En utländsk fondförsäkring där försäkringskapitalet reduceras med en procent vid försäkringsfall och där försäkringstagaren inte erhåller någon riskkompensation har inte ansetts utgöra en livförsäkring och motsvarar därmed inte en kapitalförsäkring enligt inkomstskattelagen.
Fondförsäkringen utgör inte en kapitalförsäkring vid tillämpning av inkomstskattelagen eller lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.
A avser att påbörja ett långsiktigt sparande i en unit-linked fondförsäkring. Ett
försäkringsbolag hemmahörande i [land inom EU] har erbjudit honom att teckna en
livförsäkringsprodukt där försäkringens värde, reducerat med en procent vid dödsfall, betalas till förmånstagare eller dödsbo. Om den enskilde väljer att avsluta försäkringen i förtid betalas det fulla värdet ut utan reduktion. Enligt avtalsvillkoren lämnar försäkringsgivaren inte någon riskkompensation under försäkringstiden.
Försäkringsbolaget kommer att äga de till försäkringen knutna fondandelarna och försäkringstagaren kommer att ha en fordran på försäkringsbolaget motsvarande värdet av
fondandelarna under kontraktstiden.
Det aktuella försäkringsbolaget står under tillsyn av försäkringsinspektionen i [land inom EU] och har den svenska Finansinspektionens tillstånd att bl.a. tillhandahålla försäkring anknuten till värdepappersfonder. Försäkringen i fråga kommer att regleras i enlighet med svensk försäkringsavtalslag.
A vill veta om den fondförsäkring han överväger att teckna vid tillämpning av
inkomstskattelagen (1999:1229), IL, och lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel, AvpL, ska behandlas som en kapitalförsäkring.
Enligt A är produkten närmast identisk med den som prövades i HFD 2015 not. 54 och som
bedömdes som en kapitalförsäkring. Skillnaden är att den i det målet prövade
kapitalförsäkringen också innehöll en riskkompensation. Varken Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen resonerar emellertid kring frågan om riskkompensation och redan mot den bakgrunden torde det stå klart att den inte hade en avgörande betydelse för om försäkringen skattemässigt utgjorde en kapitalförsäkring.
Skatteverket anser inte att det är fråga om en kapitalförsäkring eftersom det enligt verket
är en sparprodukt som inte är förenad med någon riskhantering från försäkringsgivarens sida.
Av 2 kap. 2 § IL framgår att de termer och uttryck som används i lagen också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.
I 58 kap. 2 § anges att en försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller vissa villkor i kapitlet. Vidare anges att med kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensionsförsäkring.
Enligt 2 § första stycket punkten 7 AvpL är bl.a. obegränsat skattskyldiga som under inkomståret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, själva skattskyldiga för avkastningsskatt. Av 12 § framgår att termer och uttryck i AvpL har samma betydelse och tillämpningsområde som i IL.
Någon definition av begreppet livförsäkring, eller begreppet försäkring, finns inte i IL eller AvpL. I försäkringsrörelselagen (2010:2043), FRL, som bl.a. innehåller närings- och associationsrättsliga bestämmelser om försäkringsrörelse som bedrivs av svenska försäkringsföretag, finns vissa stadganden som kan ge vägledning.
Med livförsäkring avses enligt 1 kap. 5 § en sådan försäkring som anges i 2 kap. 12 §. Enligt detta lagrum ska tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse avse en eller flera försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass. Försäkringsklass III avser bl.a. försäkring där utbetalning är beroende av en persons eller flera personers liv och som är anknuten till vissa typer av fonder (fondförsäkring).
Av 4 kap. 4 § framgår att ett försäkringsföretag inte får driva annan rörelse än försäkringsrörelse och därmed sammanhängande verksamhet.
Skatterättsnämnden har inhämtat ett yttrande från Finansinspektionen för att få inspektionens syn på frågan om den aktuella produkten kan anses motsvara en sådan livförsäkring som avses i 1 kap. 5 § och 2 kap. 12 §.
Finansinspektionen har i sitt yttrande under rubriken ”Den aktuella försäkringsprodukten” anfört bl.a. följande.
”För att bedöma om aktuell produkt kan anses motsvara en livförsäkring enligt svensk rätt måste en prövning ske enligt reglerna i FRL och förarbetena till denna lag. Som redogjorts för ovan bygger livförsäkring på utjämning av risk i ett försäkringskollektiv. Såvitt avser livförsäkring innebär en sådan utjämning en omfördelning i ett kollektiv mellan de som lever längre och de som lever kortare. Eftersom livförsäkring bygger på att utjämning av risk sker är förekomsten av riskkompensation i någon form en förutsättning för att en sådan produkt som är aktuell i ärendet ska anses motsvara en sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 12 § III försäkringsrörelselagen (2010:2043).
---
Enligt uppgifter som sökanden har lämnat erhålls inte någon riskkompensation. Det framgår inte heller av villkoren att försäkringstagaren erhåller någon riskkompensation. Om riskkompensation inte ges i en produkt där 99 procent av försäkringskapitalet betalas ut vid den försäkrades död sker inte någon riskutjämning över kollektivet av försäkrade. I produkten finns därmed inte någon koppling till försäkringsrisker i ett kollektiv. Vidare innebär avsaknaden av riskkompensation i en fondförsäkring med negativ risk att den utfallande förmånens storlek vid dödsfall endast baseras på finansiell avkastning (värde på de underliggande fondandelarna) samt avgifter. Utöver placeringsrisken och avgifterna finns således inga faktorer som påverkar den utfallande förmånens storlek. Avsaknaden av riskkompensation får till följd att förmånstagarna varken får hela det sparande som gjorts fram till den försäkrades dödsfall utbetalt eller någon ersättning för den risk som den försäkrade stått till följd av risken att förlora en del av försäkringskapitalet vid dödsfall. Avtalets utformning innebär att avtalet saknar betydelse från försäkringsmässiga ståndpunkter. Produkten utgör därmed ett rent sparande.
Mot den bakgrunden gör Finansinspektionen bedömningen att den i ärendet aktuella produkten inte kan anses motsvara sådan försäkring som avses i 2 kap. 12 § III försäkringsrörelselagen (2010:2043).”
A har med anledning av Finansinspektionens yttrande bl.a. anfört att han motsätter sig inspektionens bedömning och vidhåller att en produkt kan utgöra en livförsäkring även om någon riskutjämning i ett försäkringskollektiv inte sker.
Frågan i ärendet är om den produkt som A överväger att teckna kan anses utgöra en
livförsäkring och därmed motsvara en kapitalförsäkring enligt IL och AvpL.
I HFD 2015 not. 54 prövades om en till stora delar liknande produkt som den nu
aktuella kunde anses utgöra en kapitalförsäkring. Bakgrunden till målet var bl.a. att i tidigare praxis (RÅ 1994 not. 19 och 20) hade en risk för försäkringsgivaren uppgående till en procent inte hindrat att avtalen som skulle bedömas var att betrakta som avtal om livförsäkring vid inkomstbeskattningen och frågan var om det fanns någon anledning att komma till en annan slutsats då riskmomentet var lika stort men med risk för försäkringstagaren. Så bedömdes
inte vara fallet.
Till skillnad mot förhållandena i den nu aktuella produkten skulle försäkringstagaren
i notismålet, eftersom kapitalet reducerades vid försäkringsfall, löpande erhålla en riskkompensation som bidrog till försäkringskapitalet. Varken i förhandsbeskedet eller i Högsta förvaltningsdomstolens dom anges något särskilt om detta. I det yttrande som Skatterättsnämnden då inhämtade från Finansinspektionen framhölls emellertid bl.a. förekomsten av riskkompensationen och vikten av att det finns en utjämning av risken i ett försäkringskollektiv.
I det nu aktuella yttrandet anger Finansinspektionen att livförsäkring bygger på
utjämning av risk i ett försäkringskollektiv och att förekomsten avriskkompensation i någon form är en förutsättning för att en sådan produkt som är föremål för bedömning ska anses motsvara en sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 12 § FRL. Det har inte framkommit något skäl för Skatterättsnämnden attgöra någon annan bedömning.
Nämnden anser vidare att bedömningen av en försäkrings karaktär vid
inkomstbeskattningen ska grundas på vad som gäller enligt försäkringsrörelselagstiftningen.
Mot den bakgrunden kan den aktuella produkten inte anses utgöra en kapitalförsäkring enligt IL eller AvpL.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Ett företag har behandlat ett aktieinnehav som lagertillgång men anser numera att innehavet rätteligen borde ha behandlats som kapitaltillgång. Fråga om det är möjligt att ändra den skatterättsliga karaktären eller om innehavet behåller sin karaktär av lagertillgång.
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
