A flyttade tillsammans med sin hustru i december 2018 från Sverige till Schweiz och makarna är bosatta där sedan dess. I samband med flytten sålde makarna sin permanentbostad i Sverige med tillträde för köparen den (…) februari 2019.

Då makarna (…) inte längre har någon permanentbostad i Sverige och inte heller har tillgång till någon annan bostad här har de vid tillfälliga besök hyrt boenden eller bott på hotell.

A äger två jordbruksfastigheter i Sverige, bl.a. (…) som har ett taxeringsvärde om (…). Det finns idag inte någon bostad på jordbruksfastigheterna.

A äger vidare indirekt samtliga andelar i X AB, ett bolag som utan egna anställda bedriver kapitalförvaltning. Förvaltningen sköts av bank och finansiellt institut men det är i formell mening inte en s.k. diskretionär förvaltning. Bland bolagets innehav finns bl.a. andelar i onoterade bolag där ägarandelen kan uppgå till 9,9 procent men aldrig mer än så.

A är också indirekt ägare till samtliga andelar i Y AB, ett bolag som med deltidsanställd personal bedriver skogsbruk och jakt på fastigheten (…). A är inte aktiv i den löpande förvaltningen av fastigheten. Tillsammans med sin hustru äger A även Z AB som sedan ett par år inte bedriver någon verksamhet.

A innehar indirekt dessutom en konvertibel i det nybildade bolaget Å AB, ett bolag där han idag också är styrelseledamot. Konvertibeln kan utnyttjas för förvärv av andelar i bolaget fram till och med utgången av 2024. Om förvärv sker i enlighet med konvertibeln skulle det medföra en ägarandel om strax under 50 procent.

A överväger att under 2023 låta bygga ett fritidshus om 80 kvm på fastigheten (…). Fritidshuset ska vara tillräckligt utrustat för att övernatta och bo i. Tanken är att låta bygga huset för att, innan det är färdigbyggt, på marknadsmässiga villkor låta utarrendera det till utomstående till och med utgången av 2027.

A vill, för det fall han inte utnyttjar konvertibeln före utgången av 2024, veta om han kommer att få väsentlig anknytning till Sverige om det aktuella fritidshuset uppförs (fråga 1). Han vill vidare veta om svaret på frågan påverkas av om fritidshuset är utarrenderat till utomstående till och med utgången av 2027 (fråga 2).

För det fall att konvertibeln utnyttjas före utgången av 2024 vill A veta om uppförandet av fritidshuset påverkar hans skatterättsliga hemvist under åren 2023–2027, om fritidshuset är utarrenderat till utomstående part (fråga 3). Han vill även veta om svaret på frågan blir annorlunda för åren 2023–2025 om huset endast arrenderas ut under de åren (fråga 4).

A anser inte att han får väsentlig anknytning för det fall fritidshuset uppförs och att hans skatterättsliga hemvist fortsatt är i Schweiz eftersom han vid utarrendering inte disponerar någon bostad som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige.

Skatteverket har ingen annan uppfattning.

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Vidare framgår att syftet med regleringen är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Enbart innehav av fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Detsamma gäller för innehav av jordbruksfastighet i de fall då innehavet är en ren kapitalplacering och någon aktiv del inte tas i förvaltningen (jfr t.ex. RÅ 2003 not. 210).

Beträffande ekonomiskt engagemang genom innehav av tillgångar har i praxis aktieinnehav som uppgår till tio procent eller mer ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet och motsatt bedömning har gjorts vid innehav som understiger tio procent (se t.ex. RÅ 2002 not. 150, RÅ 2006 ref. 67, RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Av artikel 4 § 1 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz framgår att vid tillämpning av avtalet åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” varje person, som enligt den statens lagstiftning är underkastad beskattning därstädes på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller varje annan liknande omständighet.

I § 2 anges att då en fysisk person på grund av bestämmelserna i första paragrafen äger hemvist i båda avtalsslutande staterna ska han anses äga hemvist i den avtalsslutande stat, i vilken han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande staterna, anges vidare att han anses äga hemvist i den avtalsslutande stat, med vilken han har de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna (centrum för levnadsintressena).

Frågorna 1 och 2

Utgångspunkten för frågorna om väsentlig anknytning i förevarande fall är att A idag endast är begränsat skattskyldig i Sverige.

Utifrån vad som i ärendet har upplysts om A:s anknytningsfaktorer till Sverige saknas enligt Skatterättsnämnden skäl att ha någon annan utgångspunkt. Det saknas vidare anledning att vid den samlade bedömningen som ska göras anse att A blir obegränsat skattskyldig här för det fall ett fritidshus uppförs på den aktuella jordbruksfastigheten. Bedömningen blir inte någon annan för det fall fritidshuset är utarrenderat.

Frågorna 3 och 4

En förutsättning för de ställda frågorna gällande A:s hemvist enligt skatteavtalet med Schweiz är att han utnyttjar den aktuella konvertibeln och att hans ägarandel i Å AB därmed uppgår till ca 50 procent.

A kommer då att få ett väsentligt inflytande i bolaget och utifrån omständigheterna i övrigt är det Skatterättsnämndens uppfattning att han genom aktieförvärvet, vid en samlad bedömning, får väsentlig anknytning till Sverige.

Med beaktande härav samt den lämnade förutsättningen att A har en permanentbostad i Schweiz finns det anledning att avgöra i vilken av avtalsstaterna som han har sitt hemvist enligt skatteavtalet.

Vid bedömningen av om A enligt avtalet kan anses ha ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige är det Skatterättsnämndens uppfattning att en utarrendering av ett fritidshus innebär att det föreligger ett hinder för ett sådant stadigvarande förfogande som krävs enligt artikel 4.

Det anförda innebär att A inte kan anses ha hemvist i Sverige enligt skatteavtalet. Bedömningen gäller för den tid då, och under förutsättningen att, fritidshuset är utarrenderat till utomstående.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Richard Hellenius, Birgitta Pettersson och Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.