A och B är gifta och de äger hälften var av aktierna i X AB. X AB äger i sin tur samtliga aktier i Y AB.

Y AB har tidigare bedrivit läkarvård och A har varit verksam i bolaget i betydande omfattning. Bolaget har enligt ett samverkansavtal med dåvarande (…) läns landsting erhållit inkomster i form av läkarvårdsersättning.

Under [år] överlät bolaget sin verksamhet, inklusive rätten till läkarvårdsersättning. Överlåtelsen gjordes i enlighet med bestämmelserna om ersättningsetablering i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, LOL. Verksamheten förvärvades av Z AB, ett bolag som ägs av (…) C [som är närstående till A och B]. C är verksam i Z AB i betydande omfattning.

Varken A eller B har efter utgången av [år] varit verksam i något av de ovan nämnda bolagen, eller något annat fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

Med anledning av att A och B avser att avveckla bolagen X AB och Y AB beskattningsåret 2021 vill de veta om deras aktier i X AB är kvalificerade andelar.

Sökandena anser att så inte är fallet. A har inte varit verksam i betydande omfattning i något av bolagen efter utgången av [år]. Vidare har överlåtelsen av verksamheten i Y AB skett inom ramen för en tvingande och sluten budgivning. Förvärvaren har därmed inte valts på sätt som sker vid en vanlig överlåtelse. Den särskilda lagstiftningen om kvalificerade andelar i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som syftar till att förhindra omvandling av förvärvsinkomster till kapitalinkomster, kan då inte vara tillämplig.

Skatteverket menar att andelarna är kvalificerade andelar. Detta eftersom en närstående till sökandena är verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag (Z AB) som bedriver samma eller likartad verksamhet. Varken priset eller formen för överlåtelsen har betydelse vid bedömningen av om aktierna är kvalificerade andelar.

IL

I 57 kap. 4 § IL anges att med kvalificerad andel avses andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att

1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget,
2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, eller
3. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som avses i 1 eller 2.

Syftet med bestämmelserna om kvalificerade andelar i 57 kap. är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller som kapitalvinst i samband med försäljning av aktier (prop. 1989/90:110 del 1 s. 467).

I praxis har slagits fast att uttrycket samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (jfr t.ex. RÅ 1999 ref. 28, RÅ 2010 ref. 11 I-V och HFD 2011 ref. 75).

Vidare har förvaltning av vinstmedel som har genererats i en verksamhet ansetts vara en del av den verksamheten. När vinstmedlen avskiljs från verksamheten i olika företag anses förvaltningen av vinstmedlen utgöra en sådan jämförbar verksamhet att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet är tillämplig (se RÅ 2010 ref. 11 I, III och V).

Anledningen till att också närstående ska beaktas vid bedömningen av om en andel är kvalificerad är att motverka att reglerna kringgås (se prop. 2018/19:54 s. 11). I 57 kap. 4 a § finns emellertid särskilda bestämmelser för ägarskiften mellan närstående som syftar till att underlätta vid generationsskiften. Bestämmelserna är dock bara tillämpliga då en andel, en rörelse eller en verksamhetsgren överlåtits efter den 30 juni 2019 (se övergångsbestämmelserna till SFS 2019:307).

(…)

Av praxis framgår att en avyttring inom närståendekretsen kan medföra att karenstiden i 57 kap. 4 § inte börjar löpa, se HFD 2017 not. 31. Målet gällde en marknadsmässig överlåtelse av tillgångar som gjordes i samband med ett generationsskifte.

LOL

I LOL finns bestämmelser om vissa ersättningar till läkare i privat verksamhet, s.k. läkarvårdsersättning. Av 5 § framgår att läkarvårdsersättning endast lämnas till den som har samverkansavtal med regionen rörande sin verksamhet.

I 5 a–h §§ finns regler om så kallad ersättningsetablering. Bestämmelserna innebär att en läkare som är verksam med rätt till ersättning enligt lagen och som avser att överlåta sin verksamhet, ska anmäla till regionen om han eller hon i samband med överlåtelsen vill säga upp sin rätt till ersättning och möjliggöra för annan läkare att få ingå samverkansavtal med regionen med motsvarande villkor.

Efter en sådan anmälan ska regionen publicera en ansökningsinbjudan och, sedan ansökningstiden gått ut, fatta beslut om att ingå samverkansavtal med den sökande som erbjudit högst pris för verksamheten och som uppfyller vissa angivna krav. Regionen ska därefter utan dröjsmål underrätta sökandena och den överlåtande läkaren om ett beslut att ingå samverkansavtal. Av regelverket följer att det då är upp till den överlåtande läkaren att fullfölja överlåtelsen av verksamheten, varefter regionen ingår samverkansavtalet.

I lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi finns motsvarande regler om ersättningsetablering som i LOL. HFD 2015 ref. 40 gällde frågan om ersättning för överlåtelse, enligt reglerna om ersättningsetablering, av en fysioterapiverksamhet som bedrevs i bolagsform till någon del skulle tas upp till beskattning av fysioterapeuten själv. Hela ersättningen för verksamheten skulle dock beskattas hos bolaget.

Frågan i ärendet är om A:s och B:s aktier i Y AB är kvalificerade andelar beskattningsåret 2021. Ingen av dem har varit verksam i betydande omfattning i detta bolag, eller i ett fåmansföretag som bolaget äger, efter utgången av [år].

Avgörande blir därmed om någon närstående till sökandena efter utgången av 2015 varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

(…) C är närstående till A och B. Enligt förutsättningarna i ärendet gäller vidare att C har varit, och fortfarande är, verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget Z AB. Detta bolag har förvärvat den verksamhet som tidigare bedrevs i Y AB vilket innebär att dessa bolag, enligt vad som följer av praxis, bedriver samma eller likartad verksamhet.

Av praxis följer vidare att priset vid en överlåtelse av en verksamhet i dessa sammanhang inte har någon betydelse för om aktier ska anses som kvalificerade andelar eller ej enligt 57 kap. 4 § IL. Enligt Skatterättsnämndens mening ger lagtexten inte utrymme för att göra någon annan bedömning när det gäller formen för överlåtelsen.

Det ovan anförda innebär att A:s och B:s aktier i Y AB är kvalificerade andelar på grund av att C är verksam i betydande omfattning i Z AB.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.