Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Undantaget från skalbolagsbeskattning i 25 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts tillämpligt vid en koncernintern aktieöverlåtelse.
Fråga 1
Undantaget från skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämpligt.
Fråga 4
Svaret på fråga 1 ändras inte om [Y] säljer något av sina utländska dotterbolag externt innan det bolaget har betalat den skatt som belöper på överlåtelseåret och tidigare beskattningsår.
[Z] är hemmahörande i [ett annat land] och äger samtliga aktier i X AB (X) samt cirka 95 procent av andelarna i det [utländska] företaget Y. X äger i sin tur samtliga andelar i [det utländska företaget] Å och resterade 5 procent av andelarna i Y.
Y äger samtliga aktier i det svenska Ä AB. Tidigare, under de tre senaste åren, har Y ägt andelar i svenska rörelsedrivande aktiebolag, däribland Ö AB. Y äger även ett antal bolag med hemvist i [andra länder] (dotterbolagen).
X erhöll andelarna i Y som delningsvederlag i samband med att Å överlät [verksamhet] till Y genom partiell delning. Delningen genomfördes som ett led i [koncernens] omstrukturering av den verksamhet som bedrivs inom (…).
För att undvika ett delat ägande ska X under 2014 överlåta sina andelar i Y till Z för marknadsvärdet. Eftersom Y har betydande likvida tillgångar kan det inte uteslutas att bolaget utgör ett skalbolag enligt 25 a kap. vid överlåtelsen. Det finns enligt ansökan även en risk att återköpsreglerna i samma kapitel blir tillämpliga om Y säljer den övervägande delen av sin verksamhet till ett bolag som är i intressegemenskap med X, vilket kan ske inom ramen för den pågående omstruktureringen av [koncernen].
Varken Y, Ä eller dotterbolagen bedriver verksamhet i Sverige. Det finns inte någon obetald svensk skatt och Y kommer inte att säljas externt innan den skatt, huvudsakligen [utländsk] bolagsskatt, som belöper på överlåtelseåret och tidigare beskattningsår har betalats. Dotterbolagen är inte skattskyldiga i Sverige. Vid besvarandet av frågorna 1–3 lämnas som ytterligare förutsättning att de inte kommer att säljas externt.
X undrar om undantag från skalbolagsbeskattning kan medges enligt 25 a kap. 12 § (fråga 1) eller 13 § (fråga 2) om Y utgör ett skalbolag eller om det sker ett återköp.
Om undantagsbestämmelserna inte är tillämpliga vill X veta om undantag från skalbolagsbeskattning kan medges i en återköpssituation om Y lämnar in en skalbolagsdeklaration (fråga 3).
X vill också veta om svaret på frågorna ändras om Y säljer något av dotterbolagen externt innan det har betalat den skatt som belöper på överlåtelseåret och tidigare beskattningsår (fråga 4).
X anser att det saknas skäl att skalbolagsbeskatta en försäljning av andelarna i Y eftersom det inte finns något behov att säkerställa svensk beskattning.
Skatteverket anser att undantag från skalbolagsbeskattning kan medges.
Av 25 a kap. 9 § första stycket framgår bl.a. att om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10–13 §§.
Av andra stycket framgår att ett företag är ett skalbolag om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar överstiger ett på ett särskilt sätt beräknat jämförelsebelopp vid tidpunkten för avyttringen.
Ett återköp anses enligt 25 a kap. 18 § ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14–16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av det säljande företaget, ett företag i intressegemenskap med detta, eller en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.
Om det avyttrade företaget är en utländsk juridisk person ska, enligt 25 a kap. 10 § andra stycket 2 första strecksatsen, skalbolagsbeskattning enligt 9 § bara ske om den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad delägarrätt i ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad.
Av de förutsättningar som lämnats framgår att reglerna om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. kan bli tillämpliga på X avyttring av andelarna i Y. Så kan bli fallet om Y antingen utgör ett skalbolag vid tidpunkten för avyttringen, eller om ett återköp sker med hänsyn till de pågående omstruktureringarna inom koncernen.
Enligt 25 a kap.12 § ska dock, om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, skalbolagsbeskattning ske bara om det föreligger särskilda omständigheter.
Av praxis framgår att något väsentligt inflytande inte går över till annan i ett fall som detta (RÅ 2006 not. 145).
Reglerna om skalbolagsbeskattning har tillkommit för att säkerställa att det första ledet i den svenska dubbelbeskattningen kommer till stånd. Med hänsyn till att det inte finns några obetalda svenska skatter kan några särskilda omständigheter som gör att skalbolagsbeskattning ändå ska ske inte anses föreligga.
Eftersom fråga 1 besvaras jakande förfaller frågorna 2 och 3 (jfr RÅ 2007 not. 160).
Svaret på fråga 1 ändras inte om något av dotterbolagen säljs externt innan det har betalat den utländska skatt som belöper på överlåtelseåret och tidigare beskattningsår. Fråga 4 ska därför besvaras nekande vad avser fråga 1.
Fråga 4 i övriga delar förutsätter att förhandsbesked lämnas beträffande frågorna 2 och 3. Då så inte är fallet förfaller fråga 4 i de delarna.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Anders Lilja deltagit.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst