Makarna A och B flyttade i december 2018 från Sverige till Schweiz där de är bosatta sedan dess. I samband med flytten sålde de sin permanentbostad i Sverige med tillträde för köparen i februari 2019.

A äger jordbruksfastigheten (…) som har ett taxeringsvärde om (…). På fastigheten är ett fritidshus under uppförande. Han äger även jordbruksfastigheten (…), som är en obebyggd (…) där det inte bedrivs någon verksamhet. Under 2024 förvärvar makarna en övernattningslägenhet i [Sverige].

Vidare äger A indirekt samtliga aktier i X AB, som bedriver kapitalförvaltning. Förvaltningen sköts av bank och finansiellt institut men är i formell mening inte diskretionär. Bland bolagets innehav finns onoterade innehav, bland annat fondinnehav, där ägarandelen kan uppgå till 9,9 procent men aldrig mer än så.

A äger också indirekt samtliga aktier i Y AB, som med deltidsanställd personal bedriver skogsbruk och jakt på fastigheten (…). Varken A eller B är verksam i bolaget. Makarna äger tillsammans Z AB, som sedan ett par år inte bedriver någon verksamhet.

Dessutom äger A indirekt strax under tio procent av Å AB och han är också styrelseledamot i bolaget. Vidare innehar han indirekt en konvertibel i bolaget. Konvertibeln ger i sig inte något inflytande i Å AB och den kommer att lösas under 2024 utan att A:s ägande i bolaget förändras.

A kommer att bli indirekt ägare till tre till fyra procent av det börsnoterade bolaget Ä AB och förväntas även bli erbjuden en styrelsepost i bolaget.

Han är också ordförande i styrelsen för stiftelsen (…).

A och B vill veta om de kommer att få väsentlig anknytning till Sverige om A indirekt förvärvar tre till fyra procent i Ä AB samt om svaret ändras om han även erbjuds och accepterar en styrelsepost i bolaget (frågorna 1 och 2).

De vill också veta om svaret på fråga 1 och/eller fråga 2 ändras om de hyr ut fritidshuset och/eller övernattningslägenheten under ett till tre tillfällen per år, dock aldrig överstigande sammanlagt tio dagar per år (fråga 3).

Parterna är överens om att samtliga frågor ska besvaras nekande.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bland annat om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Vidare framgår att syftet med regleringen i 7 § är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Enbart innehav av fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Detsamma gäller för innehav av jordbruksfastighet i de fall då innehavet är en ren kapitalplacering och någon aktiv del inte tas i förvaltningen (se t.ex. HFD 2019 ref. 12).

Frågorna 1 och 2

Skatterättsnämnden fann i ett förhandsbesked den 5 juli 2023 (dnr 18-23/D) att A inte fick väsentlig anknytning till Sverige vid uppförandet av fritidshuset på fastigheten (…) och att bedömningen inte påverkades av om fritidshuset var utarrenderat. Den anknytning till Sverige som har tillkommit jämfört med den som prövades i det nämnda beskedet är makarnas innehav av en övernattningslägenhet, A:s ägande i Å AB samt hans ägande och en eventuell styrelsepost i Ä AB.

A:s ägande i Å AB understiger tio procent och det ska även hans ägande i Ä AB göra. Aktieinnehaven kan därmed inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Enligt Skatterättsnämndens mening kan inte heller aktieinnehavet i Å AB i kombination med styrelseposten i bolaget anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten. Detsamma gäller aktieinnehavet i Ä AB i kombination med styrelseposten i det bolaget, om A erbjuds och accepterar en sådan post (jfr t.ex. RÅ 2002 not. 150).

Makarnas innehav av en övernattningslägenhet kan inte tillmätas någon större betydelse vid bedömningen (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

De aktuella omständigheterna kan således inte var och en för sig anses medföra väsentlig anknytning till Sverige. Enligt Skatterättsnämnden saknas vidare skäl att vid en samlad bedömning anse att A och B får väsentlig anknytning hit om A förvärvar av tre till fyra procent av aktierna i Ä AB. Bedömningen ändras inte om han även accepterar en styrelsepost i bolaget.

Fråga 3

Bedömningen blir inte någon annan för det fall fritidshuset och/eller övernattningslägenheten hyrs ut.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg (skiljaktig), Christina Eng, Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

Skiljaktig mening

Mattias Dahlberg är skiljaktig avseende frågorna 1, 2 och 3 och anför följande.

Till skillnad från majoriteten anser jag att A och B får väsentlig anknytning till Sverige. Vid bedömning av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger enligt 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen ska en samlad bedömning göras av de olika anknytningsfaktorerna. Makarna A och B flyttade i december 2018 från Sverige till Schweiz där de är bosatta sedan dess. Även under tiden för bosättning i Schweiz har A haft en rad anknytningsfaktorer till Sverige, däribland en jordbruksfastighet med för närvarande en bostad under uppförande (fritidshus), ytterligare en jordbruksfastighet, en lägenhet i [Sverige] förvärvad år 2024 (övernattningslägenhet tillhörig båda makarna) och indirekt ägande av samtliga aktier i ett bolag som bedriver kapitalförvaltning (X AB). Det framgår att X AB kan komma att äga onoterade bolag men att ägarandelen aldrig kommer att överstiga 9,9 procent. A äger indirekt också ytterligare ett svenskt bolag men ägarandelen är strax under tio procent. Han är också styrelseledamot i det bolaget.

Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked den 5 juli 2023 (dnr 18-23/D) att A inte fick väsentlig anknytning till Sverige. I föreliggande ärende har det tillkommit ytterligare en betydelsefull anknytningsfaktor till Sverige, nämligen att A indirekt förvärvar tre till fyra procent av aktierna i Ä AB.

Enligt min mening utgör inte någon enskild anknytningsfaktor i detta ärende grund för väsentlig anknytning till Sverige. Det är dock en samlad bedömning av alla anknytningsfaktorer som ska göras. Redan i det första förhandsbeskedet var det enligt min mening nära att de många olika anknytningsfaktorerna medförde väsentlig anknytning.

Ur ett genomsnittligt livslängdsperspektiv är det inte mycket länge sedan A och B flyttade ut från Sverige (sex år sedan). A har ett relativt omfattande ägande i svenska företag även om det inte i något enskilt företag synes ha medfört väsentligt inflytande. Ett sådant ägande i svenska företag har A haft även under tiden som utflyttad till Schweiz. Även om inget enskilt företagsägande skulle grunda väsentlig anknytning anser jag att det samlade ägarintresset i svenska företag är betydande och därför medför en stark koppling till Sverige för någon som tidigare har varit bosatt här. Nu tillkommer ett indirekt ägande i ytterligare ett svenskt bolag, Ä AB, jämte en eventuell styrelsepost i detta bolag. Härutöver kommer makarna att äga och ha tillgång till två bostäder i Sverige, vilka dock kan komma att hyras ut.

Redan om A indirekt skulle förvärva tre till fyra procent av aktierna i Ä AB anser jag att samtliga anknytningsfaktorer medför att han får väsentlig anknytning till Sverige. Ett styrelseledamotskap i Ä AB är inte nödvändigt för att han ska få väsentlig anknytning. Om A får väsentlig anknytning till Sverige medför det att även hans maka B får väsentlig anknytning. Eftersom de samlade anknytningsfaktorerna till Sverige nu är så omfattande har det ingen betydelse om fritidshuset eller övernattningslägenheten eller bådadera hyrs ut.