A och B äger hälften vardera av aktierna i X AB. Delägarna har varit verksamma i betydande omfattning i bolaget och har erhållit marknadsmässig lön för sitt arbete. Aktierna i bolaget är av samma slag och sort.

A planerar nu att flytta till [land] och vill därför överlåta sina aktier i bolaget till B. Enligt en substansvärdering är bolagets värde 1 014 000 kr plus aktiekapitalet 50 000 kr. Substansvärderingen uppges motsvara bolagets marknadsvärde. Samma dag som värderingen gjordes slutade A. Delägarna är överens om att endast den delägare som ska sälja sina aktier ska få utdelning. Bolagets fria egna kapital, 474 000 kr, medger inte att båda delägarna tar ut samma belopp i utdelning och den kvarvarande delägaren vill inte heller ta utdelning. Bolaget kommer, efter bolagsstämmans beslut, att lämna utdelning med 432 000 kr på de aktier som A äger. Utdelningen motsvarar hans gränsbelopp. Bolaget kommer inte att lämna utdelning på de aktier som B äger. Differentieringen av utdelningen beror inte på skillnader i delägarnas arbetsinsatser.

A avser därefter att sälja sina aktier i bolaget till B för 25 000 kr. Den resterande delen av hälften av bolagets marknadsvärde kommer A att ta ut i form av lön.

Ett alternativ till detta förfarande skulle kunna vara indragning av aktier. Eftersom bolagets aktiekapital är 50 000 kr är detta möjligt endast om aktiekapitalet först ökas, vilket enligt ansökan är förenat med betydande kostnader. 

Sökandena vill veta om utdelningen till A ska beskattas på något annat sätt än som just utdelning på kvalificerade andelar och hur den i så fall ska beskattas.

Frågan har tidigare ställts till Skatteverket som i ett skriftligt brevsvar i första hand redovisat uppfattningen att ett belopp motsvarande skillnaden i utdelning på de båda delägarnas aktier ska beskattas som lön hos den som lyft den högre utdelningen. Skatteverket konstaterar vidare att ett liknande fall inte tidigare har prövats och att rättsläget får anses oklart. Ett sätt att få ett slutligt svar skulle enligt verket kunna vara att båda delägarna ansöker om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Sökandena anser att utdelningen ska beskattas hos A enligt bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Utdelning kan även med skattemässig verkan differentieras så länge differentieringen inte har sin grund i skillnader i arbetsinsats eller på annat sätt är avsedd att kompensera för faktorer som har med arbetet att göra.

Skatteverkets uppfattning är att utdelningen bör beskattas som lön hos A. I RÅ 2000 ref. 56 bedömdes en situation som kan appliceras på det i ansökan beskrivna förfarandet. En enkel modell fastslås, det belopp varmed utdelningen på en aktie överstiger den lägsta utdelningen på en aktie av samma slag och sort ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Enligt verkets uppfattning kan detta synsätt betraktas som en generell princip då aktier av samma slag och sort behandlas olika i utdelningshänseende i olika ägares händer. 

Av 4 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) framgår att alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte annat följer av 2-5 §§. Inget hindrar dock en bolagsstämma att med civilrättslig verkan besluta om avsteg från grundregeln om alla aktiers lika rätt om samtliga aktieägare är överens därom.

Med utdelning avses i skattesammanhang normalt detsamma som utdelning i civilrättslig mening, dvs. det saknas i allmänhet anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning. Av RÅ 2000 ref. 56 följer emellertid att denna princip inte kan upprätthållas i en aktiebolagsrättsligt säregen situation som innebär att aktier av samma slag ska ge olika utdelning beroende på vem som äger dem och där det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier (jfr även HFD 2018 ref. 29). 

Aktierna i bolaget har lika rätt till utdelning. De ger således inte rätt till olika utdelningar beroende på vem som äger dem. I detta fall ska dock endast den ena delägaren få utdelning. Eftersom den aktuella utdelningen inte differentieras efter olika delägares arbetsinsatser i bolaget saknas det enligt Skatterättsnämndens mening anledning att behandla utdelningen till A som ersättning för en arbetsprestation. Med hänsyn till vad som angetts i ansökan finns det i detta fall inte anledning att behandla utdelningen på annat sätt än som följer av 57 kap. IL (jfr RÅ 1998 ref. 19).

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Marie Jönsson, Stefan Pärlhem, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.