Av 25 a kap. 9 § första stycket framgår bl.a. att om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10–13 §§.

Av andra stycket framgår att ett företag är ett skalbolag om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar överstiger ett på ett särskilt sätt beräknat jämförelsebelopp vid tidpunkten för avyttringen.

Ett återköp anses enligt 25 a kap. 18 § ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14–16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av det säljande företaget, ett företag i intressegemenskap med detta, eller en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.

Om det avyttrade företaget är en utländsk juridisk person ska, enligt 25 a kap. 10 § andra stycket 2 första strecksatsen, skalbolagsbeskattning enligt 9 § bara ske om den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad delägarrätt i ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad.

Av de förutsättningar som lämnats framgår att reglerna om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. kan bli tillämpliga på X avyttring av andelarna i Y. Så kan bli fallet om Y antingen utgör ett skalbolag vid tidpunkten för avyttringen, eller om ett återköp sker med hänsyn till de pågående omstruktureringarna inom koncernen.

Enligt 25 a kap.12 § ska dock, om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, skalbolagsbeskattning ske bara om det föreligger särskilda omständigheter.

Av praxis framgår att något väsentligt inflytande inte går över till annan i ett fall som detta (RÅ 2006 not. 145).

Reglerna om skalbolagsbeskattning har tillkommit för att säkerställa att det första ledet i den svenska dubbelbeskattningen kommer till stånd. Med hänsyn till att det inte finns några obetalda svenska skatter kan några särskilda omständigheter som gör att skalbolagsbeskattning ändå ska ske inte anses föreligga.

Eftersom fråga 1 besvaras jakande förfaller frågorna 2 och 3 (jfr RÅ 2007 not. 160).

Svaret på fråga 1 ändras inte om något av dotterbolagen säljs externt innan det har betalat den utländska skatt som belöper på överlåtelseåret och tidigare beskattningsår. Fråga 4 ska därför besvaras nekande vad avser fråga 1.

Fråga 4 i övriga delar förutsätter att förhandsbesked lämnas beträffande frågorna 2 och 3. Då så inte är fallet förfaller fråga 4 i de delarna.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.

I den slutliga handläggningen har även Anders Lilja deltagit.