Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Någon begränsning i avdragsrätten för underskott har inte ansetts inträda efter en ägarförändring när den som fått det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget tidigare varit företagsledare i företaget.
Någon begränsning i rätten till avdrag för kvarstående underskott inträder inte på grund av aktieöverlåtelsen.
X AB, som är ett fåmansföretag enligt definitionen i 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), ägs sedan år 2005 till lika delar av (de fysiska personerna) A och B. Genom en under år 2012 företagen fusion, varvid dotterbolaget Y AB gick upp i X AB, har X AB övertagit rätten att utnyttja ett kvarvarande underskott hos dotterbolaget. Som förutsättning gäller att villkoren enligt 37 kap. 22 och 25 §§ för ett övertagande av underskottet är uppfyllda varigenom sådana begränsningar som föreskrivs i kapitlets 21 och 24 §§ inte gäller.
Avsikten är att A ska överlåta sina aktier i X AB till B.
Överlåtelsen medför en sådan ägarförändring som avses i 40 kap. 11 §. Det innebär att X AB:s rätt till avdrag för underskottet begränsas i enlighet med vad som gäller för beloppsspärren i kapitlets 15–17 §§.
Av 40 kap. 13 § framgår att 11 § inte ska tillämpas i vissa situationer. X AB vill få klarlagt om undantaget i 13 § första stycket andra meningen är tillämpligt, varvid kvarvarande underskottsavdrag om drygt (...) miljoner kr inte påverkas.
Före fusionen har X AB inte haft annan verksamhet än att förvalta aktierna i Y AB och i ett annat, delägt, bolag som avyttrades år 2012. I Y AB har B tillsammans med A bedrivit (...) verksamhet.
Båda har varit verksamma på heltid i Y AB och i vart fall sedan år 2009 varit bolagets enda anställda. De har ingått i bolagets styrelse och tillsammans tecknat firman. Lönen har för var och en av dem uppgått till ca 30 000 kr per månad. B har svarat för ca 70 procent av intäkterna i (...) verksamheten som för de två senaste åren uppgått till (...) miljoner kr per år. Samma arbetsfördelning tillämpas i X AB som förekom i Y AB före fusionen.
Skatteverket anser att undantaget vid företagsledares förvärv i 40 kap. 13 § är uppfyllt sett till definitionen av begreppet företagsledare i 56 kap. 6 §.
X AB är ett underskottsföretag enligt 40 kap. 4 § på samma sätt som dotterbolaget Y AB var det före fusionen med X AB.
Av kapitlets 11 § följer att en begränsning i rätten till avdrag för kvarstående underskott inträder i form av en beloppsspärr vid en ägarförändring som innebär att det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget erhålls av en fysisk person. I en sådan situation gäller enligt 13 § inte bestämmelserna i 11 § om den som fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de två föregående beskattningsåren för detta företag.
Den ägarförändring som den tilltänkta aktieöverlåtelsen medför leder till att B får det bestämmande inflytandet över X AB. Frågan är då om han kan anses uppfylla kravet på att ha haft ställning som företagsledare på sätt som föreskrivs i 13 §.
Den definition av begreppet företagsledare som finns i 56 kap. 6 § andra stycket får anses ha giltighet även i nu avsett sammanhang. Enligt den definitionen är som företagsledare att anse den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget.
Mot bakgrund av vad som framgår om B:s arbetsuppgifter och befogenheter i Y AB och efter fusionen numera i X AB får han under den stipulerade tiden anses ha haft ställning som företagsledare i dessa företag.
Med hänsyn härtill och då förutsättningarna att tillämpa 37 kap. 18 § föreligger inträder X AB i Y AB:s skattemässiga situation i fråga om dess näringsverksamhet genom fusionen. Undantaget i 40 kap. 13 § från begränsning i rätten till avdrag för underskott är därmed tillämpligt.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
Ansökan avvisas i den mån den inte besvarats.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lohela, Påhlsson, Werkell Sekreterare och föredragande: Tottie
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst