Av 2 kap. 17 § IL följer att en svensk ekonomisk förening vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen är ett privatbostadsföretag.
I 39 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer, bl.a. privatbostadsföretag. I 25 § anges att ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i Sverige inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten.
Före 2008 års taxering utgjorde bestämmelsen en slags schablonbeskattningsregel som innebar att oavsett verkliga förhållanden beräknades intäkten till tre procent av taxeringsvärdet på fastigheter och avdrag medgavs för räntor och tomträttsavgäld. Andra inkomster som en bostadsrättsförening kunde ha vid sidan av fastigheter beskattades på vanligt sätt inom ramen för näringsverksamhet. Regelverket ändrades 2006 och lagrummet fick i samband härmed den lydelse som gäller idag. Fortsatt gäller att andra inkomster som ett privatbostadsföretag har beskattas enligt vanliga regler i inkomstslaget näringsverksamhet (jfr prop. 2006/07:1 s. 149 f.).
För lagrummet är en bedömning av vilka inkomster och vilka utgifter som ska hänföras till fastigheten av central betydelse. Detta har prövats vid ett par tillfällen i praxis. I RÅ 2010 ref. 116 gällde frågan bl.a. ränteintäkter på sparkonto och i HFD 2013 not. 44 var det fråga om utgifter och inkomster med anledning av s.k. ränteswap- respektive räntecapavtal.
Regler om näringsbetingade andelar finns i 24 kap. 32–33 §§. I 32 § anges att med näringsbetingad andel avses en andel i bl.a. ett aktiebolag. Vidare anges vem som kan äga en sådan andel, vilket bl.a. är svenska ekonomiska föreningar.
I 33 § anges att andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av vissa ytterligare förutsättningar, t.ex. att andelen inte är marknadsnoterad. Vidare anges att en andel i ett privatbostadsföretag inte anses näringsbetingad.