Väsentlig anknytning
Av 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att även den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden.
Bestämmelserna om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet där alla omständigheter av betydelse beaktas (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).
Beträffande anknytningsfaktorn ”ekonomiskt engagerad här…” framgår av förarbetena att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. Detta till skillnad mot tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (a. prop. s. 14).
I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent i regel inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. HFD 2016 not. 28 och de rättsfall som anges där). Ett innehav om tio procent eller mer ger däremot ett sådant inflytande och har ansetts som en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2004 not. 215 och RÅ 2006 ref. 67).
I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en persons indirekta innehav av aktier i svenska bolag överstigande tio procent innebar ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Personens maka ansågs redan på grund av den ekonomiska gemenskapen mellan makar ha motsvarande inflytande. Vid den samlade bedömningen ansågs dock inte väsentlig anknytning till Sverige föreligga med beaktande av att personen vistats utomlands under 14 år och att det aktuella kapitalinnehavet erhölls först ca sex år efter flytten från Sverige.
I RÅ 2009 not. 85 var fråga om indirekt ägande i svenska bolag genom ett cypriotiskt holdingbolag. En person ägde 30 procent av aktierna och rösterna i holdingbolaget. Resterande aktier ägdes av tre personer där en innehade 60 procent och de andra två 5 procent vardera. Holdingbolaget var bl.a. delägare i tre svenska bolag med innehav om 10 procent eller mer. Det cypriotiska bolaget ansågs ha väsentligt inflytande i de svenska bolagen och det inflytande som personen tillsammans med övriga delägare i holdingbolaget kunde utöva på de svenska bolagens verksamheter ansågs medföra väsentlig anknytning till Sverige.
Hemvist
Av artikel 4 punkt 1 i det nordiska skatteavtalet framgår att vid tillämpningen av avtalet åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet, och inbegriper också denna stat, dess politiska underavdelningar, lokala myndigheter och offentligrättsliga institutioner. Uttrycket inbegriper inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där (punkten a), men inbegriper personsammanslutning och dödsbo endast till den del deras inkomst respektive förmögenhet tas till beskattning i denna stat på motsvarande sätt som inkomst som förvärvas respektive förmögenhet som innehas av person med hemvist där (punkten b).
Om en fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses han enligt punkt 2 a ha hemvist endast i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist endast i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena). Om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han, enligt punkt 2 b, ha hemvist endast i den stat där han stadigvarande vistas.