Innehav av en lägenhet samt svenskt medborgarskap har vid en samlad bedömning inte medfört väsentlig anknytning till Sverige.
Frågorna 1 och 2
A har inte väsentlig anknytning till Sverige.
A, som är svensk medborgare, bodde och arbetade under åren 2005-2008 i [land A] och [land B]. Sedan 2009 är han, tillsammans med sin fru och två barn, bosatt och arbetar i [land C].
Han äger sedan 2004 en lägenhet på ca 35 kvm i centrala Stockholm där han tidigare varit bosatt. Efter utflyttningen från Sverige har lägenheten använts i begränsad omfattning främst vid besök i Stockholm i samband med semester.
A äger vidare samtliga aktier i X AB. Bolaget som i stort sett varit vilande under de senaste fem åren är under likvidation.
A vill veta om innehavet av lägenheten tillsammans med hans svenska medborgarskap innebär att han har väsentlig anknytning till Sverige och därmed är obegränsat skattskyldig här (fråga 1) och om bedömningen ändras om han säljer lägenheten och senare förvärvar en annan lägenhet i Stockholm (fråga 2).
Som förutsättning vid besvarandet av frågorna gäller att X AB har upplösts genom likvidation.
Både A och Skatteverket anser att han inte har väsentlig anknytning till Sverige.
Av 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3kap. 7 § första stycket).
Ett fortsatt innehav av en tidigare permanentbostad har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor (jfr bl.a. RÅ 2009 not. 84 och HFD 2012 not. 21). Vid prövningen av om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska det göras en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet (se prop. 1984/85:175 s. 13).
Med beaktande av den tid som A har varit bosatt utanför Sverige och att den enda anknytningsfaktorn utöver lägenheten är det svenska medborgarskapet, kan han enligt Skatterättsnämndens mening inte anses ha väsentlig anknytning hit.
Bedömningen förändras inte om den nuvarande lägenheten säljs och en annan senare förvärvas.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit
Bedömningen av om en förenings verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder bör som huvudregel utgå från bostadslägenheternas andel av taxeringsvärdet för byggnaden/byggnaderna på fastigheten.
Differentierad utdelning i samband med att en delägare avvecklar sitt ägande har inte ansetts föranleda annan beskattning av honom än vad som följer av 57 kap. IL. Detta då aktierna har lika rätt till utdelning och utdelningen inte differentierats på grund av olika delägares arbetsinsatser.
Livförsäkringsföretags återförsäkringsrörelse avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska beskattas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel
Förekomst av tilläggsköpeskilling har inte medfört att karenstiden förlängs. Om aktierna upphört att vara kvalificerade och utdelning tas ut det året blir utdelningen föremål för beskattning enligt 57 kap IL om verksamheten återupptas i bolaget senare samma år. Också fråga om samma eller likartad verksamhet föreligger om en ny verksamhet startas upp i ett nytt bolag.
Fråga om fritidsfastighet som använts som bostad under mer än ett års tid före utflyttning därmed fått karaktär av permanentbostad.
Fråga om svensk beskattningsrätt vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz när en person har haft hemvist utanför Sverige i mer än fem år enligt skatteavtal med andra stater.
Fråga om det är inkomstanskaffningen eller inkomstanvändningen som är avgörande vid bedömningen av om ett trossamfund uppfyller verksamhetskravet i 7 kap. 5 § inkomstskattelagen.
Beskattning ska inte ske av överlåtaren för kvarvarande fordringsbelopp när fordran enligt ett avtal om upplåtelse av avverkningsrätt till skog överlåts genom gåva.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Fråga om fosterförälder är närstående vid tillämpning av inkomstskattelagens regler. Även fråga om delägare i fåmansföretag varit verksamma i betydande omfattning samt om utomståenderegeln är tillämplig.
