Makarna A och B, som är svenska medborgare, bor i [utlandet] sedan 2008 respektive 2010.
Deras enda tillgångar i Sverige är bankmedel och marknadsnoterade värdepapper. De har inte något innehav som motsvarar en andel om tio procent eller mer i ett svenskt bolag. 

Makarna planerar att förvärva en jordbruksfastighet [i Sverige]. Fastigheten är A:s
föräldrahem och han var bosatt där åren 2000–2003 samt under en fyramånadersperiod 2004. För närvarande hyr hans far bostadsbyggnaden av den nuvarande ägaren till fastigheten.

Fastigheten är på [omkring 50] hektar och har ett taxeringsvärde på ca 2 miljoner kr. Tanken är att A:s far i fortsättningen ska hyra bostadsbyggnaden av makarna (…) och att de någon gång i framtiden ska använda den för fritidsändamål. Makarna kommer inte att aktivt bedriva något jord- eller skogsbruk. Jordbruks- och skogsmarken kommer, om det blir aktuellt, att arrenderas ut. Hyresintäkterna för bostaden beräknas till ca 38 000 kr per år och arrendeintäkterna till 5 000 kr per år.

Makarna (…) kommer att vistas i Sverige ca två till åtta veckor per år.

A och B vill veta om deras förvärv och nyttjande av jordbruksfastigheten innebär att de blir obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.

Parterna är överens om att frågan ska besvaras nekande.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är personer som har
väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatta här obegränsat skattskyldiga. 

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här, och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).

Av praxis framgår att en person som varit utflyttad från Sverige en längre tid inte får väsentlig anknytning hit enbart på grund av förvärv av en fastighet för fritidsändamål, även om fastigheten genererar intäkter och bostaden är inrättad för åretruntbruk (se t.ex. RÅ 2003 not. 210 och RÅ 2009 not. 82). Den omständigheten att en person behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad har däremot i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2009 not. 84).

A har inte behållit en bostad efter utflyttningen från Sverige utan han avser att tillsammans med sin hustru förvärva sitt föräldrahem som han använde som permanentbostad under perioder flera år före utflyttningen. Enligt Skatterättsnämnden saknas det anledning att betrakta transaktionen som något annat än förvärv av en fritidsbostad.

Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena
kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt prop. 1984/85:175 s. 14, 115 och 122). Den aktuella jordbruksfastigheten får enligt Skatterättsnämndens uppfattning ses som en ren kapitalplacering.

I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28). Mot den bakgrunden kan makarna[s] innehav av marknadsnoterade värdepapper inte anses ge dem ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Skatterättsnämnden finner vid en sammantagen bedömning att makarna[s] förvärv och nyttjande av jordbruksfastigheten inte innebär att de får väsentlig anknytning till Sverige.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.