Omständigheterna i ärendet

X AB är moderbolag i en underkoncern inom [X-koncernen]. I X AB finns underskott som uppkommit före beskattningsåret 2012. X AB är därmed ett underskottsföretag enligt bestämmelserna i 40 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

X AB räknar med att underskott uppkommer även under beskattningsåret 2012.
Avsikten är att koncernen under år 2012 ska köpa ett bolag med skattepliktiga vinster, i ansökan benämnt Y AB. Förvärvet ska göras av X AB:s vilande dotterbolag Z AB. Efter förvärvet ska bolagen fusioneras med Z AB som övertagande bolag enligt reglerna för kvalificerade fusioner i 37 kap. IL varvid Y AB upplöses.

Om X AB i egenskap av underskottsföretag skulle förvärva Y AB i stället skulle en fusion mellan bolagen leda till att den s.k. fusionsspärren i 37 kap. 24 § IL blir tillämplig. Därmed skulle X AB under spärrtiden inte kunna kvitta underskott som uppkommit före beskattningsåret mot koncernbidrag från andra företag som ingick i koncernen före den tidpunkt då Y AB förvärvades.

Frågor och parternas inställning

X AB och Z AB vill veta om Z AB, efter fusionen med Y AB, med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till X AB (fråga 1), om hinder föreligger för X AB att kvitta beskattningsårets underskott mot koncernbidraget från Z AB (fråga 2) och om bestämmelserna i 37 kap. 24 § IL medför att X AB inte kan kvitta underskott som uppkommit tidigare beskattningsår mot koncernbidrag från andra koncernföretag än Z AB som ingick i samma koncern som X AB före Z AB:s förvärv av Y AB (fråga 3). Som förutsättning för sistnämnda fråga ges att X AB kommer att motta koncernbidrag från andra koncernföretag med belopp som understiger nya underskott.

Vidare vill sökandebolagen ha besked om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (frågorna 4 och 5).

Parterna är ense om att frågorna ska besvaras nekande.

Fråga 1

Ett koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till ett moderföretag ska dras av hos givaren under förutsättning att, såvitt nu är av intresse, dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag (35 kap. 3 § 3 IL).

Villkoret för koncernbidragsrätt med X AB som mottagare av koncernbidraget det aktuella beskattningsåret är uppfyllt för Z AB men inte för Y AB.

Y AB ska under beskattningsåret uppgå i Z AB genom fusion enligt reglerna om kvalificerade fusioner i 37 kap. IL. Fusionen innebär enligt 18 § att Z AB inträder i Y AB:s skattemässiga situation. Den medför emellertid inte någon förändring i Z AB:s möjligheter att med avdragsrätt lämna koncernbidrag till X AB.

Fråga 2

Koncernbidragsspärren tar enligt 40 kap. 18 § IL sikte på underskott som uppkommit hos underskottsföretaget före det beskattningsår spärren inträder, vilket är det år den ägarförändring sker som utlöser spärren, i det här fallet Z AB:s förvärv av Y AB (14 §). Underskott som uppkommer det beskattningsår då ägarförändringen sker berörs således inte.

Med hänsyn härtill och då situationen inte är sådan som prövades i RÅ 2008 ref. 69 föreligger inte hinder för X AB att dra av underskott som uppkommer under det aktuella beskattningsåret mot det koncernbidrag som mottas från Z AB.

Fråga 3

För att koncernbidragsspärren inte ska kunna kringgås genom fusion finns en spärregel i 37 kap. 24 § IL. I den bestämmelsen sägs att det övertagande företaget först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen genomfördes ska dra av underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det beskattningsår då fusionen genomfördes. Spärren gäller även för underskott hos överlåtande företag som kvarstår från beskattningsår före det sista beskattningsåret.

Z AB:s förvärv av Y AB innebär en ägarförändring som enligt 40 kap. 14 § IL medför att koncernbidragsspärren i 18 § blir tillämplig för X AB. Det leder till att bolaget enligt 19 § inte får kvitta gamla underskott mot koncernbidrag från Z AB efter det att Y AB gått upp i Z AB genom fusion.

Som framgår av lagtexten gäller fusionsspärren i 37 kap. 24 § IL endast underskott hos de bolag som omfattas av fusionen, nämligen Z AB och Y AB.

Fusionen mellan Z AB och Y AB leder således inte till att fusionsspärren blir tillämplig i fråga om X AB:s möjligheter att kvitta underskott som uppkommit under tidigare beskattningsår från andra företag än Z AB om de ingick i koncernen före ägarförändringen.

Frågorna 4 och 5

Vid taxeringen ska enligt 2 § skatteflyktslagen hänsyn inte tas till rättshandling, om (1) rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, (2) den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, (3) skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet och (4) en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

I ansökan aktualiseras frågan huruvida rekvisitet i punkten 4 är uppfyllt.

Den möjlighet till resultatutjämning mellan två bolag inom samma koncern, vilka befinner sig i motsvarande situation som Z AB och Y AB i detta ärende, som kan bli större genom att fusionera bolag än att använda koncernbidragsreglerna (jfr villkoret i 35 kap. 3 § 3 IL) uppmärksammades i lagstiftningsarbetet i samband med fusionsreglernas tillkomst utan att föranleda någon åtgärd (prop. 1998/99:15 s.217 f .). Det framgår inte heller av koncernbidragsreglernas utformning att det omfrågade förfarandet kan anses strida mot syftet med bestämmelserna.

Sammanfattningsvis finner Skatterättsnämnden att skatteflyktslagen inte kan anses vara tillämplig.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander