Rättsligt

Till inkomstslaget kapital räknas bland annat vinst och förlust vid avyttring av tillgångar (42 kap. 1 och 2 §§).

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 §).

Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen, och omkostnadsbeloppet (13 §).

Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring (14 §).

I 48 kap. finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter.

Av 4 § framgår att med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta. Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska, enligt paragrafens andra stycke, tillämpas också på utländsk valuta, och termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till utländsk valuta samt fordran i utländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta.

52 kap. reglerar avyttring av andra tillgångar och förpliktelser än sådana som avses i bland annat 48 kap.

För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen och kapitalvinster vid avyttring ska tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kr (2 §).

För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde (3 §).

Skatterättsnämndens bedömning

Det har i ansökan inte uppgivits vilka andra kryptovalutor som sökanden har handlat i. Förhandsbeskedet begränsas därför till att gälla kryptovalutan bitcoin.

Frågan i ärendet är hur en avyttring ska beskattas. Det är i sin tur beroende av till vilket tillgångsslag bitcoin kan anses hänförligt.

Bitcoin kan enligt Skatterättsnämndens mening inte anses vara en delägarrätt eller annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt enligt 48 kap. 2 § (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 430 och 433 och prop. 1999/2000:2 del 1 s. 508 ff. och del 2 s. 572 f.). De tillgångsslag som återstår är då utländsk valuta enligt 48 kap. 4 § andra stycket och andra tillgångar enligt 52 kap.

Det finns i svensk lagstiftning ingen definition av begreppet valuta. Allmänt torde med valuta avses ett betalningsmedel som är utgivet och garanterat av en stats centralbank eller liknande institution. Bitcoin saknar formell utgivare. Dess värde baseras inte på någon fordran på utgivaren utan bestäms utifrån marknadens tillgång och efterfrågan. Bitcoin är inte heller allmänt accepterat som betalningsmedel. Bitcoin kan mot den bakgrunden inte anses utgöra en valuta i IL:s mening.

En avyttring av bitcoin ska därför beskattas enligt bestämmelserna i 52 kap. För personliga tillgångar gäller enligt 2 § att som omkostnadsbelopp får räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen. Med personliga tillgångar avses tillgångar som till övervägande del används av den skattskyldige eller dennes familj för nyttobruk eller som prydnadsföremål. Det är den faktiska användningen som är avgörande. Om inslaget av kapitalplacering dominerar anses tillgången inte vara personlig (prop. 1989/90:110 del 1 s. 474 f.).

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kan bitcoin inte anses utgöra en sådan personlig tillgång som avses i lagrummet. Omkostnadsbeloppet ska då beräknas enligt genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.

I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.