Ett bolag finansierar räntor på lån, som lämnats av utländskt koncernbolag, med koncernbidrag från egna svenska dotterbolag. Räntorna är avdragsgilla. Skatteflyktslagen är inte tillämplig.
Ränteutgifterna ska dras av.
Sökandebolaget, som är ett bolag i en koncern med det Y-ländska bolaget Y som moderbolag, har under år 00 på marknadsmässiga villkor fått kapitaltillskott och lån från moderbolaget. Moderbolagets fordran på sökandebolaget har genom successiva kapitaltillskott överlåtits till ett S-ländskt koncernbolag och allokerats till en lågt beskattad T-ländsk filial till sistnämnda bolag.
De av moderbolaget tillskjutna och utlånade medlen har sökandebolaget i sin tur fört över till ett Z-ländskt dotterbolag som tillskott och lån. Det Z-ländska bolaget har använt dessa pengar för att till marknadspris köpa aktierna i ett tidigare marknadsnoterat svenskt AB, U, av ett Y-ländskt koncernbolag. Aktierna hade förvärvats av moderbolaget tidigare under år 00 genom ett offentligt uppköp och därefter genom ett antal koncerninterna transaktioner till marknadspris överlåtits till det Y-ländska koncernbolaget.
Sökandebolaget avser att finansiera räntekostnaderna på det lån som lämnats av moderbolaget med koncernbidrag från svenska bolag inom den del av koncernen där U är moderbolag.
Fråga är om (1) sökandebolaget har rätt till avdrag för räntekostnaderna på skulden till det S-ländska bolaget och om (2) lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är tillämplig.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fråga 1
Med hänsyn till omständigheterna ska ränteutgifterna dras av.
Fråga 2
Ifrågavarande skuld har uppkommit i samband med ett koncerninternt företagsförvärv sedan det förvärvade företaget kommit in i koncernen efter ett offentligt uppköp på aktiemarknaden. Såvitt framgår finns det ingen anledning att ifrågasätta någon av de transaktioner som lett till uppkomsten av skuldförhållandet. Med hänsyn till det sagda och till omständigheterna i övrigt finner Skatterättsnämnden att det saknas skäl för att med en tillämpning av skatteflyktslagen vägra sökandebolaget avdrag för de omfrågade ränteutgifterna (jfr RÅ 2007 ref. 85).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
