Förvärvstidpunkt värdepapper

Fråga om förvärv av värdepapper ska anses ha skett när investerings- och aktieägaravtal ingås eller om förfoganderättsinskränkningar senarelägger den skattemässiga förvärvstidpunkten.

Diarienummer
37-19/D
Meddelandedatum
2020-03-03
Lagrum
  • 10 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Återkallat
Avgörandedatum
2020-09-16
Mål nr
1607-20

Förhandsbesked

Fråga 1

A kan inte anses förvärva några värdepapper när investerings- och aktieägaravtalet ingås och aktierna registreras på förvaltaren.

Beslut

Fråga 2

Skatterättsnämnden avvisar frågan.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A är anställd hos X AB som ingår i Y koncernen. Inom koncernen finns en internationell plan för delägarskap som riktar sig till nyckelpersoner. Genom planen ges nyckelpersoner möjlighet att investera i Z (Bolaget) som indirekt kontrollerar koncernen. Bolaget är bildat och hemmahörande i Luxemburg.

A har fått ett erbjudande om att till marknadspris förvärva stam- och preferensaktier i Bolaget samt ett räntebärande skuldebrev utgivet av Bolaget. Förvärvet förutsätter att hon ansluter sig till gällande ”Investment and Shareholders Agreement” (investerings- och aktieägaravtal) samt ingår ett ”Nominee Agreement” (förvaltningsavtal) om att aktier och skuldebrev ska registreras på Å i egenskap av ”Nominee” (förvaltare).

Av investerings- och aktieägaravtalet framgår bland annat följande.

Bolaget ska, genom sitt helägda dotterbolag Ä, förvärva andelar i målbolaget Ö. Värdet ska realiseras vid en framtida tidpunkt (exit). Med exit avses bland annat en försäljning eller börsintroduktion av Bolaget eller närstående bolag. Tidpunkten för en exit är inte reglerad. Av avtalet framgår vidare att den anställde ska teckna sig för de aktuella aktierna och omedelbart därefter överföra aktierna till förvaltaren. Bolaget ska emittera aktierna och föra in förvaltaren som ägare till aktierna i aktieägarregistret. Aktierna får inte överlåtas före en exit utan ett skriftligt medgivande från Bolagets majoritetsägare I (Invest). Investerings- och aktieägaravtalet innehåller också bestämmelser om drag along och tag along. Vidare regleras vad som gäller om anställningen upphör. Den som själv säger upp sin anställning är t.ex. skyldig att sälja tillbaka aktierna till ett pris som utgörs av det lägsta av anskaffnings- eller marknadsvärdet.

Av förvaltningsavtalet framgår bland annat följande.

Förvaltaren är registrerad som ägare (legal owner) till aktierna. Den anställde har en absolut rätt till all avkastning på aktierna (beneficial interest). Förvaltaren ska i egenskap av registrerad ägare delta på bolagsstämman och rösta i enlighet med instruktioner från den anställde. Rösträtten begränsas av att förvaltaren inte är skyldig att rösta på ett sätt som avviker från hur majoritetsägaren Invest röstar. Förvaltaren ska till den anställde redovisa och utbetala all löpande avkastning och alla försäljningsintäkter som förvaltaren erhåller i egenskap av registrerad ägare.

Frågorna och parternas inställning

A vill ha svar på om hon anses förvärva sådana värdepapper som avses i 10 kap. 11 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, när köpet genomförts (fråga 1) och om svaret förändras om något förvaltningsavtal inte ingås (fråga 2).

A anser att rättspraxis talar för att ett värdepappersförvärv anses ha gjorts när avtalen ingås. De inskränkningar i förfoganderätten som gäller enligt investerings- och aktieägaravtalet och enligt förvaltningsavtalet innebär endast en möjlighet för övriga aktieägare att på ett praktiskt och ändamålsenligt sätt tillse att ägandet i Bolaget behålls inom en avsedd krets. Det förhållandet att aktierna är förvaltarregistrerade innebär inte att sökanden inte är ägare. Förvaltaren har inte någon äganderätt utan agerar i ägarens ställe.

Enligt Skatteverkets uppfattning tillförsäkrar inte avtalet sökanden någon rättighet att, vid den framtida tidpunkt då aktieägaravtalet upphör att gälla, bli legal registrerad ägare till aktierna. I stället är det fråga om avtal om förvärv av en rättighet till det framtida ekonomiska värdet av innehavet, närmast att likna vid en syntetisk aktie. Svaret ändras enligt verket inte om inget förvaltningsavtal ingås. Något förvärv av värdepapper sker inte vid avtalstidpunkten eftersom aktieägaravtalet innebär en inlåsning av aktierna som inte är begränsad i tiden.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt (11 kap. 1 § IL).

Det finns inte någon skatterättslig definition av vad som är värdepapper. Av förarbetena till lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att värdepapper är en handling som garanterar innehavaren en viss rättighet som vanligen kan omvandlas i pengar (prop. 1990/91:142 s. 85). Med värdepapper avses aktier, obligationer, konvertibler, kapitalandelsbevis, standardiserade optioner m.m. Ett värdepapper är typiskt sett överlåtbart.

Det saknas bestämmelser i IL som reglerar när ett värdepapper ska anses förvärvat. Förvärvstidpunkten har betydelse för frågan om värdeökning och avkastning på värdepapper ska beskattas som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital.

I 10 kap. 8-12 §§ finns bestämmelser om beskattningstidpunkten. Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska, enligt den s.k. värdepappersregeln i 11 § första stycket, förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Värdepappersregelns syfte är att förhindra att beskattningstidpunkten skjuts upp. Förmånliga förvärv av värdepapper från arbetsgivaren ska beskattas redan vid förvärvet, även om det har förenats med villkor som innebär inskränkningar i förfoganderätten (prop. 1989/90:50 s. 74). När värdepappersregeln infördes räknades tjänste- och kapitalinkomster samman och beskattades enligt samma progressiva skatteskala.

Utgångspunkten är att ett värdepappersförvärv sker när äganderätten övergår till den anställde. I praxis har omfattande förfoganderättsinskränkningar i form av krav på fortsatt anställning, krav på återlämnade av aktier vid avslutad anställning samt pantsättning under kvalifikationstiden inte ansetts medföra att förvärvstidpunkten skjutits fram (se t.ex. RÅ 2009 ref. 86 och RÅ 2009 not. 206. Jfr RÅ 1996 ref. 92).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Frågan är om A kan anses förvärva värdepapper när investerings- och aktieägaravtalet ingås och aktierna registreras på förvaltaren. Avgörande för den bedömningen är om de förfoganderättsinskränkningar som föreligger vid aktieförvärvet senarelägger den skattemässiga förvärvstidpunkten. Om avtalen innehåller betydande inskränkningar i förfoganderätten minskar sannolikheten för att ett förvärv ska anses ha skett. Så kan till exempel vara fallet om begränsningarna gäller under så lång tid att det finns en påtaglig osäkerhet om anställningen kommer att bestå under hela avtalstiden.

Enbart den omständigheten att aktier är förvaltarregistrerade kan, enligt Skatterättsnämndens bedömning, inte anses medföra att de inte har förvärvats. Det förutsätter dock att A kan utöva de rättigheter som följer med ett aktieägande, som exempelvis rösträtt och rätt till utdelning. Rösträtten är i detta fall begränsad. Aktierna är inte fritt överlåtbara och sökanden kan inte heller tillgodogöra sig en eventuell värdeökning på aktierna om hon säger upp sin anställning. Det är inte heller känt när hon kan realisera värdet av investeringen.

Mot bakgrund av de omfattande förfoganderättsinskränkningarna, och då särskilt att inskränkningarna är obegränsade i tiden, kan något värdepappersförvärv inte anses ha gjorts när avtalen ingås och förvärvet genomförs.

Då de faktiska omständigheterna kring de av Bolaget utgivna skuldebreven inte är klarlagda avvisas frågan i denna del och svaret begränsas till att avse förvärvet av aktier.

Fråga 2

Av investerings- och aktieägaravtalet framgår att en förutsättning för investeringen är att den anställde ingår ett förvaltningsavtal. Mot den bakgrunden kan det inte anses vara av vikt för sökanden att få frågan besvarad.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen