Lex ASEA

Utdelning av aktier i holdingbolag med innehav i fyra rörelsedrivande företag omfattades inte av lex ASEA eftersom bara ett av innehaven medförde röstmajoritet och det innehavet inte utgjorde den huvudsakliga delen av holdingbolagets näringsverksamhet.

Diarienummer
121-08/D
Meddelandedatum
2009-07-01
Lagrum
  • 2 kap. 24 § och 42 kap. 16 § samt 48 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
X AB och A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Fråga 1

Utdelningen av aktierna i Y AB (Y) är inte en sådan utdelning som avses i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Motivering

X AB (X), i vilket bolag A är aktieägare, är ett riskkapitalbolag. Kapitalmarknaden uppfattar den nuvarande organisationen som att verksamheten består av två skilda delar under moderbolaget X, dels innehav i företag inom [område a], dels innehav i företag mer riktade mot [område b och c]. Investerarna uppges därför vara avogt inställda till nyemissioner i bolaget.

Som ett första led i att skapa bättre förutsättningar för finansiering av den del av verksamheten som riktar sig mot [område b och c] ska en omorganisation göras. När den är genomförd kommer X att äga samtliga aktier i Y som i sin tur kommer att äga samtliga aktier i Z AB (Z), 33 procent av aktierna i Å AB (Å), 3,58 procent av aktierna i Ä AB (Ä) och 1,66 procent av aktierna i Ö AB (Ö). Som ett alternativ kan enbart innehaven i Z och Å komma att överföras till Y. I ett sista led avser X att till sina aktieägare dela ut samtliga aktier i Y. Det förutsätts att marknadsvärdet på aktierna i Y överstiger omkostnadsbeloppet.

Verksamheten i Y består av att inneha aktier i de nämnda bolagen. Z:s verksamhet utgörs av [utvecklingsarbete inom område b]. Å:s verksamhet består av [utvecklingsarbete inom område c].. Både Z och Å uppvisade förluster för räkenskapsåret 2007. Ö är verksamt inom området (...) och Ä utvecklar (...).

Värdena på innehaven uppgår till följande belopp (miljoner kr): Z 13,5, Å 7,92, Ö 2,66 och Ä 4,58. Innehaven i Ö och Ä är gamla långsiktiga innehav som "spätts ut" under bolagens utvecklingsfas.

X-aktien handlas hos V AB (V).

Ansökan gäller för A:s del om X:s planerade utdelning av aktierna i Y omfattas av bestämmelserna i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen IL (fråga 1) och för X:s del om bestämmelsen i 22 kap. 10 § IL är tillämplig (fråga 2).

I 42 kap. 16 § IL, lex Asea, uppställs i första stycket sex villkor för att utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag inte ska beskattas (punkterna 1—6). Fråga 1 rör punkterna 2 och 6. Övriga villkor förutsätts vara uppfyllda. Regleringen innebär ett avsteg från huvudprincipen att utdelning ska beskattas vilket har ansetts motivera en restriktiv tillämpning (prop. 1990/91:167 s. 18).

Enligt punkten 2 krävs att aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade. Med begreppet marknadsnotering avses, såvitt nu är av intresse, att aktien är upptagen till handel på en reglerad marknad eller är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning (48 kap. 5 § IL). För en aktie som inte är föremål för handel på en reglerad marknad måste en bedömning göras av om aktien kan anses marknadsnoterad. Avgörande är därvid att det förekommer regelbundna noteringar om betalkurser och avslut som är allmänt tillgängliga (jfr RÅ 1994 ref. 26 I).

I punkten 6 anges som förutsättning för skattefrihet att "dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget".

Av 2 kap. 24 § IL framgår att med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar men att sådana tillgångar räknas till rörelsen om de innehas som ett led i denna.

Vid utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § IL ska enligt 22 kap. 10 § uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna överstiger omkostnadsbeloppet.

Sökandenas uppfattning beträffande kravet att aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade är att V visserligen inte är en reglerad marknad men genom den handel som förekommer i X-aktien där är den "föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning". Angående villkoret i punkten 6 hänvisar sökandena till 2 kap. 24 § IL och relationen mellan Y och den rörelse som bedrivs i de innehavda bolagen samt framför att minoritetsposterna ifråga bör anses innehavda som ett led i den av Y genom Z indirekt bedrivna rörelsen.

Skatteverket redovisar motsvarande synsätt som sökandena avseende fråga 1 och anser sammanfattningsvis när det gäller villkoret i punkten 6 att övervägande skäl talar för att Y:s samlade innehav vid tillämpning av 42 kap. 16 § IL kan ses som innehav i rörelse.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Beträffande kravet att aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade gäller bedömningen om X-aktien, som handlas hos V, vilket ostridigt inte är en reglerad marknad, är "föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning." Av utredningen framgår att det finns regelbundna noteringar om betalkurs och antal omsatta aktier som är allmänt tillgängliga. Med hänsyn härtill får aktien anses vara marknadsnoterad i den mening som avses i 48 kap. 5 § IL och villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 2 därmed vara uppfyllt.

Villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 6 IL är uppfyllt om dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av direkt bedriven rörelse. Så är inte fallet beträffande Y eftersom dess verksamhet består av att inneha dotterbolagsaktier samt minoritetsposter.

Alternativt kan villkoret uppfyllas om dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av direkt eller indirekt innehav av andelar i företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget direkt eller indirekt innehar röstmajoriteten.

Y har röstmajoritet i Z medan innehaven i övriga bolag ligger under den nivån. Det betyder att verksamhetsvillkoret är uppfyllt endast om innehavet i Z utgör den huvudsakliga delen av Y:s näringsverksamhet. Med "huvudsaklig" avses ca 75 procent (prop. 1999/2000:2, del 1 s. 504). Vid bedömningen av om kravet på huvudsaklighet är uppfyllt bör hänsyn främst tas till storleken av intäkterna (prop. 1998/99:15 s. 299). I förevarande fall finns, såvitt framgår, inte några intäkter att beakta. Om i stället marknadsvärdena på de olika innehaven tillämpas som bedömningsgrund, motsvarar innehavet i Z endast 47 procent av Y:s näringsverksamhet och 63 procent i alternativet att Y kommer att äga endast aktierna i Z och Å.

Det anförda innebär att villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 6 IL inte är uppfyllt och att den planerade utdelningen följaktligen inte kan undgå beskattning med stöd av lex Asea. Fråga 1 ska besvaras i enlighet härmed. Med den utgången förfaller fråga 2.
 
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe (avvikande mening)
Föredragande: Palmstierna
 

Avvikande mening

Roupe är av avvikande mening beträffande fråga 1 och anför.

Inledningsvis kan noteras bl.a. följande uttalanden i samband med att lex Asea infördes. "En naturlig avgränsning skulle i för sig vara att begränsa tillämpligheten till sådana omstruktureringar som kan anses önskvärda från allmän synpunkt. Olika skäl kan emellertid motivera att verksamheten i ett bolag delas upp på flera olika bolag. [...] Det förhållandet att en verksamhetsgren i bolaget i olika avseenden avviker från den normala verksamheten kan också leda till att aktiemarknadens värdering av företaget inte blir så effektiv och rättvisande som skulle vara önskvärt. Om den avvikande verksamhetsgrenen placeras i ett särskilt bolag och aktierna blir allmänt tillgängliga på marknaden kan bättre förutsättningar för en effektiv värdering skapas. Därigenom påverkas också villkoren för de olika verksamhetsgrenarnas möjligheter till extern kapitalförsörjning genom nyemissioner." (prop. 1990/91:167 s. 18).

Vid bedömningen av verksamhetsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 6 IL ska, enligt min uppfattning, särskild vikt läggas vid det grundläggande syftet bakom villkoret, nämligen att motverka att utdelning av aktier i dotterföretag blir ett alternativ till kontantutdelning samt att utdelningar som framstår som affärsmässigt motiverade inte mekaniskt bör hindras (jfr prop. 1998/99:15 s. 247).

Till bilden kan också läggas att en tillämpning av bestämmelserna i 42 kap. 16 § inte medför någon definitiv skattefrihet utan endast ett uppskov med beskattningen (48 kap. 8 § IL).

Som framgått är den i ärendet aktuella situationen ett sådant fall som lex Asea är tänkt att tillämpas på. Mot den bakgrunden är det lämpligt att, i linje med Skatteverkets uppfattning, ta fasta på att Y indirekt kommer att bedriva rörelse genom det helägda Z. Aktierna i Å och, alternativt, även i Ö och Ä bör anses innehavda som ett led i den rörelsen. Med hänsyn härtill och till vad jag anfört ovan anser jag att villkoret i 42 kap. första stycket 6 IL kan tolkas så att ett utdelat bolag i ett fall som det aktuella ska anses bedriva rörelse. Verksamhetsvillkoret bör därför anses vara uppfyllt. I övrigt instämmer jag i nämndens bedömning.

Innehåll

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Avdrag för kostnader?

(Dnr 105-20/D)

Ett antal vattenkraftsproducenter har gemensamt bildat ett bolag vars syfte är att finansiera miljöåtgärder avseende vattenkraften. Avdragsrätt har ansetts föreligga för medel som producenterna betalar till bolaget och bolaget har bedömts vara skattskyldigt för mottagna medel. Avdragsrätt har även ansetts föreligga för de medel som bolaget i sin tur betalar ut till ersättningsberättigade producenter och producenterna har ansetts vara skattskyldiga för mottagna medel.

Visa alla
Till toppen