Bakgrund

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.

Om bostaden före utflyttningen varit den skattskyldiges permanentbostad har den i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 83, HFD 2012 not. 21 och även HFD 2012 not. 51).

I de fall då bostaden fyllt funktion som fritidsfastighet har enbart denna omständighet inte medfört att väsentlig anknytning ansetts föreligga och det oavsett standard och läge (jfr RÅ 1992 not. 367).

Mot bakgrund av att det är mer än tjugo år sedan A har använt den aktuella fastigheten som permanentbostad och då han endast under en relativt kort period varit folkbokförd där saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att se fastigheten som något annat än en fritidsfastighet.

Ett fortsatt innehav av fastigheten även efter utflyttningen från Sverige, tillsammans med det svenska medborgarskapet, innebär inte att A anses ha väsentlig anknytning hit (fråga 1).

Bedömningen förändras inte enligt Skatterättsnämndens uppfattning om den i dag befintliga byggnaden rivs efter utflyttningen till [utlandet] och ersätts med en ny betydligt större byggnad eftersom förutsättningen också då är att fastigheten endast ska användas som fritidsbostad (fråga 2).

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.

I den slutliga handläggningen har även Håkan Gustavsson deltagit.