Y är ett corporation bildat 2011 enligt civilrättslig lagstiftning i delstaten Delaware i USA (Delaware-bolag). Av utredningen framgår att delägarna i ett sådant bolag inte är personligen ansvariga för bolagets skulder och att bolaget även vid en civilrättslig jämförelse i övrigt i väsentliga avseenden överensstämmer med ett svenskt aktiebolag.

Enligt vad som upplysts är vidare ett Delaware-bolag ett inkomstskattesubjekt i hemlandet eftersom det är skyldigt att betala federal bolagsskatt. Däremot tas någon delstatlig bolagsskatt inte ut i Delaware.

För ett corporation som väljer att klassificeras som DISC-bolag gäller enligt den federala skattelagstiftningen Internal Revenue Code of 1986 (IRC) section (Sec.) 991 att sådana bolag inte betalar någon federal bolagsskatt (”a DISC shall not be subject to the taxes imposed by this subtitle …”). Motsvarande formulering används beträffande bolag som inte är skattesubjekt, (se Sec. 1365). Reglerna om DISC-bolag kom till under tidigt 1970-tal som en stimulansåtgärd för amerikansk export.

Av IRC framgår vidare bl.a. följande om skattesituationen för ett DISC-bolag och dess delägare (se Sec. 995 och 996).

Bolagets delägare är ”subject to taxation on the earnings and profits of a DISC” (Sec. 995 a).

Delägarna beskattas dels för beslutad utdelning, dels löpande för en antagen utdelning, (deemed distribution). Om delägaren är ett bolag som är ett eget skattesubjekt, motsvarar den antagna utdelningen förenklat uttryckt bolagens pro rata-andel av ett belopp kopplat till DISC-bolagets försäljningsintäkter (Sec. 995 b 1).

Därtill kommer sedan 1984, på grund av den då alltför gynnsamma skattesituationen för ett DISC-bolag och dess delägare, även en räntebeläggning på delägarnivå som utgår löpande (Sec. 995 f).

Om bolaget förlorar sin status som DISC-bolag, beskattas delägaren för sin pro rata-andel av bolagets inkomster som ackumulerats under den tid bolaget var ett DISC-bolag (Sec. 995 b 2).

En delägares inkomster från ett DISC-bolag inklusive antagen utdelning behandlas som om de kommer från ett fast driftsställe som delägaren har i USA (Sec. 996 g).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Enligt 24 kap. 13 § IL avses med näringsbetingad andel, om vissa ytterligare villkor är uppfyllda, bl.a. en andel i ett aktiebolag. Frågan är om ett DISC-bolag kan anses motsvara ett aktiebolag. Övriga villkor för att andelarna i Y ska kunna anses som näringsbetingade andelar uppges vara uppfyllda.

Av 2 kap. 2 § framgår att termer och uttryck som används i IL också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

I förarbetena uttalas att det inte är möjligt att ange hur nära den utländska företeelsen ska överensstämma med den svenska för att anses motsvara denna utan detta måste bli beroende av vilket slags företeelse och vilken regel det är fråga om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519). Vidare anges att det inte krävs en absolut identitet utan att det i de enskilda fallen får avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara den svenska termen (a. prop. del 2 s. 22).

Motsvarande uttalanden finns i förarbetena till 24 kap. 13 § där det också anges att skattefrihet är utesluten för andelar i delägarbeskattade utländska företag (prop. 2002/03:96 s. 105).

I praxis har frågan om en utländsk association kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar prövats i RÅ 2009 ref. 100. Målet gällde ett överklagat förhandsbesked där frågan var om en rysk association som civilrättsligt uppvisade vissa avvikelser jämfört med ett svenskt aktiebolag kunde anses motsvara ett sådant bolag. Beträffande associationens skatterättsliga situation gällde att den var ett skattesubjekt i Ryssland.

I det nu aktuella ärendet ger den civilrättsliga jämförelsen inte anledning till någon tvekan om att ett Delaware-bolag får anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Tveksamheten gäller i stället Y:s skatterättsliga situation som DISC-bolag.

Ett svenskt aktiebolag är ett dubbelbeskattat subjekt. Syftet med bestämmelserna om näringsbetingade andelar är att undvika beskattning i flera bolagsled (jfr RÅ 2009 ref. 100).

Varken ordalydelsen eller innebörden av de inledningsvis berörda amerikanska reglerna om skattesituationen för ett DISC-bolag ger enligt Skatterättsnämndens uppfattning stöd för att Y efter klassificeringen som DISC skulle vara ett eget skattesubjekt.

Enligt Skatterättsnämndens mening visar regelverket i stället att beskattningen av ett DISC-bolags inkomster sker hos delägarna som en följd av den skattefrihet som gäller på bolagsnivå. Ett sådant bolag får därmed anses som ett delägarbeskattat utländskt företag och motsvarar därmed inte ett svenskt aktiebolag.

Det anförda innebär att X AB andelar i Y inte kan vara näringsbetingade andelar.

Fråga 2

Sett till svaret på fråga 1 måste enligt frågeställningen i ansökan ställning tas till om Y ska anses som en sådan i utlandet delägarbeskattad juridisk person som avses i 5 kap. 2 a §.

I 5 kap. 2 a § anges att obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma.

Syftet med bestämmelsen är att slå fast i vilka fall en delägare i Sverige ska beskattas löpande för sin del av associationens vinst och i vilka fall beskattning aktualiseras först vid utdelningstillfället (prop. 1989/90:47 s. 16 f.).

X AB menar att Y inte kan betraktas som en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bl.a. eftersom det måste anses som ett utländskt bolag enligt vad som anges i 2 kap. 5 a § och ett sådant bolag inte samtidigt kan vara delägarbeskattat subjekt. Bolaget åberopar också RÅ 1996 ref. 84 till stöd för sin uppfattning.

I 2 kap. 5 a § första stycket anges att med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag. Vidare sägs i andra stycket att som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kan mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet beträffande den särskilda beskattningssituationen för ett DISC-bolag och dess delägare, Y efter klassificeringen som DISC inte anses uppfylla den definition av utländskt bolag som finns i 2 kap. 5 a §. Vad X AB anfört föranleder ingen annan bedömning.

Det anförda leder till att Y ska anses som en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.

Fråga 3

Reglerna om CFC-beskattning finns i 39 a kap.

Enligt 1 § andra stycket ska bestämmelserna i kapitlet inte tillämpas på inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska beskattas för enligt 5 kap. 2 a §.

Av svaret på fråga 2 följer att någon CFC-beskattning inte kan bli aktuell för X AB.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.