A och B är bröder. De äger hälften var av aktierna i X AB. Bolaget har de ärvt av sin pappa C som gick bort under 2016. Aktierna i bolaget är av samma slag och sort.

Under tiden som C ägde bolaget bedrevs bl.a. (…)verksamhet och (…). Han var verksam i betydande omfattning i bolaget och aktierna var kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid arvsskiftet fanns ett sparat utdelningsutrymme om totalt ca (…) miljoner kronor.

Varken A eller B har varit verksamma i X AB men aktierna är fortsatt kvalificerade till och med utgången av år 2021 på grund av pappans tidigare verksamhet. Vid utgången av räkenskapsåret 2018-05-01–2019-04-30 fanns i bolaget ett fritt eget kapital om ca (…) miljoner kronor och bolagets substansvärde uppgick till ungefär samma belopp.

Bröderna (…) har olika uppfattningar om framtiden för bolaget. B vill lämna bolaget och A vill driva det vidare och tänker bli verksam i bolaget i betydande omfattning. Mot den bakgrunden överväger de ett förfarande som inleds med att bolagsstämman beslutar att endast B ska erhålla utdelning motsvarande halva det fria egna kapitalet. Därefter ska han överlåta sina aktier till A.

Sökandena vill veta om det är möjligt att lämna en utdelning till endast den ene av två aktieägare inför en efterföljande överlåtelse (fråga 1), om en sådan utdelning i så fall beskattas enligt bestämmelserna i 57 kap. eller bara i inkomstslaget tjänst (fråga 2) och om en sådan differentierad utdelning kommer att beskattas hos den kvarvarande brodern (fråga 3). Sökandena vill också veta om förfarandet skulle strida mot lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, (fråga 4).

Sökandena anser att beskattning endast ska ske av den som mottar utdelningen och då i enlighet med bestämmelserna i 57 kap. IL samt att det saknas grund för tillämpning av skatteflyktslagen.

Skatteverket har ingen annan uppfattning om hur utdelningen ska beskattas men anser att frågan om skatteflykt ska avvisas.

Inkomstskatt

Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § IL inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Med tjänst avses anställning, uppdrag, och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Av 41 kap. 1 § första stycket och 42 kap. 1 § första stycket följer att bl.a. utdelningar och kapitalvinster ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital. Enligt 42 kap. 12 § ska utdelning tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras.

I 57 kap. finns bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Där framgår bl.a. att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar under vissa förutsättningar ska fördelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst.

Skatteflykt

Vid fastställande av underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt ska enligt 1 och 2 §§ skatteflyktslagen hänsyn inte tas till en rättshandling, om

1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Frågorna 1–3

I allmänhet saknas anledning att behandla belopp, som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna, som annat än utdelning. Om det finns en direkt koppling mellan en aktieägares arbetsinsatser i bolaget och den utdelning denne får på sina aktier kan det dock bli aktuellt att betrakta utdelningen som ersättning för en arbetsprestation (RÅ 2000 ref. 56 och HFD 2019 ref. 52).

Alla aktier i X AB har lika rätt till utdelning. Enligt förutsättningarna i ärendet ska delägarna emellertid komma överens om att utdelning endast ska utgå på B:s aktier. Detta har inget att göra med delägarnas arbetsinsatser i bolaget utan orsaken är att det endast är den andre delägaren, A, som vill driva verksamheten i bolaget vidare.

Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare prövat liknande omständigheter och då funnit att det saknats anledning att behandla utdelningen som ersättning för en arbetsprestation och att det saknats anledning att beskatta den andre delägaren för någon del av den utdelning han avstått från (jfr HFD 2020 ref. 1).

Enligt Skatterättsnämnden finns det ingen anledning att nu göra någon annan bedömning. B ska därmed beskattas för erhållen utdelning i enlighet med bestämmelserna i 57 kap. IL.

Fråga 4

Enligt Skatteverket är det händelseförlopp som sker efter utdelningen inte i tillräcklig grad belyst och det kan enligt verket ifrågasättas om den lämnade förutsättningen att överlåtelsen av aktier ska ske i form av gåva är korrekt.

Skatterättsnämnden delar Skatteverkets uppfattning att oklarheter finns beträffande den efterföljande transaktionen, dvs. B:s överlåtelse av aktier till A, och att denna brist innebär att frågan om skatteflyktslagens tillämplighet ska avvisas.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Fredrik Hammarström, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.