Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
En person avser, efter flytt till utlandet, bl.a. att träffa sin minderåriga dotter i Sverige 40 – 50 dagar per år samt behålla ett indirekt ägande av del i en fastighet i Sverige. Han kommer inte vara aktivt involverad i förvaltningen av fastigheten. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
A, som är svensk medborgare, avser att under 2021 eller 2022 flytta till [utlandet].
Han har en minderårig dotter som han avser att träffa i Sverige ca 40–50 dagar per år. Umgänget kommer att ske fem till sex veckor under sommaren samt under påsk och jullov. Han kommer att bo i sin båt när han besöker Sverige under sommaren och därutöver kommer han att bo på hotell eller hos vänner eller släktingar.
A äger samtliga aktier i X AB. Bolaget äger samtliga aktier i Y AB men bedriver i övrigt inte någon verksamhet. Y AB äger (…) procent av fastigheten (…) i [Sverige] och disponerar tre lägenheter samt parkeringsplatser i fastigheten. Bolagets enda verksamhet är att äga och förvalta lägenheterna och parkeringsplatserna. Dess andel av fastighetens taxeringsvärde är ca (…) kr. Två av lägenheterna hyrs idag ut. Den tredje lägenheten avses inom kort att hyras ut, antingen till en extern part eller till ett bolag som kontrolleras av A:s bror och/eller hans styvfar, i syfte att bedriva korttidsuthyrning av lägenheten. Eventuella förvaltningsåtgärder avseende fastigheten kommer att utföras av en extern part. A kommer inte att vara aktivt involverad i förvaltningen. Styrelsen i X AB och Y AB kommer att bestå av hans bror och styvfar.
A kommer även att äga ett garage i Sverige där han ska förvara sin båt vintertid. Vidare önskar han att köpa en fritidsfastighet i Sverige ett år efter utflyttningen till [utlandet].
Som förutsättning lämnas att A inte kommer att stadigvarande vistas i Sverige efter utflyttningen.
A vill få klarlagt om han kan behålla anknytning till Sverige enligt olika alternativ utan att han betraktas som obegränsat skattskyldig här på grund av väsentlig anknytning hit (frågorna 1–6).
Det första alternativet är att han behåller ovan angiven anknytning till Sverige och att ett bolag som kontrolleras av hans bror och styvfar hyr den ena lägenheten i fastigheten (fråga 1).
Han vill vidare veta om bedömningen påverkas av om han väljer att köpa en fritidsfastighet i Sverige ett år efter utflyttningen (fråga 4).
Parterna är överens om att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bl.a. beaktas om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet varför alla omständigheter av betydelse måste beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).
I RÅ 2003 ref. 52 ansågs frekventa resor till Sverige för att ca 60 dagar per år umgås med ett minderårigt barn inte medföra väsentlig anknytning hit. Personen avsåg även att besöka Sverige 20 dagar per år för arbete. Personens innehav av en aktiepost om ca tre procent och ett styrelseuppdrag i ett onoterat svenskt aktiebolag samt innehav av en andel av en fastighet utan bostadsbyggnad medförde inte annan bedömning.
I RÅ 2010 not. 78 ansågs en person som skulle besöka Sverige för att umgås med två minderåriga barn drygt 100 dagar per år och för arbete ca 20 dagar per år få väsentlig anknytning hit. Bedömningen ändrades inte om antalet besöksdagar i Sverige minskade till högst 100.
Av förarbetena framgår att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. Däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se prop. 1984/85:175 s. 14).
Om en tidigare permanentbostad behålls efter utflyttningen medför det normalt väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger i regel inte väsentlig anknytning hit (se t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27).
Fråga 1
A avser att umgås med sin minderåriga dotter ca 40–50 dagar per år i Sverige. Enbart umgänget med dottern medför enligt Skatterättsnämndens mening inte väsentlig anknytning hit (jfr RÅ 2003 ref. 52 och RÅ 2010 not. 78).
Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i X AB kan A:s aktieinnehav i det bolaget inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här (se t.ex. RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150).
Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter har i praxis gjorts skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2003 not. 210 och HFD 2019 ref. 12).
A har uppgett att han inte kommer att vara aktivt involverad i förvaltningen av fastigheten som Y AB äger en andel i. Mot den bakgrunden anser Skatterättsnämnden att innehavet i fastigheten får ses som en ren kapitalplacering. Den omständigheten att andelen i fastigheten innehas via Y AB föranleder inte någon annan bedömning.
Innehavet av ett garage där A ska förvara sin båt vintertid kan inte anses medföra väsentlig anknytning hit.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna finner Skatterättsnämnden att A efter utflyttningen inte ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Fråga 4
Enligt nämndens uppfattning medför ett förvärv av en fritidsfastighet i Sverige ett år efter utflyttningen inte att A får väsentlig anknytning hit.
Frågorna 2, 3, 5 och 6
Med hänsyn till svaren på frågorna 1 och 4 förfaller frågorna 2, 3, 5 och 6.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst