X AB är moderbolag i en koncern som genom dotterbolag bedriver verksamhet inom (…). Sedan 2017 är Y AB ett helägt dotterbolag till X AB. Båda bolagen har euro som redovisningsvaluta.

X AB har en fordran om (…) euro på Y AB. Fordran uppkom som en del i en omstrukturering av koncernen under 2018. Fordran har en löptid på tio år och förfaller till betalning 2028 men kan återbetalas helt eller delvis dessförinnan. Fordran löper med marknadsmässig ränta kopplad till Euribor.

Bolagen ska, enligt lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. (omräkningslagen), för beskattningsändamål räkna om resultat- och balansräkningar till svenska kronor.

Till följd av att kapitalvinstberäkning vid avyttring av fordringar i euro ska göras i svenska kronor har X AB en latent valutakursvinst på fordran. Samtidigt ska värdeförändringar som beror på ändrad växelkurs mellan euro och svenska kronor på skulder inte tas upp eller dras av. Det innebär att Y AB inte får göra avdrag för valutakursförlust avseende motsvarande skuld.

I syfte att undvika denna asymmetri vid beskattningen överväger bolagen olika handlingsalternativ.

Det första alternativet är att förlänga fordrans löptid med tio år med i övrigt exakt samma villkor.

Enligt det andra alternativet ska X AB överlåta sin fordran på Y AB till Y AB för underpris mot reversbetalning i svenska kronor. I samma stund som fordran överlåts kommer den att upphöra eftersom ett bolag inte kan ha en fordran/skuld mot sig själv.

Enligt det tredje alternativet ska Y AB förvärva ett nybildat aktiebolag, NYAB, med euro som redovisningsvaluta och kalenderår som räkenskapsår. X AB överlåter sedan sin fordran på Y AB till NYAB för underpris mot reversbetalning i svenska kronor. NYAB fusioneras därefter upp i Y AB. Genom fusionen hamnar fordran och skuld i samma bolag.

Det fjärde alternativet är att bolagen byter redovisningsvaluta från euro till svenska kronor.

Som förutsättningar ges att fordran är en kapitaltillgång och att samtliga villkor för en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, samt för en kvalificerad fusion enligt 37 kap. är uppfyllda.

Sökandena vill ha svar på följande frågor.

Kan fordrans löptid förlängas med tio år utan att fordran anses avyttrad? (fråga 1)

Kan fordran överlåtas från X AB till Y AB för underpris mot reversbetalning i svenska kronor utan beskattning? (fråga 2)

Kan X AB överlåta fordran till NYAB för underpris mot reversbetalning i svenska kronor utan beskattning? (fråga 3 a)

Kan NYAB därefter fusioneras upp i Y AB utan beskattning av NYAB eller Y AB? (fråga 3 b)

Medför omstruktureringen enligt förfarandet i frågorna 3 a och 3 b en beskattning motsvarande den vid en avyttring med tillämpning av genomsyn eller lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen? (fråga 3 c)

Medför ett byte av redovisningsvaluta från euro till svenska kronor att valutakursresultatet ska tas upp till beskattning hos X AB respektive dras av hos Y AB? (fråga 4)

Fråga 1

Sökandena menar att eftersom det inte görs några ändringar i själva rättigheterna eller villkoren som gäller för fordran så bör en förlängning av löptiden på i övrigt oförändrade villkor, och där fordran vid varje tidpunkt löper med marknadsmässig ränta, inte innebära att fordran ska anses avyttrad.

Skatteverket anser däremot att en förlängning av löptiden innebär en sådan väsentlig förändring att den ursprungliga fordran ska anses avyttrad. Enligt verket är tid en faktor som påverkar värdet på fordran eftersom längre löptid ökar risken för att inte få en fordran återbetald.

Fråga 2

Enligt sökandena medför överlåtelsen till underpris ingen beskattning. Sökandena tolkar skattskyldighetsvillkoret i 23 kap. 16 § IL som att man ska göra en hypotetisk prövning, dvs. om reversen hade avyttrats skulle ersättningen eller kapitalvinsten då ha tagits upp som inkomst i näringsverksamhet.

Skatteverket anser däremot att skattskyldighetsvillkoret inte kan anses uppfyllt eftersom det rent faktiskt hos förvärvaren, i förhållande till lagtexten, aldrig kommer att kunna ske en överlåtelse mot ersättning eller uppkomma en kapitalvinst. Detta eftersom förvärvet kommer att medföra att den överlåtna tillgången upphör att existera i den sekund den förvärvas. Överlåtelsen ska därför uttagsbeskattas.

Fråga 3

Parterna är överens om att överlåtelsen till underpris och den efterföljande fusionen inte medför någon omedelbar beskattning (a och b).

Vad gäller fråga c, om en eventuell beskattning med tillämpning av genomsyn eller skatteflyktslagen, anser sökandena att någon beskattning inte aktualiseras. Syftet med de beskattningsregler som är aktuella har inte kringgåtts. Förfarandet leder till en symmetrisk beskattning, där någon beskattning inte sker eftersom det på koncernnivå inte heller har uppkommit något valutakursresultat.

Skatteverket delar inte den bedömningen. Den konstruerade transaktionskedjan utgör en omväg med tillfälliga dispositioner som direkt motverkas av andra rättshandlingar som inte fyller någon annan funktion än att åstadkomma att fordran upphör att existera utan beskattningskonsekvenser. Detta bör leda till att den verkliga innebörden av transaktionerna anses vara ett uttag av fordran som leder till en beskattning motsvarande en avyttring till marknadsvärdet.

Skatteverket anser i andra hand att skatteflyktslagen är tillämplig. Förfarandet syftar till att valutakursvinsten inte ska behöva tas upp och sökandena har medverkat i förfarandet som leder till en väsentlig skatteförmån då den latenta valutakursvinsten försvinner utan att behöva tas upp till beskattning. Förfarandet strider mot syftet bakom såväl kapitalvinstbeskattningens utformning som reglerna om underprisöverlåtelser och reglerna om kvalificerade fusioner. Det leder till att en kapitalvinst inte kommer att beskattas och att en definitiv skattelättnad i motsvarande mån uppkommer. Samma syn gör sig gällande i förhållande till fusionsreglerna.

Fråga 4

Sökandena anser att det av 14 § omräkningslagen framgår att X AB, vid byte av redovisningsvaluta från euro till svenska kronor, ska ta upp värdet av den aktuella fordringen. Det innebär i sin tur att valutakursresultatet ska tas upp till beskattning enligt IL. På motsvarande sätt träffar bestämmelsen enligt ordalydelsen även skulder. Enligt sökandenas uppfattning ska X AB ta upp och Y AB dra av valutakursresultatet redan det år som bytet av redovisningsvaluta sker. Den valutakursförlust som uppkommer bör därmed vara avdragsgill trots att detta inte är reglerat i IL.

Skatteverket menar att 14 § endast reglerar omräkningen av den skattemässiga balansräkningen och inte beskattningen vid det årsskifte bytet av redovisningsvalutan sker. Bytet medför därför inte att valutakursresultatet ska tas upp till beskattning eller dras av.

Inkomstskattelagen

I 23 kap. finns bestämmelser om underprisöverlåtelser. En överlåtelse till underpris ska inte medföra uttagsbeskattning enligt 22 kap. om vissa villkor är uppfyllda. Här aktualiseras villkoret i 16 §, att förvärvaren omedelbart efter förvärvet ska vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Bestämmelser om beskattning vid kvalificerade fusioner finns i 37 kap. Vid en kvalificerad fusion ska det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av fusionen (17 §). I stället träder det övertagande företaget in i det överlåtande företagets skattemässiga situation (18 §). Det övertagande företaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets verksamhet från ingången av det beskattningsår då fusionen genomfördes. Om villkoren för en kvalificerad fusion inte är uppfyllda utlöser fusionen beskattning hos det överlåtande företaget.

Av 25 kap. 3 § framgår att med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.

Med avyttring av tillgångar avses enligt huvudregeln i 44 kap. 3 §, som enligt 25 kap. 2 § även gäller i inkomstslaget näringsverksamhet, försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.

Avgörande för om en avyttring har skett är att egendomen eller en del av denna definitivt har avhänts ägaren. I rättspraxis har begreppet avyttring getts en vid innebörd och i vissa fall har en avyttring ansetts föreligga även när egendomen utslocknar utan att den byter ägare (prop. 1989/90:110 del 1 s. 392 och 710).

När det gäller aktier och andra värdepapper har det utvecklats en praxis som innebär att vissa förändringar av den rätt som följer med innehavet medför att värdepappret ska anses avyttrat. Så har exempelvis ansetts vara fallet när en aktie har getts ökad eller minskad rätt till utdelning och när löptiden för en option har förlängts, men däremot inte när röstvärdet på en aktie har ändrats (se HFD 2018 ref. 27 och där angivna rättsfall).

I rättsfallen har inte utvecklats närmare varför vissa förändringar av ett värdepapper ska leda till att det anses avyttrat. Den nämnda praxisen torde bygga på synsättet att om väsentliga ändringar görs i de rättigheter och villkor som gäller för värdepappret så har detta i realiteten upphört att existera och ersatts av ett nytt.

I HFD 2023 ref. 12 och HFD 2023 not. 6 ansågs ett gäldenärsbyte innebära att de befintliga fordringarna upphörde att existera och ersattes av nya fordringar på den nya gäldenären. De ursprungliga fordringarna ansågs därmed avyttrade.

I HFD 2024 ref. 16 ansågs ett ränteswapavtal som stängdes i förtid och ersattes av tre nya sådana avtal avyttrat. Det ursprungliga avtalet var baserat på ett annat nominellt belopp samt hade en annan löptid och en annan fast räntesats är de nya avtalen vilket enligt domstolen innebar att det rörde sig om väsentliga skillnader mellan avtalen.

Omräkningslagen

Omräkningslagen innehåller bestämmelser om hur företag som har sin redovisning i euro ska räkna om resultat- och balansräkningar från euro till svenska kronor vid upprättande av inkomstdeklarationen.

Förutom de generella omräkningsreglerna innehåller lagen ett antal bestämmelser för att hantera vissa specifika situationer. Av 14 § framgår att när ett företag byter redovisningsvaluta ska företaget som värde av ingående lager, pågående arbeten, inventarier, fordringar, skulder och avsättningar ta upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten, inventarier, fordringar, skulder och avsättningar omräknade enligt kursen vid beskattningsårets utgång.

Skatteflyktslagen

Av 2 § skatteflyktslagen följer att vid beskattningen ska hänsyn inte tas till en rättshandling om den ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, den skattskyldige medverkat i rättshandlingen, skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och en beskattning på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte.

Fråga 1

Av lämnade förutsättningar framgår att den aktuella fordran är en kapitaltillgång. Värdeförändringar på kapitaltillgångar beskattas när tillgången avyttras. Frågan är om en förlängning av fordrans löptid med tio år innebär att fordran ska anses avyttrad.

En väsentlig ändring av de rättigheter och villkor som gäller för ett värdepapper kan enligt praxis innebära att värdepappret anses avyttrat.

Enligt Skatterättsnämndens bedömning innebär en förlängning av fordrans löptid från tio till tjugo år en sådan väsentlig villkorsförändring som innebär att nuvarande fordran ska anses avyttrad och ersatt av en ny.

Fråga 2

För att en överlåtelse till underpris inte ska utlösa uttagsbeskattning krävs att skattskyldighetsvillkoret i 23 kap. 16 § är uppfyllt. Frågan är, om det vid den prövningen, är tillräckligt att fordran är en sådan tillgång som vid en avyttring skulle beskattas hos förvärvaren i inkomstslaget näringsverksamhet eller om det även krävs att förvärvaren rent faktiskt kan överlåta den förvärvade tillgången.

En fordran som är en kapitaltillgång beskattas vid en avyttring i inkomstslaget näringsverksamhet. I detta fall upphör emellertid tillgången att existera i och med överlåtelsen.

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning är syftet bakom skattskyldighetsvillkoret, även om det inte klart kan utläsas av förarbetena, att säkerställa att tillgången överlåts till en förvärvare som faktiskt kommer att beskattas för det obeskattade värde som är knutet till tillgången när tillgången senare avyttras (jfr SOU 2005:99 s. 102). Även bestämmelsens krav på att förvärvaren omedelbart efter förvärvet ska vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår talar för detta.

En eventuell valutakursvinst på fordran kan aldrig komma att tas upp till beskattning hos förvärvaren Y AB eftersom tillgången upphör att existera vid förvärvet. Skattskyldighetsvillkoret kan då inte anses uppfyllt och överlåtelsen medför uttagsbeskattning för X AB enligt 22 kap. 7 §.

Fråga 3 a – c

Skatterättsnämnden instämmer i parternas bedömning att överlåtelsen till underpris och den efterföljande fusionen inte medför någon omedelbar beskattning (a och b).

Enligt Skatterättsnämndens mening kan den verkliga innebörden av de planerade rättshandlingarna inte anses vara en annan än vad de ger uttryck för (jfr HFD 2023 not. 6).

Frågan är då om skatteflyktslagen kan anses tillämplig på förfarandet. Det kan inledningsvis konstateras att förfarandet medför en väsentlig skatteförmån eftersom den latenta valutakursvinsten inte kommer att beskattas. Vidare har sökandena medverkat i rättshandlingarna och skatteförmånen kan med hänsyn till omständigheterna antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Återstår frågan om en beskattning på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte.

Överlåtelsen till underpris till NYAB och den efterföljande fusionen uppfyller villkoren i 23 kap. och 37 kap. IL för underlåten uttagsbeskattning respektive undantag från omedelbar beskattning. Villkoren i 23 kap. har utformats för att förhindra att underprisöverlåtelser genomförs i syfte att uppnå omotiverade skatteförmåner (prop. 1998/99:15 s. 127).

Förfarandet leder emellertid till att valutakursvinsten på den koncerninterna fordran inte kommer att beskattas. Det är alltså inte fråga om en uppskjuten beskattning utan om en definitiv skattelättnad. Förfarandet kan utnyttjas för att undvika beskattning av valutakursvinster på koncerninterna lån. Att kapitalvinst på en sådan fordran inte beskattas strider enligt nämndens mening mot kapitalvinstbeskattningens syfte, nämligen att värdeökningar på kapitaltillgångar ska inkomstbeskattas när de avyttras.

Det innebär att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet och att X AB ska uttagsbeskattas när fordran överlåts.

Fråga 4

Av 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att byte av redovisningsvaluta endast får ske vid ingången av ett nytt räkenskapsår. I 14 § omräkningslagen finns bestämmelser om till vilket ingående värde bland annat fordringar och skulder ska tas upp när ett företag byter redovisningsvaluta. De ingående värdena ska räknas om enligt kursen vid beskattningsårets utgång.

Bestämmelsen kan, enligt Skatterättsnämndens mening, inte tolkas så att värdeförändringar vid omräkning enligt kursen vid beskattningsårets utgång ska tas upp eller dras av vid inkomstbeskattningen. Vad som regleras är endast hur de ingående balanserna efter bytet av redovisningsvaluta ska beräknas (jfr prop. 1999/2000:23 s. 252 och Högsta förvaltningsdomstolens dom den 13 september 2012 i mål nr 1497-11).

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius (skiljaktig mening), Johan Rubenson (skiljaktig mening), Olof Sundin, Ulla Werkell (skiljaktig mening) och Eva Östman Johansson.

Skiljaktig mening

Richard Hellenius, Johan Rubenson och Ulla Werkell är skiljaktiga gällande svaret på fråga 1 och anför följande.

Enligt vår mening är en förlängning av en fordrans löptid en förändring som endast i mindre utsträckning påverkar de rättigheter och villkor som gäller för fordran. Den ändringen är inte av en sådan art att det kan sägas att fordran i realiteten skulle ha upphört och ersatts av en ny. Därför anser vi att förlängningen av löptiden inte ska medföra att fordran anses avyttrad.

Ärendet har fördragits av Lis Alfreds.