Beskattning av inkomster härrörande från riskkapitalfond
(Dnr 43-24/D)Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
En region avser att införskaffa och äga fordon för kollektivtrafik. Ett av regionen helägt bolag, som har i uppdrag att tillhandahålla kollektivtrafiken, ska vederlagsfritt få förfoga över fordonen. Förfogandet har inte ansetts utgöra driftbidrag.
Fråga 1
Det vederlagsfria förfogandet utgör inte ett skattepliktigt driftbidrag.
Y-regionen äger samtliga aktier i X AB. Verksamheten i bolaget syftar till att fullgöra regionens roll som regional kollektivtrafikmyndighet. Bolaget tillhandahåller därmed kollektivtrafik och övriga personaltransporttjänster som kommuner och regioner ska svara för. Driften av trafiken sköts av fristående trafikoperatörer i enlighet med avtal mellan X AB och trafikoperatörerna.
Verksamheten i X AB finansieras till ca hälften av biljettintäkter och till ca hälften av driftbidrag från regionen som behandlas som skattepliktiga bidrag.
X AB äger i dag de fordon som används i verksamheten och anskaffningen har finansierats genom aktieägartillskott. Tanken är att fordonen ska ersättas med nya och Y-regionen har därför beställt nya (…). Det finns också planer på att beställa nya (…). Regionen ska vidare bilda en separat (…)förvaltning och meningen är att de nya fordonen vederlagsfritt ska ställas till X AB:s förfogande.
X AB vill veta om bolagets vederlagsfria rätt att förfoga över fordonen till någon del kan anses som ett skattepliktigt driftbidrag (fråga 1). Om så är fallet vill bolaget veta om det har avdragsrätt med motsvarande belopp vilket skulle innebära att den skattemässiga nettoeffekten ändå blir noll (fråga 2).
X AB anser att det vederlagsfria förfogandet inte till någon del bör kunna ses som ett skattepliktigt driftbidrag. Rättspraxis bör tolkas så att avgörande för att tillskjutna medel ska klassificeras som skattepliktigt driftbidrag är att medlen tillskjuts fortlöpande och i syfte att täcka förluster i en verksamhet där det grundläggande ekonomiska ansvaret legat kvar hos givaren av medlen (jfr RÅ 2001 ref. 28 och RÅ 2005 ref. 26). Syftet i detta fall med ett vederlagsfritt tillhandahållande är inte att täcka förluster. Om tillhandahållandet ska anses utgöra ett skattepliktigt driftbidrag bör bolaget samtidigt medges skattemässigt avdrag med motsvarande belopp (jfr RÅ 2008 ref. 84).
Skatteverket anser inte att det vederlagsfria tillhandahållandet är ett skattepliktigt driftbidrag och att frågan om skattemässigt avdrag därmed förfaller. Enligt verket blir det visserligen fråga om en form av värdeöverföring mellan parterna men förfogandet täcker inte i sig en utgift för X AB utan innebär en kostnadsinbesparing som inte kan anses utgöra ett driftbidrag.
I lagen (2010:1065) om kollektivtrafik finns bestämmelser om kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och med tunnelbana och bestämmelserna avser bl.a. ansvaret för kollektivtrafik. I 2 kap. 1 § anges att regionen och kommunerna inom ett län ansvarar gemensamt för den regionala kollektivtrafiken.
Av 3 kap. 11 § kommunallagen (2017:725) framgår att bl.a. regioner får överlämna kommunala angelägenheter till egna bolag.
I praxis har bidrag från kommun till av kommunen ägda bolag för att täcka förluster i bolagens verksamhet avseende bl.a. kollektivtrafik ansetts utgöra skattepliktiga intäkter hos bolaget (RÅ 2001 ref. 28 I). Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i avgörandet bl.a. att vad som avses med aktieägartillskott inte är närmare reglerat men att ett tillskott som lämnas av ägare i syfte att täcka en förlust i bolagets verksamhet inte utesluter att det kan vara fråga om ett aktieägartillskott. En förutsättning för det är emellertid enligt domstolen att bidraget lämnas av aktieägaren just i dennes egenskap av aktieägare. Någon annan bedömning har inte gjorts när bidraget från kommunen slussats via ett bolag till ett helägt dotterbolag (RÅ 2005 ref. 26).
I RÅ 2008 ref. 84 uttagsbeskattades ett dotterbolag för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I) och moderbolaget medgavs avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget uttagsbeskattades för (II).
Frågan är om ett vederlagsfritt förfogande över fordon som ska användas i regionens kollektivtrafik kan anses utgöra ett sådant skattepliktigt driftbidrag som ska tas upp till beskattning hos X AB.
Av ansökan framgår att den lagstadgade verksamheten vad avser kollektivtrafik som åligger Y-regionen övervägs att organiseras på annat sätt jämfört med dagens förhållanden. X AB ska visserligen fortsätta att, med hjälp av externa utförare, sköta den löpande driften av regionens kollektivtrafik. Det kommer dock att vara regionen som förvärvar och äger de nya fordonen.
Med den nya modellen för att tillhandahålla kollektivtrafik kommer X AB således inte äga de nya fordonen och kommer därför inte att ha några utgifter som direkt kan hänföras till ägandet. Några värden överförs inte till X AB genom att regionen finansierar fordonsförvärven. Det som regionen svarar för är nämligen sina egna utgifter och inte X AB. Att regionen tillhandahåller de fordon med vilka kollektivtrafiktjänsterna ska utföras innebär under dessa omständigheter inte att X AB kan anses få skattepliktiga driftbidrag.
Med detta svar förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
Fråga om en allmännyttig stiftelse genom en aktiv kapitalförvaltning ska anses bedriva värdepappersrörelse