Skatterättsnämnden logotyp
Skatterättsnämnden logotyp
Sök
Stäng
  • Inkomstskatt

Uttagsbeskattning

Skriv ut Dela sidan

Räntenivå understigande den marknadsmässiga räntan på lån till delägt bolag har inte ansetts affärsmässigt motiverad.

Diarienummer
73-13/D
Meddelandedatum
2013-12-19
Lagrum
  • 22 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
X AB
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Dom
Avgörandedatum
2014-06-04
Mål nr
385-14

Förhandsbesked

X AB ska uttagsbeskattas.

Motivering

Bakgrund

X AB och Y äger hälften vardera av aktierna i Z AB. Både X AB och Z AB är skattskyldiga till inkomstskatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, medan Y i huvudsak är skattskyldigt till avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningskatt på pensionsmedel.

Z AB är ett holdingbolag som genom dotterbolag [bedriver viss verksamhet]. Z -koncernen finansieras till … procent med externa lån, … procent med lån från aktieägarna till lika delar och resterande … procent med eget kapital.

All upplåning görs genom Z AB. Vid tidpunkten för ansökan uppgick lånen från X AB och Y till sammanlagt drygt … kr. Lånen är efterställda och har en löptid om … år. Räntan på lånen, som uppges vara marknadsmässig, fastställs årligen. Den är för år 2013 … procent.

Bakgrunden till ansökan är de ändringar som gjorts i reglerna om begränsning i rätten till avdrag för ränteutgifter i 24 kap. 10 a–10 f §§ IL. Bl. a. har tillämpningsområdet utvidgats till att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en intressegemenskap. De nya bestämmelserna tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012.

Enligt ett nytt andra stycke i 24 kap. 10 d §, den s.k. tioprocentsregeln, ska ränteutgifter dras av om den som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften är skattskyldig till avkastningsskatt och om den ränta som under beskattningsåret har belöpt på skulden i genomsnitt inte överstiger 250 procent av den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen inte föreligger ska ränteutgifterna ändå dras av om den s.k. ventilen i 24 kap. 10 e § IL är tillämplig.

Eftersom Y är skattskyldigt till avkastningsskatt krävs det att räntan på de lån som Z AB har till det bolaget inte överstiger 3,8 procent för att ränteutgifterna under år 2013 ska kunna dras av, om inte ventilen är tillämplig.

Med hänsyn till [den verksamhet] som X AB och Y bedriver genom Z AB anser sig bolagen inte kunna ha olika räntenivåer på i övrigt identiska aktieägarlån. X AB överväger därför att sänka räntan på sina lån till Z AB till samma nivå, dvs. 3,8 procent.

Av ansökan framgår att ett alternativ som undersöks från Z ABs sida är att få besked i form av ett s.k. dialogsvar från Skatteverket om avdrag för räntebetalningar till Y enligt nu gällande räntesats kan godtas vid tillämpning av ventilen i 24 kap. 10 e §.

Frågan och parternas inställning

X AB vill veta om bolaget ska uttagsbeskattas enligt 22 kap. IL om räntan på lånen till Z AB understiger marknadsmässig ränta.

Bolagets uppfattning är att någon uttagsbeskattning inte ska ske eftersom räntesänkningen på lånen till Z AB uteslutande görs av affärsmässiga skäl. Om de båda ägarbolagen har olika räntesatser på identiska lån skulle detta gynna X AB på Y:s bekostnad.

Enligt Skatteverket grundar sig räntesänkningen helt på delägarbolagens strävan att minimera skattekostnaden för Z AB. Rent affärsmässiga skäl saknas enligt verkets bedömning, varför X AB ska uttagsbeskattas.

Skatterättsnämndens bedömning

Marknadsvärdet för ränta på X AB:s lån till Z AB är enligt 61 kap. 2 § tredje stycket IL den nivå som X AB kan få om lånen bjuds ut på marknaden på villkor som med hänsyn till bolagets affärsmässiga situation framstår som naturliga. Den prissättning som X AB avser att tillämpa i förhållande till Z AB får, som bolaget framhåller, anses ske till pris under marknadsvärdet.

Av 22 kap. 3 och 4 §§ framgår att ett uttag ur näringsverksamheten föreligger om de lån som X AB tillhandahåller Z AB sker mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att det är affärsmässigt motiverat. Uttrycket ”affärsmässigt motiverat” preciseras inte närmare i lagtexten.

Möjligheten att åberopa att en överlåtelse av en tillgång eller ett tillhandahållande av en tjänst till underpris är affärsmässigt motiverat är utformad som ett undantag från vad som normalt förekommer. Förarbetena ger uttryck för att undantaget ska tillämpas snävt, t.ex. då ett lägre pris tas ut för att företaget önskar arbeta upp en affärsrelation till en viss köpare (prop. 1998/99:15 s. 166). I praxis har också uttrycket tillämpats restriktivt (RÅ 2004 ref. 94, RÅ 2008 ref. 57 och RÅ 2010 ref. 63).

För de lån som Z AB har från de båda aktieägarna, X AB och Y, gäller för närvarande identiska villkor, vilket bl.a. innebär att räntesatsen för år 2013 är … procent. Med en så hög räntenivå riskerar Z AB:s räntebetalningar till Y att träffas av den begränsning av rätten till avdrag för ränteutgifter till personer som är skattskyldiga till avkastningsskatt.

För att undvika detta och även fortsättningsvis upprätthålla lika villkor mellan de båda delägarna överväger X AB alltså att sänka räntan på befintliga lån till samma nivå som Y, knappt fyra procent.

Med hänsyn till att syftet med den prissättning som ska tillämpas är att gynna enbart [den verksamhet] som X AB deltar i kan prissättningen till underpris inte anses affärsmässigt motiverad (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 298). Av det anförda följer att X AB ska uttagsbeskattas enligt 22 kap. 7 §.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen