Investeringssparkonto

Andelar i en utländsk fond har inte ansetts utgöra sådana investeringstillgångar som kan innehas på ett investeringssparkonto.

Diarienummer
100-13/D
Meddelandedatum
2014-04-30
Lagrum
  • 42 kap. 36 och 43 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Dom
Avgörandedatum
2015-03-23
Mål nr
3052-14

Förhandsbesked

Andelarna i [den utländska fonden] är inte sådana investeringstillgångar som kan innehas på ett investeringssparkonto.

Motivering

Bakgrund

A avser att investera i (…) [den utländska fonden] (fonden). Denna kan investera (…) i bl.a. råvaror eller fastigheter. Minsta insats för förvärv av andelar är [belopp]. Andelarna saknar rösträtt. Inlösen av andelar kan ske vid varje kvartalsskifte.

Andelarna i fonden är noterade på [en utländsk börs] bl.a. för att offentliggöra nettoandelsvärdena vid respektive inlösenperiod och underlätta för potentiella investerare att intressera sig för fonden. Enligt lämnade uppgifter förekommer ingen regelbunden handel i andelarna över [den utländska börsen]. Den handel som förekommer sker i stället genom nyteckning eller inlösen hos fonden.

Frågorna och parternas inställning

A ställer följande frågor.

1. Utgör andelarna i fonden sådana investeringstillgångar som kan innehas på ett investeringssparkonto och följdenligt medför skattskyldighet för schablonintäkt enligt bestämmelsen i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, på grund av

a) att andelarna utgör andelar i en sådan fond som kan innehas på ett investeringssparkonto, eller

b) att andelarna utgör sådana noterade finansiella instrument som kan innehas på ett investeringssparkonto?

För det fall svaret på frågan 1 b är jakande önskar A även svar på följande fråga.

2. Är andelarna i fonden sådana tillgångar som ska utgöra underlag för schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § första stycket?

A anser att andelarna i fonden uppfyller kraven för att behandlas som andelar i en sådan utländsk fond som kan utgöra investeringstillgångar på ett investeringssparkonto. Om så inte anses vara fallet bör de ändå kvalificera sig som investeringstillgångar eftersom de är finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad. I det senare fallet ska andelarna inte utgöra underlag för schablonintäkt enligt 42 kap. 43 §.

Skatteverket anser inte att andelarna i fonden kvalificerar sig som andelar i en sådan fond som kan utgöra investeringstillgångar på ett investeringssparkonto eftersom fonden inte är förhindrad att investera i råvaror och fastigheter. Det är inte möjligt för en svensk värdepappersfond eller specialfond och fonden kan därför inte jämställas med sådana.

Enligt verket bör dock andelarna kunna ses som investeringstillgångar på grund av att de är finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad även om någon egentlig handel med andelarna inte sker på [den utländska börsen].

Vidare anser verket att andelarna inte ska ligga till grund för schablonintäkt enligt 42 kap. 43 §.

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt 42 kap. 35 § är ett investeringssparkonto ett konto som avses i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto, ISKL. Av 36 § framgår att den som under kalenderåret har haft ett sådant konto ska ta upp en schablonintäkt. I gengäld ska som sägs i 42 § utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar och förpliktelser som förvaras på kontot inte tas upp och utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar m.m. inte dras av.

Schablonintäkten bestäms av statslåneräntan vid en viss tidpunkt multiplicerad med ett kapitalunderlag beräknat enligt 37–41 §§. Av 37 § första stycket 1 framgår att marknadsvärdet på tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot ingår i denna beräkning.

Även den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en värdepappersfond eller en specialfond ska enligt 43 § ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av ett på visst sätt bestämt kapitalunderlag. Detta gäller dock inte om andelarna förvaras på ett investeringssparkonto.

Fråga 1 a

Med investeringstillgångar avses enligt 6 § ISKL finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, finansiella instrument som handlas på en handelsplattform och andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.

Av 5 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder framgår att medel i en värdepappersfond får, med vissa här ej aktuella begränsningar, placeras i likvida finansiella tillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument och fondandelar samt på konto i kreditinstitut. I fonden får det också ingå likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden.

Enligt lagens 1 kap. 1 § 23 betyder specialfond detsamma som i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Det innebär att en specialfond måste uppfylla särskilda villkor i den lagens 12 kap. I 12 kap. 13 § anges att 5 kap. lagen om värdepappersfonder gäller för förvaltningen av medlen i en specialfond om inte Finansinspektionen har tillåtit undantag. 

Svenska värdepappersfonder och specialfonder är således enligt lag förhindrade att investera direkt i fastigheter och råvaror. Med hänsyn till att den aktuella fonden däremot har sådana möjligheter kan den inte jämställas med en svensk värdepappersfond eller specialfond och andelarna kan därmed inte utgöra investeringstillgångar på den grunden (jfr RÅ 2003 not. 67).

Fråga 1 a ska följaktligen besvaras nekande.

Fråga 1 b

Enligt lämnade förutsättningar uppfyller andelarna i fonden kraven för att utgöra finansiella instrument enligt 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. De kan därmed vara investeringstillgångar enligt 6 § ISKL om de även är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Andelarna är noterade på [en utländsk börs] som är en reglerad marknad. De är dock inte föremål för handel där eller på någon annan sådan marknad som nämns i 6 § ISKL. Frågan är därför om inregistreringen i sig medför att andelarna kan anses upptagna till handel på en reglerad marknad.

Av förarbetena till ISKL framgår att finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad som utgångspunkt bör kunna utgöra investeringstillgångar eftersom en reglerad marknad står under tillsyn och är organiserad på ett sådant sätt att ett marknadsvärde på tillgångar som är upptagna till handel på en sådan marknad lätt går att fastställa (prop. 2011/12:1 s. 291).

Termer och uttryck som används i ISKL har enligt lagens 2 § samma betydelse och tillämpningsområde som i IL och omfattar även motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. En jämförelse bör därför göras med hur uttrycket marknadsnoterad används i IL.

Enligt 48 kap. 5 § IL anses en delägarrätt eller fordringsrätt marknadsnoterad bl.a. om den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.

För att en delägarrätt ska anses marknadsnoterad enligt IL är det inte tillräckligt att den är inregistrerad vid en reglerad marknad. Det måste också finnas regelbundna noteringar om avslut m.m. för att så ska vara fallet (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 575 och RÅ 1994 ref. 26).

Den skatterättsliga användningen av uttrycket har sitt ursprung i de ökade kontrollmöjligheter som följer med en notering. Syftet med att göra skillnad mellan noterade och onoterade instrument är att bara noterade instrument med marknadsmässig och kontrollerbar prissättning ska kunna få en fördelaktig skattemässig behandling (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 429).

Mot denna bakgrund bör inregistreringen i sig av andelarna i fonden inte heller enligt ISKL anses tillräcklig för att ett finansiellt instrument ska anses upptaget till handel på en reglerad marknad. De kan därför inte anses upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i 6 § ISKL.

Andelarna i fonden är inte heller på denna grund investeringstillgångar och även fråga 1 b ska därför besvaras nekande.

Fråga 2

Med hänsyn till svaret på fråga 1 b förfaller frågan.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Avdrag för kostnader?

(Dnr 105-20/D)

Ett antal vattenkraftsproducenter har gemensamt bildat ett bolag vars syfte är att finansiera miljöåtgärder avseende vattenkraften. Avdragsrätt har ansetts föreligga för medel som producenterna betalar till bolaget och bolaget har bedömts vara skattskyldigt för mottagna medel. Avdragsrätt har även ansetts föreligga för de medel som bolaget i sin tur betalar ut till ersättningsberättigade producenter och producenterna har ansetts vara skattskyldiga för mottagna medel.

Visa alla
Till toppen