Anställds förvärv av preferensaktier, skatteflykt

En anställds förvärv av preferensaktier med förfogandeinskränkningar har ansetts ske vid avtalstidpunkten. Utdelning utgör inte ersättning för en arbetsprestation. Skatteflyktslagen är inte tillämplig.

Diarienummer
92-17/D
Meddelandedatum
2019-01-04
Lagrum
  • 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)
  • 2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja

Förhandsbesked

Fråga 4

Preferensaktierna ska anses förvärvade vid avtalstidpunkten.

Frågorna 1 och 2

Löpande utdelning från X AB och sakutdelning av aktier i NYAB utgör inte ersättning för en arbetsprestation.

Fråga 3

Skatteflyktslagen är inte tillämplig på förfarandet.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A avser att köpa preferensaktier av serie A i X AB (bolaget). Bolaget kommer att vara
ett fåmansbolag men A:s aktier kommer inte att vara kvalificerade andelar på
grund av utomstående ägande. Verksamheten i bolaget ska bestå av att förvalta
fonder och/eller institutionella kapitalförvaltnings­uppdrag med olika inriktningar i separata verksamhetsgrenar. Inom respektive verksamhetsgren ska ett team arbeta med förvaltning av en eller flera fonder. Teamen består av 0–2 säljare och 1–5 fondförvaltare (teammedlemmar). Som teammedlemmar kan även annan personal ingå. Teammedlemmarna är anställda av bolaget eller arbetar genom konsultavtal för bolagets räkning. Ett team kommer alltid att bestå av minst två personer. A kommer att ingå i ett team.

Andra funktioner än fondförvaltning bedrivs som en gemensam stödfunktion till de
olika verksamhetsgrenarna. Dessa stödfunktioner sköter bl.a. risk- och regelefterlevnad, bokföring och övrig administration.

Bolaget ska till att börja med kunna ge ut stamaktier och preferensaktier av serie A–D.

Stamaktierna är röststarka och har ett röstvärde om tio röster per aktie medan preferensaktierna har ett röstvärde om en röst per aktie. Preferensaktierna är s.k. spåraktier och respektive serie emitteras mot en verksamhetsgren som bedrivs av bolaget. En teammedlem kommer endast att äga preferensaktier emitterade mot den verksamhetsgren inom vilken teammedlemmen är verksam. Antalet preferensaktier som respektive teammedlem äger varierar bl.a. beroende på senioritet. Det kan finnas team där vissa medlemmar inte äger några aktier.

Samtliga ägare av preferensaktier kommer att ha förvärvat dessa till marknadsvärde.
Teammedlemmar som innehar preferensaktier kommer också att erhålla en
marknadsmässig lön för sitt arbete. Samtliga bolagets stamaktier ägs av Y AB. Y
AB ska i normalfallet äga majoriteten av varje slags preferensaktie och i vart fall alltid mer än 30 procent. Y AB kommer fortsatt att inneha över 90 procent av rösterna i bolaget.

Preferensaktier av respektive serie är enligt bolagsordningen berättigade till minst 6 procent
av verksamhetsgrenens utdelningsbara resultat. Detta kan innebära att bolaget lämnar olika utdelning på de olika preferensaktierna. Varje preferensaktie inom respektive serie äger dock inbördes lika rätt till utdelning.

En enskild verksamhetsgren får intäkter genom att den erhåller en fast avgift vid
förvaltning av fonden eller en rörlig avgift på fondens förvaltade kapital.  Alternativt kan en fast avgift kombineras med en rörlig avgift baserat på ett visst uppnått förvaltningsresultat. Det är teammedlemmarnas gemensamma arbete med att förvalta fondens tillgångar och införskaffa kapital som verksamhetsgrenens utdelningsbara resultat är kopplat till.

Det utdelningsbara resultatet beräknas som summan av den relevanta
verksamhetsgrenens balanserade vinstmedel och årligt resultat med avdrag för
verksamhetsgrenens andel av bolagets skatt samt balansering av vinstmedel med anledning av kapitaltäckningskrav i bolaget. I största möjliga mån kommer kostnader att allokeras direkt till respektive verksamhetsgren. Där det inte är möjligt kommer en objektiv fördelningsnyckel användas för fördelning av kostnader.

Bolagets aktieägare kommer att ingå och vara bundna av ett aktieägaravtal. Y AB ges
enligt avtalet ett stort mandat att styra bolaget. I avtalet regleras även vilken förfoganderätt innehavaren har över aktierna. För att säkerställa teammedlemmarnas engagemang i bolaget har aktierna försetts med förfoganderättsinskränkningar under en viss tid. Aktieägar­avtalet innehåller bl.a. följande förfoganderättsinskränkningar:

- Under en period om sju år får teammedlem inte förfoga över aktierna utan att först
inhämta samtycke från bolaget. Undantag finns för överlåtelse till eget helägt
bolag.

- Bolaget har rätt att under den första fyraårsperioden återköpa en viss procent av aktierna för ett pris under marknadsvärde om teammedlemmen slutar sin anställning eller överlåter sina aktier i strid med avtalet.

- Fyraårsperioden är även relevant vad gäller tidpunkten när utdelning vid en s.k. exit (ägarutträde) eller en rekapitalisering görs till teammedlemmen. Utdelning vid en sådan situation utbetalas först när fyraårsperioden förflutit.

Vad som gäller vid exit behandlas översiktligt i bolagsordningen och kommer att
behandlas med detaljerade bestämmelser i aktieägaravtalet.

Var och en av bolagets verksamhetsgrenar lämpar sig att bedrivas i ett eget, separat
bolag. Om den verksamhetsgren där A är delägare ska brytas ut kommer det att ske genom att bolaget bildar ett nytt aktiebolag (NYAB), varefter verksamhetsgrenen tillskjuts NYAB genom aktieägartillskott. Därefter delas aktierna i NYAB ut till A och övriga innehavare av preferensaktie av serie A. Preferensaktien är berättigad till motsvarande procentuella andel vid en sådan sakutdelning som om det gällt verksamhetsgrenens utdelningsbara medel.
Sökandens preferensaktier löses in till marknadsvärdet vid ett sådant förfarande. Enligt förutsättningarna är reglerna om underprisöverlåtelser tillämpliga vid en underprisöverlåtelse av tillgångar från bolaget till NYAB.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om löpande utdelning från bolaget och en sakutdelning av aktier i NYAB till någon del ska anses utgöra ersättning för en arbetsprestation och beskattas i inkomstslaget tjänst (frågorna 1 och 2). Han frågar även om lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är tillämplig på en framtida vinstutdelning eller utdelning av aktier i NYAB (fråga 3). Med hänsyn till de förfoganderättsinskränkningar preferensaktierna är behäftade med vill han också veta vid vilken tidpunkt aktierna ska anses vara förvärvade (fråga 4).

A anser att vinstutdelningen och sakutdelningen av aktier ska beskattas i inkomstslaget kapital och att förfarandet inte kan angripas med stöd av skatteflyktslagen. Han anser vidare att preferensaktierna är värdepapper som förvärvats vid avtalstidpunkten.

Under förutsättning att beslut om utdelning fattats på bolagsstämma så föreligger en civilrättsligt giltig utdelning. Utdelning kommer att lämnas på både stam- och preferensaktier. Utdelningen kommer inte vara kopplad till någon enskild delägares individuella prestation utan till verksamhets­grenens resultat.

Förfarandet medför inte någon väsentlig skatteförmån eftersom marknadsmässig ersättning för preferensaktierna betalas. På dessa aktier får ägaren utdelning på samma sätt som lämnas på andra aktier av samma slag. Strukturen har satts upp främst med anledning av regulatoriska och administrativa fördelar. Det kan inte strida mot lagstiftningens syfte att kapitalvinstbeskatta utdelning på preferensaktie som erhållits mot marknadsmässig ersättning.

När det gäller förvärvstidpunkten klarlägger Högsta förvaltningsdomstolens praxis att den principiella överlåtbarhet som aktier har enligt aktiebolagslagen gör att egenskapen av värdepapper inte förtas även om ägarna genom sidoavtal sinsemellan kommit överens om vissa begränsningar i förfoganderätten.

Skatteverket anser att löpande utdelning och marknadsvärdet av de aktier i NYAB som delas ut är inkomst av tjänst för A. Skatteverket anser vidare att frågan om skatteflyktslagens tillämplighet ska avvisas.

Preferensaktierna ska anses förvärvade när de erhålls.

Utdelningen är direkt kopplad till lönsamheten i en mindre och definierad verksamhetsgren. Stamaktieägaren synes ha tillskjutit det grundläggande kapital som är en förutsättning för driften och det framstår som att denna ägare får avstå en form av bonusbaserad fast och/eller rörlig ersättning till den anställda personalen i form av resultatbaserad utdelning. Sökanden får tillsammans med andra teammedlemmar ett ospecificerat antal preferensaktier av serie A. Antalet tilldelade preferensaktier varierar med hänsyn till arbetsuppgifter och omständigheter i övrigt. Detta indikerar att preferensaktierna riktas till personer som är särskilt viktiga för verksamheten och som tillhör en avgränsad och homogen grupp som direkt kan påverka verksamhets­grenens resultat. Vidare framgår att preferensaktierna tillskrivs som lägst 60 procent av ett på visst sätt beräknat resultat för verksamhetsgrenen. Övervägande skäl talar för att en utdelning ska ses som inkomst av tjänst för sökanden. En sakutdelning av andelar i NYAB bör behandlas på motsvarande sätt.

Om Skatterättsnämnden bedömer att utdelningarna ska beskattas i inkomstslaget kapital ska frågan om skatteflyktslagens tillämplighet prövas mot bestämmelsen i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, men även mot bestämmelserna i 57 kap. Eftersom det i väsentliga delar inte är möjligt att göra den senare bedömningen på befintligt underlag bör frågan helt avvisas.

Gällande förfoganderättsinskränkningar föreligger inte några avgörande skillnader mellan förutsättningarna i ansökan och förutsättningarna i RÅ 2009 ref. 86 jämfört med RÅ 2009 not. 206. Sökandens preferensaktier av serie A ska därför ses som förvärvade värdepapper.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Förvärvstidpunkt

Av RÅ 2009 ref. 86 och RÅ 2009 not. 206, som avsåg beskattning vid tilldelning respektive förvärv av aktier, framgår att förfoganderättsinskränkningar normalt inte påverkar förvärvstidpunkten för aktierna.

Beskattning av utdelning

Av 10 kap. 1 § IL framgår bl.a. att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

Enligt 11 kap. 1 § ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, om inte något annat anges i kapitlet eller i 8 eller 11 a kap. Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska enligt 42 kap. 1 § tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 kap.

Av 4 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) framgår att alla aktier har lika rätt i bolaget, om annat inte följer av 2–5 §§. Enligt 2 § får i bolagsordningen föreskrivas att aktier av olika slag ska finnas eller kunna ges ut. En sådan föreskrift ska innehålla uppgift om olikheterna mellan aktieslagen och antalet eller andelen aktier av varje slag. Inget hindrar dock en bolagsstämma att med civilrättslig verkan besluta om avsteg från grundregeln om alla aktiers lika rätt om samtliga aktieägare är överens därom.

I RÅ 2000 ref. 56 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att det i allmänhet saknas anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning. Principen att vad ett bolag betecknat som utdelning också ska behandlas som utdelning vid beskattningen kunde dock inte upprätthållas undantagslöst. I den aktiebolagsrättsligt säregna situation som var föremål för bedömning och som innebar att aktier av samma slag skulle ge olika utdelning beroende på vem som ägde dem kunde den inte upprätthållas. Det förelåg dessutom en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier. Med hänsyn till detta samt den differentierade utdelningen ansågs en viss del av utdelningen utgöra ersättning för en arbetsprestation med beskattning i inkomstslaget tjänst som följd.

Aktieägarna i RÅ 2007 not. 129 blev dock inte direkt beskattade såsom för lön för mottagen utdelning. Enligt förutsättningarna hade aktieutdelning i ett fåmansföretag differentierats mellan två olika aktieslag beroende på resultatet i bolagets två regioner. Skatterättsnämnden konstaterade att bolagsstämman skulle besluta om olika utdelning på de skilda aktieslagen. Utdelningen baserade sig uteslutande på regionernas andel av det totala resultatet och saknade koppling till individens prestation. Något utrymme att utöver reglerna i 57 kap. IL behandla utdelning som lön förelåg enligt nämndens mening inte. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde förhandsbeskedet.

I HFD 2018 ref. 29 upprepar domstolen att principen om vad bolagsstämman betecknat som utdelning också ska behandlas som utdelning vid beskattningen inte kan upprätthållas i en aktiebolagsrättsligt säregen situation som innebär att aktier av samma slag ska ge olika utdelning beroende på vem som äger dem och där det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier.

Skatteflyktslagen

Enligt 2 § skatteflyktslagen ska, vid fastställandet av underlag, hänsyn inte tas till
en rättshandling, om 

1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett
förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,

2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller
rättshandlingarna,

3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det
övervägande skälet för förfarandet, och

4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot
lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna
utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts
genom förfarandet.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 4

Frågan om vid vilken tidpunkt A ska anses ha förvärvat preferensaktierna bör behandlas först. Det rör sig om förhållandevis långtgående inskränkningar med bl.a. en tid om sju år innan A kan förfoga fritt över aktierna och fyra år innan beslutad utdelning görs tillgänglig. A kommer att föras in i aktieboken och ha rösträtt och rätt till utdelning. Mot bakgrund av praxis innebär inte de aktuella förfoganderätts­inskränkningarna att A ska anses ha förvärvat preferensaktierna av serie A vid någon annan tidpunkt än avtalstidpunkten.

Frågorna 1 och 2

Det saknas i allmänhet anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning. Principen att vad som civilrättsligt betecknats som utdelning också ska behandlas som utdelning vid beskattning kan dock inte upprätthållas undantagslöst. I RÅ 2000 ref. 56 konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att principen inte kan upprätthållas om aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger dem och det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier.

För att, i ett fall som det föreliggande, rättsligt omkvalificera vad som rubricerats som utdelning måste enligt Skatterättsnämndens mening båda de krav vara uppfyllda som Högsta förvaltningsdomstolen uttryckt i sin praxis. I det nu aktuella ärendet finns det en koppling mellan lönsamheten i den verksamhetsgren där A är verksam och utdelningen på hans preferensaktier. Aktierna har dock inbördes lika rätt till utdelning. De ger således inte rätt till olika utdelning beroende på vem som äger dem.

Mot denna bakgrund finns det enligt Skatterättsnämnden inte tillräckliga skäl för att behandla löpande utdelning från X AB eller sakutdelning av aktier i NYAB som annat än utdelning.

Fråga 3

Förfarandet kan inte anses strida mot lagstiftningens syfte. Redan av det skälet kan skatteflyktslagen inte anses tillämplig på förfarandet.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson (skiljaktig), Mattias Dahlberg (skiljaktig), Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin (skiljaktig) och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson (avvikande mening).

Skiljaktig mening

Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg och Olof Sundin är med instämmande av Per‑Arvid Gustafsson skiljaktiga avseende frågorna 1 och 2 och anför följande.

I RÅ 2000 ref. 56 bedrev aktieägarna i ett aktiebolag olika delar av verksamheten. Alla aktier var av samma slag men enligt ett aktieägaravtal skulle utdelningen variera beroende på lönsamheten i varje aktieägares verksamhetsgren. Det förelåg därmed en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier. Utdelningen bestämdes dock inte individuellt för varje delägare utan efter olika av styrelsen fastställda ”internresultatnivåer”, dvs. ett kollektiv av delägare inom ett visst resultatintervall fick lika stor utdelning på varje aktie.

I detta ärende föreligger en något annorlunda situation. Aktier av samma slag har lika rätt till utdelning oavsett vem som äger dem. Utdelningen är således inte differentierad inom aktieslaget som i 2000 års fall. Den är dock differentierad inom bolaget eftersom stamaktierna och respektive serie av preferensaktierna har olika rätt till utdelning. Till det kommer att tilldelningen av aktier differentieras inom den begränsade kretsen av aktieägare i varje verksamhetsgren. Enligt vår mening blir effekten, förutom att det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier, att utdelningen är beroende av vem som äger aktierna. Den högre, differentierade utdelningen på preferensaktierna är beroende av det gemensamma arbete som de anställda, och tillika aktieägarna, utför i respektive verksamhetsgren. Även om det inte är respektive individs arbetsprestation som belönas på detta sätt, är den högre utdelningen en belöning för den gemensamma arbetsprestationen i respektive arbetsgemenskap (team). En teammedlem förvärvar endast preferensaktier emitterade mot den verksamhetsgren där han eller hon arbetar. Antalet preferensaktier som kan förvärvas är enligt sökanden beroende av teammedlemmens, dvs. arbetstagarens, ”senioritet”. Den förmån som härmed också blir beroende av ”senioritet” – dvs. den jämförelsevis högre utdelningen på det antal preferensaktier som kan förvärvas – kan i detta sammanhang enligt vår bedömning inte avse något annat än ersättning för kompetens i form av arbetserfarenhet samt i förekommande fall ersättning för tidigare utfört arbete i respektive team eller verksamhetsgren. Principen att vad bolaget betecknar som utdelning också ska behandlas som utdelning kan därför inte upprätthållas fullt ut i denna situation. En viss del av en löpande utdelning och en utdelning av aktier i NYAB ska således enlig vår uppfattning anses som ersättning för en arbetsprestation och beskattas som inkomst av tjänst hos A.

I RÅ 2000 ref. 56 gjordes en jämförelse av utdelningar på aktier från olika verksamhetsgrenar. Utdelning som översteg utdelningen på den aktie som fick lägst utdelning sågs som ersättning för en arbetsprestation. I rättsfallet fanns bara ett aktieslag. I nu aktuellt ärende finns förutom preferensaktier också stamaktier. En jämförelse mellan de olika verksamhetsgrenarna blir därför inte rättvisande. Hänsyn måste även tas till utdelningen på stamaktierna.

Det innebär att en jämförelse måste göras mellan det kapital A investerat och motsvarande kapital som Y AB investerat och som kan anses hänförligt till verksamhetsgrenen. Den del av utdelningen per investerad krona för A som överstiger Y AB:s avkastning per investerad krona hänförlig till den aktuella verksamhetsgrenen bör beskattas i inkomstslaget tjänst.

Med hänsyn till vår inställning förfaller fråga 3.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Valutakursförlust, EU-rätt

(Dnr 49-18/D)

Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar. Kapitalvinster eller kapitalförluster på fordringarna som beror på valutakursförändringar ska, till skillnad mot vad som gäller för valutakursvinster eller förluster på skulder, tas upp till beskattning alternativt dras av enligt svensk lagstiftning. Den skattemässiga behandlingen har inte ansetts strida mot EU-rätten.

Visa alla
Till toppen