Innehav av en lägenhet samt svenskt medborgarskap har vid en samlad bedömning inte medfört väsentlig anknytning till Sverige.
Frågorna 1 och 2
A har inte väsentlig anknytning till Sverige.
A, som är svensk medborgare, bodde och arbetade under åren 2005-2008 i [land A] och [land B]. Sedan 2009 är han, tillsammans med sin fru och två barn, bosatt och arbetar i [land C].
Han äger sedan 2004 en lägenhet på ca 35 kvm i centrala Stockholm där han tidigare varit bosatt. Efter utflyttningen från Sverige har lägenheten använts i begränsad omfattning främst vid besök i Stockholm i samband med semester.
A äger vidare samtliga aktier i X AB. Bolaget som i stort sett varit vilande under de senaste fem åren är under likvidation.
A vill veta om innehavet av lägenheten tillsammans med hans svenska medborgarskap innebär att han har väsentlig anknytning till Sverige och därmed är obegränsat skattskyldig här (fråga 1) och om bedömningen ändras om han säljer lägenheten och senare förvärvar en annan lägenhet i Stockholm (fråga 2).
Som förutsättning vid besvarandet av frågorna gäller att X AB har upplösts genom likvidation.
Både A och Skatteverket anser att han inte har väsentlig anknytning till Sverige.
Av 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3kap. 7 § första stycket).
Ett fortsatt innehav av en tidigare permanentbostad har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor (jfr bl.a. RÅ 2009 not. 84 och HFD 2012 not. 21). Vid prövningen av om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska det göras en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet (se prop. 1984/85:175 s. 13).
Med beaktande av den tid som A har varit bosatt utanför Sverige och att den enda anknytningsfaktorn utöver lägenheten är det svenska medborgarskapet, kan han enligt Skatterättsnämndens mening inte anses ha väsentlig anknytning hit.
Bedömningen förändras inte om den nuvarande lägenheten säljs och en annan senare förvärvas.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
