Gåvogivare som behåller rätten till utdelning på kvalificerade andelar i samband med att de ges bort ska beskattas för utdelningen enligt reglerna i 57 kap. IL. Gåvogivaren får inte beräkna gränsbelopp på de bortgivna andelarna och inte heller tillgodoräkna sig sparat utdelningsutrymme.
Frågorna 1 och 2
A ska beskattas för utdelning på de bortgivna aktierna enligt reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Frågorna 3 och 4
A får inte tillgodoräkna sig sparat utdelningsutrymme eller beräkna gränsbelopp på aktierna ifråga.
X äger [antal] aktier, motsvarande (...) procent av samtliga aktier, i fåmansföretaget X AB. Aktierna är kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL. Som ett led i en långsiktig generationsskiftesplanering har hon för avsikt att genom gåva överlåta hälften av aktierna till sina två barn men samtidigt förbehålla sig rätten till avkastning på aktierna under sin livstid. Som Skatterättsnämnden uppfattar ansökan kommer aktierna att vara kvalificerade andelar även efter det att de skänkts till barnen.
Aktierna i X AB, som inte är ett avstämningsbolag, är dokumenterade "med aktiebrev med talong och utdelningskuponger". A kommer att överlämna aktiebreven till gåvotagarna men behåller själv talongerna och utdelningskupongerna.
A vill veta om hon ska beskattas för den utdelning som hon efter fullbordad gåva av aktierna kan komma att få med stöd av de behållna utdelningskupongerna (fråga 1). Hon vill vidare veta om utdelningen i så fall ska beskattas med tillämpning av reglerna i 57 kap. IL (fråga 2) och om hon då får tillgodoräkna sig det sparade utdelningsutrymme som vid gåvotillfället belöper på de bortgivna aktierna (fråga 3) samt det gränsbelopp som därefter beräknas på dem (fråga 4). Slutligen vill hon veta om lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är tillämplig på förfarandet (fråga 5).
Skatteverket anser att A ska beskattas för utdelningen och att den beskattningen ska ske enligt reglerna i 57 kap. IL. Vidare anser verket att det är gåvomottagarna och inte A som ska tillgodoräknas såväl sparat utdelningsutrymme som gränsbelopp på aktierna. Om A inte beskattas i enlighet med vad verket anfört anser verket att skatteflyktslagen är tillämplig.
Frågorna 1 och 2
Enligt 42 kap. 12 § IL ska utdelning tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Härav följer enligt praxis att en aktieägare inte kan beskattas med stöd av bestämmelsen när det vid det tillfälle utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren har gett bort sin rätt till den. Det gäller såväl utdelning på aktier i börsnoterade företag som i fåmansföretag och oavsett om gåvogivarens aktier, på vilka utdelningen grundas, är kvalificerade andelar eller inte (RÅ 2006 ref. 45 och 2009 ref. 68).
A har rätt till utdelning på aktierna när den kan disponeras. Hon ska därför ta upp utdelningen till beskattning.
Nästa fråga är hur utdelningen ska beskattas.
I 42 kap. IL regleras vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital. Enligt15 a§ första stycket ska utdelning och kapitalvinst på bl.a. vissa aktier i svenska aktiebolag tas upp till fem sjättedelar. I andra stycket anges att första stycket inte tillämpas om andelarna är kvalificerade.
Bestämmelser om utdelningar på tillgångar och förpliktelser i eller avseende fåmansföretag finns i 57 kap. IL. Utdelning på kvalificerade andelar hos fysiska personer ska enligt 2 § i den omfattning som anges i 20—22 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital.
Aktiernas karaktär av kvalificerade andelar kommer att bestå även efter det att gåvan fullbordats. Utdelning på aktierna ska därför beskattas enligt reglerna i 57 kap. IL.
Det innebär att A ska beskattas enligt nämnda bestämmelser för den utdelning från bolaget som hon ska ta upp. Bedömningen påverkas inte av att hon inte längre äger aktierna.
Frågorna 3 och 4
Utdelning på en kvalificerad andel ska enligt 57 kap. 20 § IL tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet medan utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital.
Gränsbeloppet, som enligt 57 kap. 10 § IL beräknas för kvalificerade andelar, är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.
Av 57 kap. 11 § tredje stycket IL framgår att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Vidare gäller att om en andel förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp.
I 57 kap. 14 § IL sägs att om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.
Härav följer att vid förvärv genom gåva av aktier som utgör kvalificerade andelar ska gåvotagaren tillgodoräknas gränsbelopp för gåvoåret och senare år. Dessutom tar gåvotagaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.
Det innebär att den avkastning som A förbehåller sig på de aktier som hon skänker sina barn i sin helhet kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst.
Fråga 5
Med hänsyn till svaren på frågorna 1—4 förfaller frågan.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
