En idrottsförening har inte ansetts skattskyldig för ersättning från dotterbolag för utförande av en tjänst med betydelse för idrottsverksamheten.
Fråga 1
X (föreningen) är inte skattskyldig för inkomst från Y AB (Y) för tillverkning och underhåll av [visst underlag] ([underlagstillverkning]).
Fråga 2
Ansökan avvisas i denna del.
Föreningen är en allmännyttig ideell förening med idrottsligt ändamål i form av (…). I verksamheten ingår att arrangera tävlingar på nationell nivå och träningsläger på landslagsnivå. Ambitionen är att även kunna arrangera tävlingar på internationell nivå.
Föreningen är moderföretag till Y som ansvarar för korttidsuthyrning av den idrottshall där [den idrottsliga verksamheten] bedrivs. Y är i sin tur moderbolag till Z AB som äger och förvaltar idrottshallen.
[Underlaget] tillverkas och underhålls av föreningen. [Det] är en komplicerad process. Arbetet pågår dagligen under säsongen (…). Endast ett fåtal av föreningens aktiva eller tidigare aktiva medlemmar har kompetens och erfarenhet för en sådan uppgift. Föreningen äger de maskiner, verktyg och annan utrustning som behövs för [underlagstillverkningen].
För närvarande består föreningens inkomster av kommunala bidrag och medlemsavgifter. Avsikten är att Y hädanefter ska betala föreningen för [underlagstillverkningen]. Ersättningen beräknas uppgå till (…) kr per säsong. Medlemmarna ska utföra arbetet ideellt, ersättningen ska oavkortad gå till den idrottsliga verksamheten. Det är enbart fråga om [underlagstillverkning] i den ”egna” idrottshallen.
I likhet med andra föreningar, privatpersoner, företag, skolor m.fl. som hyr idrottshallen av Y betalar föreningen marknadsmässig ersättning för att utnyttja hallen.
Föreningen vill veta om inkomsten från [underlagstillverkningen] ska undantas från skattskyldighet på grund av att den anses ha naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet (fråga 1) och, om frågan besvaras jakande, huruvida bedömningen ändras ifall föreningen skulle överlåta sin utrustning för [underlagstillverkningen] till Y (fråga 2).
Föreningen anser att [underlagstillverkningen] har naturlig anknytning till det idrottsliga ändamålet. Föreningen understryker att den inte avser att sälja tjänster av aktuellt slag till någon annan än Y och att det inte finns någon reell marknad för [underlagstillverkningen]. Den närmaste [hallen] ligger mer än tio mil bort.
Skatteverkets uppfattning är att föreningens [underlagstillverkning] visserligen kan anses ha naturlig anknytning till det idrottsliga ändamålet eftersom [idrotten] förutsätter [underlaget], men att den i princip bedrivs affärsmässigt på en konkurrensutsatt marknad. Därför kan föreningen inte, oavsett om den överlåter sin utrustning så som förutsätts enligt fråga 2 eller inte, anses undantagen från skattskyldighet för inkomsten. Om inkomsten inte skulle beskattas hos föreningen, ser verket även en möjlighet till otillåten resultatutjämning inom koncernen.
Fråga 1
Föreningen är en sådan ideell förening som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229). Av paragrafens andra stycke framgår att skattebefrielsen gäller bl.a. för inkomst från en självständig näringsverksamhet om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål.
[Underlagstillverkningen] som föreningen avser att bedriva är att betrakta som näringsverksamhet enligt definitionen i 13 kap. 1 §.
En utgångspunkt när frågan ska besvaras är att [underlagstillverkningen] är en förutsättning för att föreningen ska kunna främja sitt idrottsliga ändamål i form av [den idrottsliga verksamheten].
Med hänsyn till den betydelse som [underlagstillverkningen] har för föreningens verksamhet framstår det som om verksamheten i sin helhet har naturlig anknytning till föreningens ändamål (jfr RÅ 1987 ref. 154). Mot det invänder Skatteverket att formerna för verksamheten medför att inkomsten inte kan vara skattebefriad.
Till den del [underlaget] används för [idrottsverksamhet] inom föreningens ram utgör [underlagstillverkningen] enligt Skatterättsnämndens mening ett direkt led i främjandet av föreningens idrottsliga ändamål. Inkomst av den delen av verksamheten har därmed en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål i följd varav inkomsten – bedömd för sig – uppfyller villkoren för skattebefrielse (RÅ 2000 ref. 14).
Möjligen skulle en del av inkomsten av [underlagstillverkningen] kunna hänföras till användningen av [underlaget] för extern uthyrning och därmed sägas främst syfta till att få bidrag till den egna verksamheten. Frågan blir då om [underlagstillverkningen] i den delen kan anses ha naturlig anknytning till ändamålet.
Av sistnämnda rättsfall kan utläsas att det måste finnas ett klart samband mellan vad som kan uppfattas som olika delar av en verksamhet om kravet på naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet ska anses uppfyllt. Omständigheter som kan tala för att verksamheten ändå ska anses uppdelad är att en viss del har en betydande omsättning och bedrivs under affärsmässiga former på en konkurrensutsatt marknad.
Kravet på samband är uppfyllt. Inkomst från [underlagstillverkningen] hänförlig till utomståendes hyra av idrottshallen måste vidare anses blygsam och verksamheten i den delen framstår inte heller som bedriven under affärsmässiga former på en konkurrensutsatt marknad. Den får därför anses ha naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål.
Av det anförda följer att inkomsten från [underlagstillverkningen] uppfyller villkoren för skattefrihet.
Fråga 2
Frågan är allmänt hållen och i ansökan saknas både en redogörelse för de faktiska omständigheterna och en rättslig argumentation. Med hänsyn härtill kan något förhandsbesked inte lämnas i denna del.
Beslutande: André, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Gäverth, Lohela, Påhlsson, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Palmstierna
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
