Innehav av en lägenhet samt svenskt medborgarskap har vid en samlad bedömning inte medfört väsentlig anknytning till Sverige.
Frågorna 1 och 2
A har inte väsentlig anknytning till Sverige.
A, som är svensk medborgare, bodde och arbetade under åren 2005-2008 i [land A] och [land B]. Sedan 2009 är han, tillsammans med sin fru och två barn, bosatt och arbetar i [land C].
Han äger sedan 2004 en lägenhet på ca 35 kvm i centrala Stockholm där han tidigare varit bosatt. Efter utflyttningen från Sverige har lägenheten använts i begränsad omfattning främst vid besök i Stockholm i samband med semester.
A äger vidare samtliga aktier i X AB. Bolaget som i stort sett varit vilande under de senaste fem åren är under likvidation.
A vill veta om innehavet av lägenheten tillsammans med hans svenska medborgarskap innebär att han har väsentlig anknytning till Sverige och därmed är obegränsat skattskyldig här (fråga 1) och om bedömningen ändras om han säljer lägenheten och senare förvärvar en annan lägenhet i Stockholm (fråga 2).
Som förutsättning vid besvarandet av frågorna gäller att X AB har upplösts genom likvidation.
Både A och Skatteverket anser att han inte har väsentlig anknytning till Sverige.
Av 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3kap. 7 § första stycket).
Ett fortsatt innehav av en tidigare permanentbostad har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor (jfr bl.a. RÅ 2009 not. 84 och HFD 2012 not. 21). Vid prövningen av om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska det göras en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet (se prop. 1984/85:175 s. 13).
Med beaktande av den tid som A har varit bosatt utanför Sverige och att den enda anknytningsfaktorn utöver lägenheten är det svenska medborgarskapet, kan han enligt Skatterättsnämndens mening inte anses ha väsentlig anknytning hit.
Bedömningen förändras inte om den nuvarande lägenheten säljs och en annan senare förvärvas.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit
Två makar äger en fritidsfastighet på vilken den ena maken har varit bosatt i drygt åtta år. Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än fyra år sedan fastigheten användes som permanentbostad. Mot den bakgrunden saknas det anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar och en valutakursförlust på en skuld i euro får inte dras av enligt svensk lagstiftning. Att valutakursförlusten inte får dras av har inte ansetts strida mot EU-rätten.
Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar. Kapitalvinster eller kapitalförluster på fordringarna som beror på valutakursförändringar ska, till skillnad mot vad som gäller för valutakursvinster eller förluster på skulder, tas upp till beskattning alternativt dras av enligt svensk lagstiftning. Den skattemässiga behandlingen har inte ansetts strida mot EU-rätten.
Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar och en valutakursförlust på en skuld i euro får inte dras av enligt svensk lagstiftning. Att valutakursförlusten inte får dras av har inte ansetts strida mot EU-rätten.
A ska förmånsbeskattas för marknadsvärdet av de bonuspoäng som tillfaller hans helägda bolag.
En utländsk fondförsäkring där försäkringskapitalet reduceras med en procent vid försäkringsfall och där försäkringstagaren inte erhåller någon riskkompensation har inte ansetts utgöra en livförsäkring och motsvarar därmed inte en kapitalförsäkring enligt inkomstskattelagen.
Ett aktiebolags andelar i ett (amerikanskt) s.k. DISC-bolag har inte ansetts vara näringsbetingade. DISC-bolaget har inte ansetts vara en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Aktiebolaget ska inte CFC-beskattas för inkomsten i DISC-bolaget.
En anställds förvärv av preferensaktier med förfogandeinskränkningar har ansetts ske vid avtalstidpunkten. Utdelning utgör inte ersättning för en arbetsprestation. Skatteflyktslagen är inte tillämplig.
Andelar i ett bahamanskt bolag har inte ansetts avyttrade det år bolagets företrädare beslutat att avregistrera och avveckla bolaget genom ett förenklat förfarande, s.k. strike off.
Stadigvarande vistelse har inte ansetts föreligga vid regelbunden sommarvistelse om fyra månader samt ytterligare tre veckors oregelbunden vistelse i Sverige per år.
