Motivering

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X AB:s verksamhet påbörjades (...) genom ett samarbete mellan [företagare]. [Senare] ändrades affärsmodellen till s.k. franchising. Det innebär att X AB numera är ansvarig för bl.a. IT, marknadsföring, (...), logistik och [drift] inom [företagsgruppen]. Enligt ansökan bedriver X AB (...) egna [företag] genom ett helägt dotterbolag. Dessutom finns ett stort antal [företag] som drivs i aktiebolagsform och som ägs av de enskilda [företagarna].

Efter en nyemission (...) 2006 är X AB ett fåmansföretag. (...) närståendegrupper äger sedan dess via sina respektive holdingbolag mer än 50 procent av såväl rösterna som kapitalet. Två av dessa grupper, i ansökan benämnda Y AB och Z AB, har sedan nyemissionen sammanlagt en ägarandel i X AB som överstiger 30 procent.

Ingen av ägarna till de två grupperna eller närstående till ägarna har varit verksam i betydande omfattning i X-koncernen.

År 2001 förvärvade Y AB två [företag] från ett dotterbolag till X AB. [Företagen], som dotterbolaget hade förvärvat på marknadsmässiga villkor, såldes vidare på i princip samma villkor och utan att några vinstmedel uppkom.

Under år 2010 har X AB delat ut (...) kr till sina ägare. A, som är verksam i betydande omfattning i X AB, är en av dessa aktieägare.

Frågorna och parternas inställning

A frågar om ägarna till Y AB och Z AB är utomstående enligt 57 kap. 5 § IL och om bestämmelsen därmed är tillämplig på hans aktieinnehav i X AB beskattningsåret 2010 (frågorna 1 och 2). För det fall utomståenderegeln inte kan tillämpas för år 2010 vill han veta om bestämmelsen är tillämplig år 2011 eller 2012 (frågorna 3 och 4).

A:s inställning är att utomståenderegeln är tillämplig och det redan år 2010 eftersom X AB varit ägt av utomstående ända sedan det blev ett fåmansföretag.

Skatteverket anser att ägarna till Y AB inte är att anse som utomstående delägare i X AB. Detta till följd av Y AB:s förvärv år 2001 av två [företag] från X-koncernen vilket medför att bolagen i fråga bedriver samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § 1 IL. Utomståenderegeln blir därför inte tillämplig eftersom det utomstående ägandet inte är tillräckligt stort. Även om ägarna till Y AB skulle anses som utomstående kan det inte bli aktuellt att tillämpa utomståenderegeln innan fem år har gått räknat från utgången av beskattningsåret då X AB blev ett fåmansföretag.

Skatterättsnämndens bedömning

Frågorna 1 och 2

Enligt 57 kap. 2 § IL ska hos fysiska personer utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i den omfattning som anges i kapitlet tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Vad som avses med en kvalificerad andel framgår av 57 kap. 4 § IL.

Syftet med bestämmelserna i 57 kap. IL är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller kapitalvinst i samband med försäljning av aktier (prop. 1989/90:110, del 1, s. 703-704 och prop. 1995/96:109 s. 88).

Genom att A är verksam i betydande omfattning i X AB uppfyller han förutsättningarna för att hans aktier i bolaget ska anses som kvalificerade andelar.

I 57 kap. 5 § IL finns en undantagsregel. Den anger att om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Med ett utomstående ägande i betydande omfattning avses ett ägande av minst 30 procent av aktierna. Vid ett så stort utomstående ägande har risken för omvandling av arbetsinkomster ansetts mindre eftersom utdelning och kapitalvinster tillfaller också dessa ägare (prop. 1989/90:110, del 1, s. 468 och 704).

Enligt 57 kap. 5 § tredje stycket IL ska ett företag anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som — såvitt är aktuellt här — indirekt äger andelar i företaget X AB som hade varit kvalificerade om de ägts direkt (punkten 2).

Frågan är därmed om de av ägarna till Y AB eller Z AB indirekt ägda aktierna i X AB vid ett direktägande hade blivit kvalificerade andelar för dem enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 IL till följd av att bolagen i fråga bedriver samma eller likartad verksamhet.

Av praxis framgår att det aktuella uttrycket har tolkats så att det i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (RÅ 1999 ref. 28 och RÅ 2010 ref. 11).

Att ett affärskoncept med franchiseavtal på marknadsmässiga villkor föreligger mellan bolagen inte medför att bolagen bedriver samma eller likartad verksamhet framgår av praxis (RÅ 2007 not. 66).

Verksamhet har visserligen förts över till Y AB från ett dotterbolag till X AB. Det skedde dock innan X AB blev ett fåmansföretag och enligt vad som uppges uppstod inte heller några vinstmedel på grund av överlåtelsen. Mot den bakgrunden kan X AB och Y AB inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet i bestämmelsens mening.

Hinder föreligger således inte av den anledningen att tillämpa utomståenderegeln.

I ansökan görs gällande att utomståenderegeln är tillämplig avseende beskattningsåret 2010 trots att hela den period om fem år som enligt bestämmelsen ska beaktas då inte hade gått till ända.  

Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2001 ref. 37 I förklarat att det med hänsyn till utomståenderegelns syfte framstod som klart att det vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger hänsyn måste tas till bl.a. om det utomstående ägandet har bestått under den föregående femårsperioden eller den kortare tid under vilket företaget varit verksamt. Något oeftergivligt krav på att det betydande ägandet ska ha förelegat under hela den angivna perioden kan, enligt domstolen, emellertid inte utläsas av lagtexten. Slutsatsen var att omständigheterna i det enskilda fallet undantagsvis kunde vara sådana att utomståenderegeln kan tillämpas trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den föregående femårsperioden.

Enligt Skatterättsnämndens ovan redovisade bedömning har X AB varit ägt av utomstående alltsedan det blev ett fåmansföretag år 2006. Det innebär att en sådan omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster som bestämmelsen ska hindra inte har kunnat ske efter den tidpunkten. Skatterättsnämnden anser därför att utomståenderegeln är tillämplig på A:s innehav av aktier i X AB redan under beskattningsåret 2010.

Frågorna 3 och 4

Med hänsyn till svaret på föregående frågor förfaller frågorna 3 och 4. 

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Grotander