Stiftelsehögskolan A (A)

A var tidigare en statlig högskola. Enligt ett politiskt beslut överfördes högskolan 1994 till privaträttslig form och A bildades av svenska staten. A består av [en ägarstiftelse] och det av ägarstiftelsen helägda Y.

Högskoleverksamheten, dvs. utbildning och forskning inom det tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området, bedrivs av Y enligt ett långsiktigt ramavtal med staten. Verksamheten finansieras ungefär till hälften av statliga anslag samt till hälften av bidrag från de statliga forskningsråden, stiftelser, företag och andra organisationer.

Av Y:s bolagsordning framgår att syftet med verksamheten inte är att bereda vinst åt aktieägaren. Något vinstsyfte finns inte heller hos ägarstiftelsen, vars ändamål uteslutande är att verka för att Y bedriver utbildning och forskning på en hög internationell nivå. För det fall koncernen med ägarstiftelsen och Y skulle upphöra kommer tillgångarna i ägarstiftelsen, inklusive aktierna i Y, att tillfalla staten för att användas för högre utbildning och forskning.

Stiftelsen X

Ägarstiftelsen förvaltar ett antal stiftelser, däribland X. X har till ändamål att bereda ökade möjligheter för forskningsarbete vid A till gagn för vetenskap och industri och är sedan lång tid tillbaka inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3–6 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

X förmögenhet uppgår till ca (…) kr. Av stadgarna framgår att två tiondelar av den årliga ränteavkastningen ska läggas till kapitalet. Resterande del får användas för vissa särskilt angivna syften, bl.a. anskaffande av instrument och material för forskningsarbetet vid A samt studieresor och understöd åt lärare och utexaminerade ingenjörer.

Under senare år har främjandet av X ändamål skett genom bidrag till enskilda forskare vid Y. Nu övervägs en ny inriktning för främjandet där bidrag även ska lämnas direkt till Y. Enligt lämnade förutsättningar ska bidragen användas av Y till sådant som täcks av X ändamål.

X vill veta om bidrag som lämnas till Y utgör främjande av ett allmännyttigt ändamål enligt
7 kap. 5 §.

X anser att frågan ska besvaras jakande. Till stöd för sin uppfattning åberopar X ett rättsutlåtande av (…). Av utlåtandet framgår i huvudsak följande. Av Y:s bolagsordning framgår att syftet med verksamheten inte är att skapa vinst åt aktieägarna. Vidare bedriver Y en verksamhet som i sig är allmännyttig och som finansieras i sin helhet med bidrag och årliga statliga anslag. Visserligen bedriver Y också uppdragsverksamhet, men denna är av obetydlig storlek i förhållande till den bidrags- och anslagsfinansierade verksamheten. Ett bidrag
från X till Y – avsett att av Y användas för ändamål som i sig är allmännyttigt – främjar således det allmännyttiga ändamålet forskning.

Skatteverkets uppfattning är att frågan ska besvaras nekande. En stiftelse kan främja ett
allmännyttigt ändamål genom att lämna bidrag till en annan juridisk person för användning i dennes verksamhet. I prop. 2013/14:1 volym 1 s. 287 ff. anges att mottagaren i så fall ska vara en ideell eller allmännyttig organisation. En juridisk person med syfte att gynna ägarnas ekonomiska intressen kan inte sägas ha ett allmännyttigt ändamål i inkomstskattelagens mening. Eftersom det grundläggande syftet med aktiebolag är att bereda vinst för ägarna kan ett aktiebolag således inte betecknas som en allmännyttig organisation och inte heller som en ideell organisation. Bidrag från en stiftelse till ett aktiebolag kan därför inte anses främja ett allmännyttigt ändamål.

För att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska undantas från
skattskyldighet för vissa inkomster krävs enligt 7 kap. 3 § att de uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i kapitlets 4–6 §§.

Av 4 § följer att en stiftelse ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses, såvitt nu är aktuellt, ett ändamål som främjar utbildning eller vetenskaplig forskning.

Enligt 5 § första stycket ska stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade
trossamfundet i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.

I förarbetena till 4 § anges att ändamålskravet bör anses uppfyllt oavsett om det är fråga om egen verksamhet eller om bidrag lämnas till av annan ideell organisation bedriven verksamhet. Det måste dock vara fråga om ett bidrag avsett att användas i den mottagande organisationens verksamhet eller att en mottagande organisation slussar vidare bidraget i sin helhet till andra organisationer. Det finns inget krav på att en mottagande organisation själv måste vara inskränkt skattskyldig för att ett indirekt främjande ska kunna ske.

Ett sådant förslag framfördes av Skatteverket i lagstiftningsärendet men avvisades av regeringen mot bakgrund av att det skulle vara onödigt betungande att kräva att bidragsgivaren ska kontrollera att den mottagande organisationen faktiskt använder mottagna medel på rätt sätt och att samtliga förutsättningar för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda. I fall av indirekt främjande bör dock krävas att bidragsgivaren gör en ordentlig prövning av mottagaren av bidraget. Prövningen bör omfatta kontroll av vilken verksamhet som den mottagande organisationen faktiskt bedriver samt kontroll av ändamålet med mottagarens verksamhet, dvs. att mottagaren uppfyller ändamålskravet (se a. prop. s. 289–290).

Som framgår av nämnda förarbetsuttalanden kan främjande av ett allmännyttigt ändamål ske både genom egen verksamhet och genom ekonomiskt stöd till annan för utförandet av verksamheten, s.k. indirekt främjande.

Eftersom det inte ställs något krav på att mottagaren vid indirekt främjande själv är inskränkt skattskyldig saknas enligt Skatterättsnämndens mening skäl till att begränsa mottagarkretsen till sådana juridiska personer som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3 §. Att Y:s verksamhet bedrivs i aktiebolagsform utesluter därför inte att bidrag som X lämnar till Y:s verksamhet utgör främjande av ett allmännyttigt ändamål. Däremot anges i förarbetena att mottagaren måste uppfylla ändamålskravet, dvs. ha ett allmännyttigt ändamål och en verksamhet som motsvarar ändamålet.

I det nu aktuella fallet framgår av Y:s bolagsordning att ändamålet med verksamheten är att bedriva forskning och utbildning inom det tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området och därmed samhörande vetenskaper vid A. Verksamheten syftar inte till att bereda vinst åt aktieägaren. Av vad som upplysts i ärendet råder inte heller någon tvekan om att den faktiskt bedrivna verksamheten i Y motsvarar de allmännyttiga ändamålen. Mot den bakgrunden får ändamålskravet anses uppfyllt. Att Y även bedriver uppdragsverksamhet i ringa omfattning leder inte till någon annan bedömning. Inte heller medför detta förhållande att verksamhetskravet inte ska anses uppfyllt för X. Av det anförda följer att frågan ska besvaras jakande.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.

I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.