A är finsk medborgare. Mellan åren 1993 och 2015 var han bosatt i Sverige och arbetade här. I januari 2015 flyttade han [utomlands] och han är sedan november 2015 begränsat skattskyldig i Sverige. A har inte för avsikt att bosätta sig i Sverige igen.

Sedan tidigare äger A en fritidsfastighet i Sverige där han har spenderat ca tio dagar per år efter flytten [utomlands]. Han äger även aktieposter i (…) svenska bolag, ett ägande som sker genom (…) helägda cypriotiska bolag. Ägarandelen i de svenska bolagen understiger tio procent.

A äger också indirekt 21,3 procent av andelarna i X [bolag i land inom EU]. Bolaget, vars verksamhet består av produktion och försäljning av (…), ingår i en koncern där det även finns svenska bolag. A är styrelseordförande i X. Han är i övrigt inte verksam i koncernen eller äger andelar i andra bolag inom koncernen.

Resterande del av X ägs av det svenska bolaget Y AB. Y AB ägs i sin tur av fyra andra svenska bolag. Utöver andelarna i X äger Y AB också 95 procent av andelarna i Z AB, ett försäljningsbolag som arbetar mot den svenska marknaden.

Som ett led i koncernens internationella verksamhet och utveckling planerar man att genomföra en omstrukturering där X bl.a. ska förvärva Z AB. Efter omstruktureringen kommer X att vara moderbolag till samtliga försäljningsbolag (befintliga och framtida). Man planerar även att genomföra andra transaktioner inom koncernen som en del av omstruktureringen.

A vill veta om han får väsentlig anknytning till Sverige om X förvärvar Z AB (fråga 1). Om förvärvet innebär att hans skatterättsliga status ändras undrar han om bedömningen blir en annan om förvärvet sker efter att han varit utflyttad från Sverige i mer än fem år (fråga 2).

A anser att förvärvet inte kan medföra att han får väsentlig anknytning till Sverige. Vid den samlade bedömningen som ska göras måste man bl.a. beakta att han är finsk medborgare, att han varit utflyttad i drygt fyra år och att han varit begränsat skattskyldig sedan (…) 2015. Vidare kommer ett beslut om omstrukturering inte att fattas av honom personligen utan av X:s samlade styrelse. Det vore märkligt om ett beslut i ett bolag [inom EU] vilket styrelsen kan fatta mot hans vilja kan leda till att han får väsentlig anknytning till Sverige.

Skatteverket har motsatt uppfattning. En ägarandel om 21,3 procent i ett svenskt bolag innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige och det faktiska inflytandet kommer att bli betydande med tanke på att Y AB ägs av över hundra delägare. Det är vidare en relativt kort tid som A varit utflyttad och vid en samlad bedömning får han anses ha väsentlig anknytning hit.

Av 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att även den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden.

Bestämmelserna om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet där alla omständigheter av betydelse beaktas (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).

Beträffande anknytningsfaktorn ”ekonomiskt engagerad här…” framgår av förarbetena att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. Detta till skillnad mot tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (a. prop. s. 14).

I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent i regel inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. HFD 2016 not. 28 och de rättsfall som anges där). Ett innehav om tio procent eller mer ger dock sådant inflytande och det har vidare ansetts som en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2004 not. 215 och RÅ 2006 ref. 67).

I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en person, trots ekonomiskt engagemang i Sverige på grund av ett indirekt aktieinnehav i svenska bolag överstigande tio procent, inte hade väsentlig anknytning hit. Aktieinnehavet innebar visserligen att det förelåg ett väsentligt inflytande men vid den samlade bedömningen beaktades även att personen vistats utomlands under 14 år och att det aktuella kapitalinnehavet erhölls först ca sex år efter flytten från Sverige.

A har uppgett att frågan om hans skattskyldighet i Sverige är av vikt för honom eftersom om den aktuella omstruktureringen innebär att han får väsentlig anknytning till Sverige, kommer han tvingas att sälja delar av sitt indirekta innehav. Det föreligger därmed sådana förutsättningar som krävs för att ett förhandsbesked ska meddelas, jfr 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

X:s förvärv av andelarna i det svenska bolaget Z AB kommer att medföra att A blir indirekt ägare till 21,3 procent av ett svenskt rörelsedrivande bolag. Ett sådant innehav innebär att han är att anse som ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Vidare flyttade A ut från Sverige under 2015. Därmed kommer endast en relativt kort tid ha förflutit mellan utflyttningen och det förvärv som kommer innebära ett ekonomiskt engagemang i Sverige. Detta är omständigheter som kan tala för en väsentlig anknytning till Sverige.

Av större betydelse är emellertid att X:s förvärv är en del av en affärsmässig omstrukturering av den aktuella koncernen där X ska bli moderbolag till samtliga försäljningsbolag. Förvärven av försäljningsbolagen, varav det svenska bolaget Z AB är ett av flera, kan ske mot A:s vilja och måste ses i ljuset av syftet med bestämmelserna om väsentlig anknytning. Med detta i beaktande kan enligt Skatterättsnämndens uppfattning, vid den samlade bedömning som ska göras, X:s förvärv av det svenska bolaget inte innebära att A får väsentlig anknytning till Sverige.

Med hänsyn till denna bedömning förfaller fråga 2.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Fredrik Hammarström, Robert Påhlsson, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.