Väsentlig ankntyning

Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.

Diarienummer
22-25/D
Meddelandedatum
2025-11-03
Lagrum
  • 3 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja

Förhandsbesked

A har väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [land inom EU].

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A har under sommaren 2025 tillsammans med sin familj flyttat från Sverige till [land inom EU]. Familjen är efter flytten folkbokförda i [land inom EU] och har sin stadigvarande bostad där.

Den bostadsrättslägenhet som före flytten var familjens permanentbostad i Sverige sålde A under sommaren 2025. Köparen har enligt köpekontraktet tillträde till bostaden den 30 september 2025.

A äger samtliga aktier i X AB. Bolaget bedriver konsultverksamhet inom (…). Det tillhandahåller olika (…) tjänster och A är den ende som är verksam i bolaget. Verksamheten bedrivs digitalt och A kommer efter flytten att utföra allt arbete i bolaget från sitt hem i [land inom EU]. Det kommer inte att finnas någon fysisk närvaro i Sverige i form av kontor eller personal och verksamheten kommer att riktas mot kunder globalt.

Frågan och parternas inställning

A vill veta om han efter flytten till [land inom EU] kommer anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

A anser att han inte har väsentlig anknytning till Sverige från det att familjen har etablerat sig i [land inom EU] i mitten av augusti 2025. Verksamheten i bolaget kommer inte att ha någon fysisk närvaro i Sverige och hans aktieinnehav bör därmed inte innebära väsentlig anknytning till Sverige. En strikt tillämpning av reglerna om väsentlig anknytning är dessutom en oproportionerlig inskränkning av hans möjlighet att som medborgare inom EU utöva friheter som följer av FEUF.

Skatteverket anser att A har väsentlig anknytning till Sverige. Detta genom såväl aktieinnehavet i X AB som innehavet av den tidigare permanentbostaden i Sverige. Aktieinnehavet får självständigt anses innebära väsentlig anknytning.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bland annat om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Av förarbetena framgår att frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Vidare framgår att syftet med regleringen i 7 § är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se prop. 1984/85:175 s. 13–14).

I praxis har ett aktieinnehav om tio procent eller mer bedömts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet och ansetts som en stark anknytningsfaktor vid prövningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2004 not. 215 och RÅ 2006 ref. 67).

Det förhållandet att en enskild behåller sin tidigare permanentbostad vid utflyttning utgör normalt sett också en tungt vägande faktor vid bedömningen av personens anknytning till Sverige (se t.ex. HFD 2024 not. 19, punkt 13 och där anmärkta rättsfall).

I praxis har denna anknytningsfaktor ansetts upphöra först då köparen av den tidigare permanentbostaden fått tillträde till den (se RÅ 2009 not. 83).

Skatterättsnämndens bedömning

A har sålt den bostad som före utflyttningen var hans permanentbostad i Sverige. Köparen av lägenheten har enligt villkor i köpekontraktet tillträde till bostaden den 30 september 2025. Av praxis följer då att detta i sig innebär att A anses ha väsentlig anknytning till Sverige fram till detta datum.

Efter den 30 september 2025 kommer A att fortsatt äga samtliga aktier i det svenska bolaget X AB. Frågan är om detta innebär att han är ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här på det sätt som avses i 3 kap. 7 § inkomstskattelagen. Eftersom A äger samtliga aktier i bolaget är det fråga om ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se RÅ 2004 not. 215 och RÅ 2006 ref. 67).

A menar emellertid att det väsentliga inflytandet inte har någon betydelse vid bedömningen. Detta eftersom bolaget efter hans flytt till [land inom EU] inte kommer att ha någon fysisk närvaro i Sverige. Det kan då inte vara fråga om näringsverksamhet i Sverige.

Varken lagtexten i 3 kap. 7 § eller förarbetena till lagrummet ger enligt Skatterättsnämndens mening något klart svar på hur bedömningen ska göras när omständigheterna är på det sätt som beskrivs i ansökan.

Beträffande näringsverksamhet anges i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen att med detta begrepp avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Av praxis framgår att uttrycket har samma innebörd i hela inkomstskattelagen (se RÅ 2009 ref. 91 och HFD 2012 ref. 58).

Av praxis följer dessutom att ett nybildat aktiebolag får anses bedriva näringsverksamhet som fortgår intill dess att bolaget upphör och en näringsverksamhet upphör först när den avvecklas (se RÅ 2006 ref. 58 och HFD 2020 ref. 25).

Det innebär i detta fall att X AB som inte är avvecklat bedriver fortsatt näringsverksamhet i Sverige även efter att A har flyttat till [land inom EU]. Det innebär också att han är ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Han har därmed väsentlig anknytning hit även efter den 30 september 2025.

Vad gäller A:s invändning om att en sådan bedömning utgör en inskränkning av hans möjlighet att utöva friheter som följer av FEUF kan konstateras att Högsta förvaltningsdomstolen tidigare har prövat en liknande invändning i ett mål som gällde väsentlig anknytning (se HFD 2020 not. 44).

Domstolen konstaterade i detta mål att en förutsättning för att en intern bestämmelse ska anses utgöra ett hinder för den fria rörligheten enligt FEUF är att bestämmelsen medför en negativ särbehandling av en gränsöverskridande transaktion jämfört med ett rent inhemskt fall. Någon sådan negativ särbehandling uppkom enligt domstolen inte i det aktuella fallet eftersom den enskilde inte behandlades sämre för att han valt att utnyttja den fria rörligheten och flytta till ett annat EU-land jämfört med om han hade bott kvar i Sverige.

Det saknas anledning för Skatterättsnämnden att göra en annan bedömning i detta fall.

I avgörandet har deltagit Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen