för bolaget enligt 16 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Bolaget anser att avdrag ska medges. Eftersom koncernens [viss typ av fondförvalt-ning] genomförs med hjälp av avancerade matematiska modeller har X ett starkt intresse av att det i Sverige finns tillgång till matematisk expertis och forskning i internationell framkant för att kunna rekrytera matematiker med hög kompetens. Bolaget har därmed ett rimligt intresse av den forskning som Y ska bedriva.
Föreståndaren för forskningslabbet ska även utbilda studenter m.m. Den delen av arbetet finansieras dock inte med de medel som X lämnar till Y. Av föreståndarens arbete har (…) procent bedömts belöpa sig på rena forskningsinsatser. I den mån uppskattningen visar sig avvika från verkligheten får bidraget användas bara till det verkliga utfallet.
Skatteverket anser däremot att avdrag inte ska medges. X har inte klart exkluderat bidrag för utbildning från bidrag för forskning. I villkoren för forskningsbidraget anges inte klart och tydligt att bidraget får användas endast för forskning och dessutom anges inte på vilket sätt bidraget ska täcka föreståndarens forskningsinsatser inom forskningslabbet. Vidare ska bidraget inte grundas på tidredovisning som anger föreståndarens verkliga arbete för forskningslabbet.
Enligt 16 kap. 1 § ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad i näringsverksamheten. I 9 § första stycket föreskrivs att utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av.
För att X ska ha rätt till avdrag för de medel som bolaget ska lämna till Y krävs att den forskning som Y ska bedriva har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt.
Av förarbetena framgår att rätten till avdrag för forskningsutgifter ska bedömas generöst och att avdragsrätt föreligger även för utgifter för sådan forskning som endast indirekt och först på längre sikt kan antas ge något utbyte för den skatt-skyldiges verksamhet (se prop. 1970:135 s. 30 ff. och prop. 2011/12:1 volym 1 a s. 490 ff.). Det räcker att ett företag kan motivera varför det – mot bakgrund av dess verksamhet sedd som en helhet – har ett rimligt intresse av den forskning som företaget bekostar för att avdrag ska medges (se prop. 2011/12:1 volym 1 a s. 492). Även av HFD 2016 ref. 19 följer att rätten till avdrag ska bedömas generöst.
Vid bedömningen av bidragsgivarens intresse av forskningen har i praxis hänsyn tagits till hela koncernens verksamhet (se RÅ 1987 not. 440). Mot den bakgrunden anser Skatterättsnämnden att bedömningen i aktuellt fall kan göras med beaktande av hela X-koncernens verksamhet.
Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av [viss typ av fondförvaltning]. Forskningslabbet på Y ska fokusera på [ett matematiskt område] och forskningen kan inkludera såväl grundläggande matematikforskning som tillämpad matematik och beräkningsmatematik. X har motiverat sitt intresse av denna forskning med att koncernens verksamhet genomförs med hjälp av avancerade matematiska modeller och att bolaget därför har ett starkt intresse av att ha tillgång till matematiker med hög kompetens.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning ger omständigheterna i ärendet uttryck för att det finns ett samband mellan den aktuella forskningen och X-koncernens verksamhet. Forskningen kan antas få betydelse för koncernens verksamhet åtminstone indirekt och på längre sikt och X har därmed ett rimligt intresse av den.
Den lämnade förutsättningen att medlen som X ställer till Y:s förfogande enbart får användas för forskningsändamål stöds av det som anges i villkoren för forsknings-bidraget om bidragets användning samt av det ingivna intyget från Y och intyget från Y:s rektor på dokumentet avseende bidraget. Förutsättningen kan därför godtas (jfr RÅ 2000 not. 158 och HFD 2016 ref. 19).
Med hänsyn till det anförda har X rätt till avdrag för de medel som lämnas till Y.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
