I 48 a kap. finns regler om s.k. framskjuten beskattning vid andelsbyten där rättsföljden är att det skattemässiga omkostnadsbeloppet för de avyttrade andelarna övergår på de mottagna andelarna (10 §). Bestämmelserna utgör undantag från huvudregeln att en avyttring utlöser en omedelbar beskattning.
Med andelsbyte avses enligt 2 § ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar: 1. En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar.
Av förarbetsuttalanden framgår att om villkoren för framskjuten beskattning är uppfyllda ska reglerna tillämpas och den enskilde behöver inte deklarera andelsbytet (prop. 2001/02:46 s. 63).
I 8 § första stycket anges att vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.
I förarbetena till lagrummet förs ett resonemang kring behov av att motverka skatteundandraganden och att en mekanisk tillämpning av uppskovsreglerna i vissa fall kan leda till att skatteuppskov medges när det inte framstår som motiverat (prop. 1998/99:15 s. 185 ff.). Röstvillkoret motiveras som ett skydd mot skatteflykt och vissa exempel anges när villkoret anses vara uppfyllt (a. prop. s. 188 f.). Det finns inget angivet om hur man ska se på indirekta innehav av andelar vid bedömningen av om röstvillkoret är uppfyllt.
Vid tillämpning av röstvillkoret ska beaktas att bestämmelserna i 48 a kap. IL är en del av genomförandet av rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolag eller europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan i svensk rätt (fusionsdirektivet, ursprungligen 90/434/EEG, sedermera 2009/133/EG och ändrat genom 2013/13/EU). Det innebär att en tolkning av bestämmelserna måste utgå från vad som följer av fusionsdirektivet även när, som i detta fall, enbart svenska företag är inblandade, jfr RÅ 2000 ref. 23 och HFD 2018 ref. 62.
I artikel 2 e) i fusionsdirektivet definieras utbyte av aktier eller andelar som ett förfarande varigenom ett bolag förvärvar sådan andel i ett annat bolags kapital att det erhåller röstmajoritet i det bolaget eller, om det redan har en sådan majoritet, förvärvar ytterligare andelar i utbyte mot att det till det senare bolagets delägare, i utbyte mot deras värdepapper, utfärdas värdepapper som representerar kapitalet i det förra bolaget.
I HFD 2018 ref. 62 ansågs reglerna om framskjuten beskattning inte kunna tillämpas vid samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag. I domskälen poängteras inledningsvis att bestämmelserna utgör undantag från huvudregeln att en avyttring utlöser en omedelbar beskattning och att bestämmelserna bör tolkas utifrån detta. Domstolen fann vidare, mot bakgrund av såväl den svenska som den unionsrättsliga författningstextens utformning, att det låg närmast till hands att tolka bestämmelsen i 48 a kap. 2 § så att ett enda gemensamt andelsbyte med avyttrade andelar i flera olika företag inte omfattas av bestämmelserna om framskjuten beskattning. Denna tolkning stöds enligt domstolen bl.a. av att det inte i något av de lagstiftningsärenden som avsett svenska regler om andelsbyten gjorts uttalanden som ger stöd för att det skulle finnas en möjlighet till ett enda gemensamt andelsbyte med avyttrade andelar i flera olika företag. Det finns vidare enligt domstolen inte heller i skälen till fusionsdirektivet någonting som ger stöd för att direktivets bestämmelser om utbyte av aktier eller andelar förutsätter att det ska finnas en möjlighet till sådana slags andelsbyten.