En i utlandet bosatt persons innehav av en villafastighet för användning vid tillfälliga vistelser i Sverige har inte ansetts medföra väsentlig anknytning hit.
Innehavet av villafastigheten och övriga anknytningsfaktorer medför inte att A blir obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
A (...) bor sedan (…) 2010 i [utlandet]. Innan han flyttade från Sverige hyrde han en möblerad lägenhet (...) i [kommunen X]. [Under] 2011 förvärvade han en bostadsrättslägenhet [i kommunen Y] för att använda vid tillfälliga vistelser i landet. Efter utflyttningen har han vistats i Sverige högst fyra månader per år. I [utlandet] har han ett fast boende med eget hyreskontrakt [och] uppbär inkomster (…):
A överväger att uppföra en villa på en tomt [i kommunen Y] och därefter avyttra bostadsrättslägenheten. Han avser att vistas i villan, som kommer att vara av mycket god standard, högst tre månader per år (...).
A vill få besked om han blir obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit om hans förhållanden ändras på sätt som redovisats.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är en person som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare varit bosatt här obegränsat skattskyldig här. För att avgöra om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas ett antal anknytningsfaktorer bl.a. om personen har en bostad här inrättad för åretruntbruk.
Skatterättsnämnden anser i likhet med Skatteverket att innehavet av villafastigheten och övriga anknytningsfaktorer inte medför att A får väsentlig anknytning hit.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Sandström
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
