Gåvogivare som behåller rätten till utdelning på kvalificerade andelar i samband med att de ges bort ska beskattas för utdelningen enligt reglerna i 57 kap. IL. Gåvogivaren får inte beräkna gränsbelopp på de bortgivna andelarna och inte heller tillgodoräkna sig sparat utdelningsutrymme.
Frågorna 1 och 2
A ska beskattas för utdelning på de bortgivna aktierna enligt reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Frågorna 3 och 4
A får inte tillgodoräkna sig sparat utdelningsutrymme eller beräkna gränsbelopp på aktierna ifråga.
X äger [antal] aktier, motsvarande (...) procent av samtliga aktier, i fåmansföretaget X AB. Aktierna är kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL. Som ett led i en långsiktig generationsskiftesplanering har hon för avsikt att genom gåva överlåta hälften av aktierna till sina två barn men samtidigt förbehålla sig rätten till avkastning på aktierna under sin livstid. Som Skatterättsnämnden uppfattar ansökan kommer aktierna att vara kvalificerade andelar även efter det att de skänkts till barnen.
Aktierna i X AB, som inte är ett avstämningsbolag, är dokumenterade "med aktiebrev med talong och utdelningskuponger". A kommer att överlämna aktiebreven till gåvotagarna men behåller själv talongerna och utdelningskupongerna.
A vill veta om hon ska beskattas för den utdelning som hon efter fullbordad gåva av aktierna kan komma att få med stöd av de behållna utdelningskupongerna (fråga 1). Hon vill vidare veta om utdelningen i så fall ska beskattas med tillämpning av reglerna i 57 kap. IL (fråga 2) och om hon då får tillgodoräkna sig det sparade utdelningsutrymme som vid gåvotillfället belöper på de bortgivna aktierna (fråga 3) samt det gränsbelopp som därefter beräknas på dem (fråga 4). Slutligen vill hon veta om lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är tillämplig på förfarandet (fråga 5).
Skatteverket anser att A ska beskattas för utdelningen och att den beskattningen ska ske enligt reglerna i 57 kap. IL. Vidare anser verket att det är gåvomottagarna och inte A som ska tillgodoräknas såväl sparat utdelningsutrymme som gränsbelopp på aktierna. Om A inte beskattas i enlighet med vad verket anfört anser verket att skatteflyktslagen är tillämplig.
Frågorna 1 och 2
Enligt 42 kap. 12 § IL ska utdelning tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Härav följer enligt praxis att en aktieägare inte kan beskattas med stöd av bestämmelsen när det vid det tillfälle utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren har gett bort sin rätt till den. Det gäller såväl utdelning på aktier i börsnoterade företag som i fåmansföretag och oavsett om gåvogivarens aktier, på vilka utdelningen grundas, är kvalificerade andelar eller inte (RÅ 2006 ref. 45 och 2009 ref. 68).
A har rätt till utdelning på aktierna när den kan disponeras. Hon ska därför ta upp utdelningen till beskattning.
Nästa fråga är hur utdelningen ska beskattas.
I 42 kap. IL regleras vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital. Enligt15 a§ första stycket ska utdelning och kapitalvinst på bl.a. vissa aktier i svenska aktiebolag tas upp till fem sjättedelar. I andra stycket anges att första stycket inte tillämpas om andelarna är kvalificerade.
Bestämmelser om utdelningar på tillgångar och förpliktelser i eller avseende fåmansföretag finns i 57 kap. IL. Utdelning på kvalificerade andelar hos fysiska personer ska enligt 2 § i den omfattning som anges i 20—22 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital.
Aktiernas karaktär av kvalificerade andelar kommer att bestå även efter det att gåvan fullbordats. Utdelning på aktierna ska därför beskattas enligt reglerna i 57 kap. IL.
Det innebär att A ska beskattas enligt nämnda bestämmelser för den utdelning från bolaget som hon ska ta upp. Bedömningen påverkas inte av att hon inte längre äger aktierna.
Frågorna 3 och 4
Utdelning på en kvalificerad andel ska enligt 57 kap. 20 § IL tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet medan utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital.
Gränsbeloppet, som enligt 57 kap. 10 § IL beräknas för kvalificerade andelar, är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.
Av 57 kap. 11 § tredje stycket IL framgår att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Vidare gäller att om en andel förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp.
I 57 kap. 14 § IL sägs att om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.
Härav följer att vid förvärv genom gåva av aktier som utgör kvalificerade andelar ska gåvotagaren tillgodoräknas gränsbelopp för gåvoåret och senare år. Dessutom tar gåvotagaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.
Det innebär att den avkastning som A förbehåller sig på de aktier som hon skänker sina barn i sin helhet kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst.
Fråga 5
Med hänsyn till svaren på frågorna 1—4 förfaller frågan.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
En ideell förening, som tidigare var majoritetsägare i ett bolag, ska avvecklas och tillgångarna ska enligt stadgarna fördelas på personer som varit anställda i bolaget under en viss tidsperiod. Utbetalningen har ansetts utgöra inkomst av tjänst hos mottagaren.
En region avser att införskaffa och äga fordon för kollektivtrafik. Ett av regionen helägt bolag, som har i uppdrag att tillhandahålla kollektivtrafiken, ska vederlagsfritt få förfoga över fordonen. Förfogandet har inte ansetts utgöra driftbidrag.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
Fråga om innehav av en bostad ska likställas med innehav av en permanentbostad och om ägande av ett bolag som numera är vilande och endast bedriver kapitalförvaltning innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning inte ansetts föreligga.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
