A äger samtliga aktier i X AB (bolaget). Han önskar skänka aktierna i bolaget till tre befintliga stiftelser och en stiftelse som ska bildas. De tre befintliga stiftelserna är Y, Z och Å. Dessa stiftelser är idag inskränkt skattskyldiga. Den stiftelse som avses att bildas är Ä. Tanken är att även den stiftelsen ska uppfylla förutsättningarna för inskränkt skattskyldighet.

Tillgångarna i bolaget har ett marknadsvärde om ca (…) kr. Avsikten är att värdet som finns i bolaget ska fördelas mellan de fyra stiftelserna med (…) procent till den förstnämnda stiftelsen, (…) procent till den andra stiftelsen, (…) procent till den tredje stiftelsen och (…) procent till den fjärde stiftelsen. Fördelningen ska åstadkommas genom gåva av aktier i bolaget till stiftelserna. Efter gåvan av aktierna kommer bolaget att likvideras och tillgångarna fördelas mellan stiftelserna. Som förutsättning lämnas att aktierna i bolaget är kvalificerade andelar för A enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

A vill veta om gåvan av aktierna i bolaget eller en efterföljande likvidation av bolaget kommer att medföra utdelningsbeskattning av honom (fråga 1).

Han vill också veta om lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) kan tillämpas på det föreslagna förfarandet (fråga 2).

Parterna är överens om att båda frågorna ska besvaras nekande.

Verklig innebörd

Allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning de åsatts. En sådan bedömning kan avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar (se t.ex. HFD 2020 ref. 58).

Av praxis framgår att en aktieägare i regel utan skattekonsekvenser kan ge bort sina andelar i ett bolag, eller en viss del av innehavet, till en stiftelse (se HFD 2013 ref. 43 och HFD 2020 ref. 58). Däremot anses en förmögenhetsöverföring som inte är affärsmässigt motiverad från ett aktiebolag till en stiftelse innebära ett sådant förfogande över det överförda värdet att det ska behandlas som utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget (se RÅ 2007 not. 161).

I HFD 2013 ref. 43 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ett förfarande som bl.a. innefattade en aktiegåva till en stiftelse skulle föranleda utdelningsbeskattning av aktieägaren. I det fallet var det förutbestämt att rättshandlingarna omgående skulle följas av andra rättshandlingar så att, när hela förfarandet hade genomförts, någon förändring av aktieägandet i bolaget inte kvarstod.

I HFD 2020 ref. 58 ansågs däremot tre alternativa gåvoförfaranden inte medföra utdelningsbeskattning av aktieägaren. Ett av förfarandena var att aktieägaren skulle ge bort samtliga sina aktier i ett bolag till en stiftelse som sedan skulle likvidera bolaget. Domstolen anförde att förfarandena inte kunde sägas utgöra tillfälliga dispositioner i den bemärkelsen att det var fråga om rättshandlingar som neutraliserade varandra och i slutänden ledde till ett oförändrat ägande av bolaget. Tvärtom hade aktieägarens ägande i bolaget upphört när respektive förfarande hade genomförts.

Skatteflyktslagen

Enligt 2 § skatteflyktslagen ska vid fastställandet av underlag hänsyn inte tas till en rättshandling, om
1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

I HFD 2020 ref. 58 ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att skatteflyktslagen inte var tillämplig, eftersom de aktuella förfarandena inte medförde en väsentlig skatteförmån för aktieägaren. Domstolen anförde att det fanns flera alternativ till förfarandena som inte heller de föranledde beskattning. Aktieägaren skulle exempelvis utan skattekonsekvenser kunna ge bort sin rätt till utdelning till stiftelsen före den tidpunkt då utdelningen kunde disponeras (se RÅ 2006 ref. 45 och RÅ 2009 ref. 68). Vidare kunde han skänka sina aktier i bolaget till stiftelsen och skulle då inte beskattas om bolaget beslutade om utdelning som tillföll stiftelsen.

Fråga 1

A avser att ge bort samtliga aktier i bolaget till fyra stiftelser. Det är förutbestämt att stiftelserna kommer att äga aktierna endast under en begränsad tid, eftersom gåvan av aktierna ska efterföljas av en likvidation av bolaget. Liksom i HFD 2020 ref. 58 är det dock inte fråga om rättshandlingar som neutraliserar varandra och i slutänden leder till ett oförändrat ägande av bolaget. Tvärtom har A:s ägande i bolaget upphört när förfarandet har genomförts. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning finns det därmed inte grund för att utdelningsbeskatta A med hänvisning till att den verkliga innebörden av rättshandlingarna kan anses vara en annan än vad de ger uttryck för.

Fråga 2

I likhet med vad som var fallet i HFD 2020 ref. 58 finns det flera alternativ till det aktuella förfarandet som inte heller de föranleder beskattning. A skulle exempelvis kunna ge bort sin rätt till utdelning till stiftelserna före den tidpunkt då utdelningen kan disponeras eller skänka aktierna i bolaget till stiftelserna, varefter bolaget beslutar om utdelning. Mot den bakgrunden kan förfarandet inte anses medföra en väsentlig skatteförmån för A, vilket innebär att skatteflyktslagen inte är tillämplig.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.