Allokering
(Dnr 103-20/D)Fråga om allokering av andelar i dotterbolag till fast driftställe
Fråga om väsentlig anknytning uppkommer innan återflytt till Sverige.
Väsentlig anknytning föreligger inte till Sverige.
A utvandrade från Sverige i december 2017 och bosatte sig i Portugal. Anledningen till flytten var att hon ville skaffa sig ett liv i ett varmare land efter sitt yrkesliv i Sverige. Skatteverket beslutade om s.k. SINK-beskattning i februari 2018.
Innan flytten sålde A sin permanentbostad i Sverige och köpte en ägarlägenhet i Portugal. Köpet av lägenheten har kantats av problem och det har på grund av fuktskador varit nödvändigt med omfattande renoveringar.
Problemen med lägenheten har inneburit att det blivit svårt för A att skapa den typ av liv i Portugal som hon hade tänkt. Hon känner sig nu tvungen att sälja lägenheten och avsikten är att flytta tillbaka till Sverige under december 2019, alternativt december 2020, i samband med att lägenheten säljs.
Med anledning av den tänkta flytten till Sverige under december 2019, alternativt december 2020, vill A få klarhet i om hon kan anses ha väsentlig anknytning hit och anses som obegränsat skattskyldig här före flytten.
A anser att så inte är fallet. Skatteverket delar uppfattningen att väsentlig anknytning inte föreligger.
Av 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som har
väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Bestämmelserna om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av
personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige och vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet där alla omständigheter av betydelse beaktas (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).
Beträffandeanknytningspunkten ”inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort” finns inte någon tidsmässig gräns definierad vare sig i lagtexten, förarbetena eller praxis. Det finns uttalanden i äldre förarbeten där slutsatsen dras att de krav som i äldre praxis uppställts på utlandsvistelsens varaktighet var beroende av vad som orsakat den (jfr SOU 1962:59 s. 64 ff. och Katia Cejie, Den utsträckta hemvistprincipen, s. 97).
I RÅ 2002 not. 134, ett överklagat förhandsbesked, ansågs en svensk medborgare som
tillsammans med sin familj skulle flytta från Sverige till England för att tjänstgöra där under tre år ha väsentlig anknytning hit. Skatterättsnämnden lade vid sin bedömning vikt vid att avsikten med vistelsen i England var att vinna erfarenhet för den fortsatta karriären inom ett svenskt företag och att familjen skulle återvända till Sverige efter vistelsen i England. Högsta
förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning.
Av ansökan framgår att A flyttade ut från Sverige i december 2017 och att detta skedde i samband med att hon gick i pension. Enligt lämnade uppgifter var vistelsen i Portugal, vid utflyttningstillfället, inte tänkt att vara tillfällig. Omständigheterna är inte heller sådana att utflyttningen till Portugal är att anse som en skenbosättning.
Den omständigheten att A nu har bestämt sig för att flytta tillbaka till Sverige under december 2019, alternativt december 2020, innebär inte att hon kan anses få väsentlig anknytning till Sverige före bosättningen här.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Fråga om allokering av andelar i dotterbolag till fast driftställe
Avyttring av byggnadstomt har inte ansetts utgöra kvalificerad tomtrörelse.
En utländsk stiftelse har ansett kunna vara moderföretag i en koncern vid tillämpning av 40 kap. 6 och 7 §§ IL.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Ersättning som betalas ut till student för prestation i en tävling ska beskattas i inkomstslaget tjänst.
Ett indirekt aktieinnehav i verksamhetsdrivande svenska aktiebolag har ansetts medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet här – men inte väsentlig anknytning.
Fråga om ett bolag ska anses bedriva byggnadsrörelse.
En förlängning av förvärvsperioden utan att löptid eller lösenpris förändras har inte ansetts innebära att köpoptioner har avyttrats.
Fråga om en verksamhetsutövare inom skolområdet kan bedriva fritidsverksamhet i mer än ringa omfattning och ändå anses utgöra ett allmänt undervisningsverk.
Fråga om ett förfarande som innefattar ett gäldenärsbyte och en fusion ska innebära att fordran anses avyttrad av borgenären. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.